Burma, val och Aung San Suu Kyi

Den senaste tiden har det annars väldigt slutna landet Burma fått finna sig i rampljuset. Tidigare i november hölls de första valen på 20 år, och nu i helgen släpptes demokratiförespråkaren Aung San Suu Kyi från sin sju år år långa husarrest.

Genom en kortare kronologisk berättelse ska jag nedan försöka återge betydelsen av dessa två händelser.

Bakgrund
Sedan en statskupp 1962, styrs Burma av en militärjunta som medvetet isolerat landet från omvärlden. 1988 hölls omfattande protester mot generalerna som ledde landet, med tusentals dödsoffer som följd då polisen på ett våldsamt vis skingrade demonstranterna. Den pressade juntan lät veta att fria val skulle hållas inom kort.

Samma år återvände Suu Kyi från 30 år i exil, och utsågs till ledare för det nybildade partiet National League for Democracy (NLD). I och med att hon också är dotter till Burmas landsfader, blev hon snabbt en naturlig ledargestalt för det politiska läger som motsatte sig generalerna och ville se demokrati.

Hon blev öppet väldigt populär och hennes tal kunde locka upp till halv miljon åhörare. Generalerna, som insåg det hot Suu Kyi utgjorde, satte henne i husarrest 1989: Trots detta lyckades NLD vinna 392 av 485 platser till parlamentet i valet som till slut hölls 1990.

Militärjuntan svarade då med att påstå att det på förhand utlovade parlamentsvalet i själva verket hade gällt val för utformning av en särskild församling för att ändra Burmas konstitution, men att man ”inte kan acceptera” att NLD får makt att ändra i konstitutionen.

Man annullerade helt enkelt valresultatet och förlängde även Suu Kyis husarrest till 1995.

Detta har emellertid blivit en van procedur för Suu Kyi: Av de senaste 21 åren har hon spenderat 15 i husarrest. Och sedan 2003 – då hennes politiska möten runt om i landet drog en allt större och mer entusiastisk skara åhörare – har hon i stort sett varit avskuren från omvärlden, menar bland annat NY Times.

Den nu 65 år gamla Aung San Suu Kyi släpptes i helgen från en sju år lång husarrest, och uppmanade genast sina anhängare att ”stå upp för vad som är rätt” och inte ”ge upp hoppet” för den politiska situationen i Burma.

Nytt val
I ett fåfängt försök att legitimera sin makt, beslutade juntan att det skulle hållas val i Burma 7 november i år.

Datumet bestämdes mindre än en månad i förväg, utan större organisationsmöjligheter för oppositionen. NLD beslutade att bojkotta valet, och i stort sett alla organisationer och länder i väst anser i efterhand att valet var riggat.

Sveriges Radios korrespondent Nils Horner rapporterade hur juntan först hade sagt att rösträkningen skulle ske offentligt, men då de märkte att oppositionen höll på att segra, tog man helt enkelt in valurnorna för att fortsätta ”räkningen” bakom stängda dörrar.

Här i Kina har rapporteringen skilt sig från väst; media har skrivit om ”demokratisk framgång” i Burma, och Folkets Dagblad uppgav i helgen hur det sittande partiet fått drygt tre fjärdedelar av rösterna. Resultatet offentliggjordes tidigare i veckan, endast en handfull dagar innan Suu Kyis frigivelse.

General Than Shwe är Burmas premiärminister och en av huvudmännen i den militärjunta som styrt landet i snart 50 år.

Frigivelsen
Efter sju år av oavbruten husarrest frigavs Aung San Suu Kyi, nu 65 år gammal, under lördagen. Folk strömmade genast ut på gatorna för att fira, och i dag (söndag) höll Suu Kyi ett tal i Burmas största stad Rangoon, där hon uppmanade tusentals närvarande anhängare att inte förlora hoppet om yttrandefrihet och så småningom även demokrati i landet.

Hon är fortfarande en ledarfigur för oppositionen att samlas kring, men då val just genomförts, kommer eventuell politisk kamp de kommande åren att behöva föras från under jord. Suu Kyi menade i sitt tal att hon var villig att samarbeta ”med alla demokratiska krafter” för att bringa förändring i landet.

Amnesty uppskattar att det i dag finns 2 200 politiska fångar i Burma, och FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon uppmanade regeringen att ”bygga på helgens agerande och frisläppa samtliga” av dessa fångar.

Burmas generaler har dock, enligt BBC, större självförtroende än tidigare, och lär knappast lyssna på FN-chefens uppmaningar. De senaste åren har landet sett ett stort tillflöde av kapital, sedan främst Kina investerat och skickat bistånd till landet, som sitter på stora tillgångar av naturresurser.

Geografiskt är Burma mycket lägligt placerat, då landet har en lång kust mot Bengaliska viken, där Kina gärna vill anlägga hamnar för att underlätta transporter och få tillgång till ett viktigt strategiskt område i sin komplicerade relation till Indien.

För att förhindra detta försöker också Indien vara Burma till lags, och militärjuntan har kunnat spela ut länderna mot varandra. Därför är Burma i dag mindre beroende av väst än kanske någonsin tidigare.

Det råder dock inget tvivel om att Suu Kyi är ett orosmoment för Burmas generaler. Hon har öppet sagt att hon vill föra dialog med generalerna som nu kommer fortsätta styra landet, men det är svårt att se att dessa skulle vara villiga till samtal.

För generalernas skulle så gäller en balansakt: Att begränsa Suu Kyis aktiviteter och rörelser nog för att de inte ska utgöra ett hot, men inte trycka ner henne så mycket att hon riskerar bli en martyr.

Relaterat: SVD

Uppskattade du denna eller någon av InBeijings över 1 000 andra artiklar? Överväg då att stödja bloggen via Patreon eller Swish (0730705573). Ditt stöd gör att jag kan skriva här oftare och längre.

Bli först med att kommentera

Kommentera