Korea och wikileaks

Wikileaks har släppt en hop dokument som avslöjar USA:s politiska uppfattning i en rad frågor, innehållandes hemlig information om situationen på koreahalvön.

The Guardian följer utvecklingen nära med live-uppdateringar flera gånger i timmen.

De läckta dokumenten avslöjar att en växande skara av Kinas ledare tröttnat på Nordkorea, och vill se en återförening av koreahalvön, till och med under Sydkoreas ledning.

Detta är ett paradigmskifte helt i motsats till den tidigare allmänna uppfattningen om att Kina till varje pris vill behålla status quo, och ha ett allierat Nordkorea som buffertzon mot Sydkorea och USA.

Kina har officiellt kritiserat USA:s påtryckningar mot Nordkorea, men under ytan finns alltså ett växande missnöje och frustration mot ledarna i Pyongyang. Flera höga kinesiska ledare ska uttryckligen ha sagt att Nordkorea påminner om ”en bortskämd barnunge”.

Ett av de officiella, tidigare hemliga dokumenten, publicerade på The Guardians hemsida.

Enligt The Guardian har det läckta materialet offentliggjorts av en handfull större publikationer och mediaföretag, något som USA genom utrikesminister Hillary Clinton anser vara beklagligt och ”sätter mänskliga liv på spel”. Dokumenten avslöjar bland annat:

* Hur Sydkoreas vice utrikesminister fått höra av två namngivna kinesiska ledare att koreahalvön bör återförenas under ledning av Sydkorea – och att denna uppfattning vinner mark främst bland yngre medlemmar av det kinesiska kommunistpartiet.

* Att en kinesisk ambassadör sagt att Nordkoreas aktivitet kring kärnvapen är ett ”hot mot hela världens säkerhet”.

* Hur Kina uppskattar att man faktiskt kan hantera den flyktingström på cirka 300 000 nordkoreaner som väntas söka skydd i Kina efter en eventuell återförening – även om man skulle tvingas använda militär vid gränsen.

I all hemlighet har kinesiska tjänstemän låtit Sydkorea veta att nordsidan inte längre ses som en tillförlitlig allierad: Allt fler politiker i Kina accepterar den ”nya verkligheten” att Nordkoreas värde som alierad och buffertzon ständigt sjunker, och allt fler ledare i Peking ser en återförening under Sydkoreas ledning som ”en bekväm lösning”.

I hemliga diskussioner ska en hög Sydkoreansk rådgivare sagt till USA att Nordkorea redan kollapsat ekonomiskt, och att politisk kollaps väntas så fort Kim Jong-il går ur tiden. Efter samtal med kinesiska politiker, uppskattar den sydkoreanska rådgivaren att Kina inte skulle inte ingripa militärt om en återförening stod nära på dessa villkor, utan att Kina ser istället relationen med USA, Sydkorea och Japan som viktigare.

Kontentan sägs vara att ledare i såväl Washington som Peking stödjer en återförening, men att ingen av dem är villiga att ta initiativet.

Skärmdump från den hemliga film inifrån Nordkorea som nyligen dykt upp på internet.

Samtidigt har en ”hemlig film” läckt ut om fattigdom om svält i Nordkorea, med sekvenser hur förtvivlade koreaner attackerar polis, och intervjuer med nordkoreaner om det politiska läget och motstånd som uppstått i landet mot regimen, efter att levnadsvillkoren försämrats dramatiskt under de senaste åren.

Läckan, som ju innefattar amerikanska dokument som avslöjar djupa kinesiska politiska hemligheter, är såklart inte populära hos politikerna i Peking. Kinesiska ledare försöker dock tona ned händelsen, och råder USA att ”på lämpligt vis hantera” situationen med de läckta dokumenten. Man vill inte se några störningar i relationen Kina-USA, säger en talesman från Kinas utrikesdepartement.

The Guardian publicerar en rad äldre hemliga dokument i orginalform. Ett par exempel:

* Diskussion mellan Sydkoreas utrikesminister och amerikansk dimplomat, om hur situationen inne i Nordkorea blir ”allt mer kaotisk”. President Kim Jong-il var vid denna tid på väg till Kina för att söka bistånd och stöd för att överföra ledarskapet till sin yngste son. (14 januari 2010)

* Sydkoreas vice utrikesminister berättar för USA att Kina är redo att acceptera en återförening av koreahalvön under Sydkoreansk ledning (22 februari 2010)

Uppskattade du denna eller någon av InBeijings över 1 000 andra artiklar? Överväg då att stödja bloggen via Patreon eller Swish (0730705573). Ditt stöd gör att jag kan skriva här oftare och längre.

2 Comments

  1. Jag vill inte göra dig besviken, men jag tycker Guardian fallit offer för dålig journalistisk här. Det behövs mer belägg innan vi kan tala om ett paradigmskifte i Kinas politik gentemot Nordkorea. Det är helt normalt att diplomater vädrar olika typer av åsikter när de umgås med sina kollegor från andra länder, det ingår i arbetet, men ska inte tas som intäkt för att tro att Kina planerar en omsvängning. The Guardian visar prov på dålig källvärdering och bristande kunskap för Kinas politiska system när de haussar upp dessa informella rapporter på låg nivå till någon slags policyförändring.

    Det är dock inte dessa diplomater eller ens Kinas utrikesminister som utformar Kinas politik mot Nordkorea, utan politbyrån och än så länge finns det inga fasta indikationer på att den planerar en omsvängning. Det vi däremot vet är att hela det ständiga utskottet åtminstone vid ett tillfälle träffat Kim Jong-il i år, en ära som inte tillkommit några andra ledare i världen. Men vad detta möte innebär vet vi inget eller litet om, annat än att det tycks befästa status quo.

    Ett bestående resultat av Wikileaks läcka kan bli att Kina inte längre kommer att kunna medla mellan USA och Nordkorea, eftersom dokumenten synat Kinas kort och gjort att landet förlorat all trovärdighet i Nordkoreas ögon.

  2. SJälv tycker jag det är utmärkt journalistik som kanske rent av saknar tidigare motstycke, läs bland annat här för utveckling av vad jag menar:

    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/svenska-medier-megafoner-for-kritiken_5753383.svd

    Vad bland annat The Guardian gör är ju bara att recitera det som står i dokumenten, och utifrån dem är det ju svårt att dra någon annan slutsats än att en växande skara av politikerna i Kina är av annan uppfattning än den officiella linjen med status quo.

    Och oavsett om det är politbyrån som fattar alla tunga beslut, så är ju ändå dagens unga poitiker morgondagens politbyrå, vilket gör attitydförändringen viktig i vilket fall.

Kommentera