januari 2011- sida 2

Published on

Kinas provflyger sitt första stealth-plan

NY Times rapporterade nyss hur Kina under onsdagen testat landets första radaronsynliga stridsflygplan, ett så kallat ”stealth-plan”. Det ska ha skett på ett flygfält i den centralkinesiska staden Chengdu, och en riktig testflygning kan äga rum redan i morgon, menar tidningen.

Statlig media i Kina kallar uppgifterna om testet för ”rykten”, och tonar ner flygplanets egenskaper. Kinesiska blogginlägg som menar annat försvann plötsligt, enligt NY Times.

Det nya planet kallas J-20 och började dyka upp på bloggar och forum i mitten av december. Enligt en intervjuad redaktör i Hongkong har kinesiska myndigheter medvetet läckt ut utgifter på internet för att uppmärksamma landets sofistikerade militära teknik, men nu då provflygningarna äger rum är man alltså mån om lägga locket på.

Om nu provflygningen äger rum i veckan, så sker det lagom till USA:s försvarsminister Robert Gates besök till Peking på söndag.

Det är första gången på ett år som så pass höga möten mellan de båda ländernas militärer äger rum: Relationen har varit dålig sedan USA 29 januari i fjol lovat sälja vapen till Taiwan för över 40 miljarder kronor.

”Kina vill visa sina muskler för USA och för Robert Gates”, säger samma redaktör i Hongkong till NY Times.

Den kinesiska försvarsbudgeten får ofta kritik för att vara icke-transparent och växa väldigt fort. Landets ledare menar att den ständigt ökande budgeten används endast i defensivt syfte. Samtidigt håller Kina på att utveckla egna hangarfartyg och långdistansmissiler.

”De flesta analytiker är överens om att [Kinas] militära expansion är en del av en långsiktig strategi att omvandla militären från en inrikes till en regional maktfaktor, och så småningom till en styrka med global räckvidd just som USA”, menar NY Times.

Kina har redan världens största armé sett till antal man, som överstiger 1,5 miljoner.

Till Kinas försvar ska sägas att landets militärbudget inte är tillnärmelsevis lika stor som USA:s. Amerikanarna spenderar fortfarande cirka 10 gånger mer pengar på sin militär årligen. Ändå är det från USA den mest högljudda kritiken mot Kinas militära expansion kommer.

Tidningen Foreign Policy publicerade i fjol en lång artikel rik på fakta som förklarar att Kinas militär ”inte utgör något militärt hot mot USA” och ännu inte har globala ambitioner.

Published on

Kina kan rädda Spanien och euron

För Europa väntar ett ekonomiskt oroligt 2011, då Grekland och Irland nyligen tvingats vända sig till IMF och EU för att be om räddning. Nästa land på tur är enligt många Spanien, vars ekonomi har backat nästan oavbrutet sedan 2008, och där arbetslösheten nu stigit över 20 procent.

Det har sagts att själva euron kan vara i fara om Spaniens ekonomis kraschar. Men i kristider finns ytterligare en räddare för vacklande europeiska länder att vända sig till: Det nyrika Kina.

I morgon tisdag anländer nämligen Kinas vice premiärminister Li Keqiang till Spanien, och redan innan besöket har han gjort klart att Kina tänker fortsätta köpa spanska obligationer – i realiteten alltså köpa landets skulder – trots de dystra utsikterna.

”Kina är en ansvarsfull, långvarig investerare i Europa och särskilt Spanien. Vi har förtroende för den spanska finansmarknaden, vilken har betytt ackvisitionen av dess statsskuld, något vi kommer fortsätta med även i framtiden”, sade Li Keqiang inför besöket.

Även Kinas ambassadör i Madrid citerades av statliga nyhetsbyrån Xinhua under måndagen säga att Kina är villiga till en rad åtgärder för att hjälpa Spanien att komma på rätt ekonomisk fot igen. Han menade att veckans möten mellan Kina och Spanien kommer spela en nyckelroll för den senares ekonomiska stabilitet.

Varför lägger då Kina pengar på att rädda enstaka europeiska länders ekonomi? En enkel förklaring är att EU är den största marknaden för kinesiska exporter, och en ekonomisk krasch i Europa skulle dra med sig delar av Kinas stora exportindustri.

Kina har redan sagt att de ska köpa obligationer av Portugal och Grekland, och förra veckan rapporterade Bloomberg att Kina även planerar hjälpa Ungern ur dess skuldkris.

Andra menar att Kina har en dold agenda. International Business Times skriver att ”analytiker länge har sett ett mönster” med Kinas investeringar i utlandet. Kinas fokusering på Europa har intensifierats sedan finanskrisen, hävdar tidningen, och drar paralleller till Kinas ”opportunistiska investeringar” i Afrika, Asien och Latinamerika.

Teorin är att Kina som världens snabbast växande stora ekonomi jagar efter resurser och finansiella kopplingar med sina investeringar.

Det stämmer onekligen till viss del, då en rad för Kina lukrativa avtal under veckan kommer tecknas med Spanien inom områden som bank, energi och infrastruktur.

Kina räknar också med Spaniens röst för att upphäva det vapenembargo som EU införde mot Kina efter incidenten vid Himmelska fridens torg 1989, menar bland andra M&G News.

Från Kinas håll talar man naturligtvis mest om att man vill förbättra partnerskapet och relationen till Europa.

Hur det än står till med Kinas intentioner, så kan Li Keqiangs resa till Spanien komma att stabilisera läget i Spanien – något som EU i dagsläget inte klarar av. Må så vara att det sker på bekostnad av ökat kinesiskt inflytande.

Published on

Ma Ying-jeou nyårstalar

Bland all fantastisk ekonomisk statistik som kommit från Kina under det föregående året, är det lätt att glömma att Republiken Kina – mer känt som Taiwan – firar sitt hundraårsjubileum i år.

Taiwans kalender tar vid 1 januari 1912, då Kinas siste kejsare ersattes av en republik.

Efter att nationalistpartiet Kuomintang förlorat det kinesiska inbördeskriget mot kommunisterna flydde de 1949 till ön Taiwan och upprättade ”Republiken Kina”, och gjorde anspråk på att vara Kinas legitima regering, som bland annat kom kom att representera Kina i FN fram till 1971.

Men då fastlandskina under kommunisternas ledning kom att gå om Taiwan i ekonomisk och politisk tyngd, tog det oundvikligen Taiwan plats i världssamfundet, då allt fler nationer kom att erkänna kommunisternas ”Folkrepubliken Kina” som ”det riktiga Kina”.

Relationen mellan republiken och fastlandet har alltid varit ansträngd, ofta på gränsen till fullskaligt krig.

Kina hotar fortfarande att ingripa militärt om Taiwan skulle ”förklara sig självständigt”, eftersom man ser Taiwan som en utbrytarprovins som bör styras från Peking.

Samtidigt har Taiwan egna val, en egen valuta och ett eget rättssytem – alltså det mesta som kännetecknar en självständig nation.

Sedan han kom till makten för två år sedan, har Taiwans president Ma Ying-jeou gjort mycket för att förbättra relationen till Kina, då hans parti är det ”mindre aggressiva” av Taiwans två stora politiska partier. Men i sitt nyårstal gjorde Ma mer än klart att Taiwan fortfarande värnar om sitt självstyre.

Radio Taiwan International och Taipei Times rapporterar hur Ma betonade att ”ingen annan än Taiwans 23 miljoner invånare bestämmer landets framtid”, samt vikten av att försvara landets självständighet och ära.

”Under nästa århundrade är Republiken Kinas mål inte bara att tjäna som en demokratisk förebild för världens kinesisktalande befolkning, utan också att vara den otvivelaktiga bäraren av kinesisk kultur”, sade Ma i sitt nyårstal.

Han menar att den kinesiska kulturen är som mest intakt på Taiwan, då landet har förskonats från politiska kampanjer som kulturrevolutionen. Vidare hoppades Ma att ”dagen snart skulle komma då alla kineser kan åtnjuta frihet, demokrati och rättvisa domstolar”.

I frågan om självständighet eller återförening, betonar Ma vikten av fred och status quo: ”[Taiwan och Kina] bör inte bråka om politik, återförening, självständighet eller Taiwans plats i världssamfundet. Istället bör vi fokusera på att hjälpa varandra att växa inom kärnämnen som frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och lagstyre”.

Detta är stick i stäv med kommunistpartiets önskan, som vill se en återförening så snart som möjligt, och redan har erbjudit Taiwan en ”lösning” likt situationen med Hongkong: Ett visst självstyre i utbyte mot att man erkänner Peking som överhet.

Ma kallade istället Republiken Kina för ”det mest demokratiska, mångfaldiga och välmående kinesiska samhället som någonsin existerat”, och sade att Taiwan noga följde utvecklingen av mänskliga rättigheter på det kinesiska fastlandet.

Se hela Ma Ying-jeous tal på taiwanesiska regeringens hemsida (kinesisk version).

1 2