februari 2011

Akut matbrist i Nordkorea

Den redan fruktansvärda situationen för Nordkoreas invånare verkar den senaste tiden ha försämrats ytterligare, då rapporter om matbrist och polisvåld kommer från källor i landet.

Voice of America citerar en rapport från fem hjälporganisationer, där de uppges att allt fler nordkoreaner äter gräs och vilda växter för att dämpa hungern.

Sju amerikanska företrädare för dessa organisationer åkte runt i landet tidigare i februari, på förfrågan av nordkoreanska myndigheter.

En sådan insyn tillåts sällan i den stalinistiska diktaturen, vilket tyder på att situationen är akut och värre än på mycket länge.

Liksom norra Kina har Nordkorea drabbats av mycket kall vinter kombinerat med torka, vilket kan ha slagit ut så mycket som 80 procent av landets vete- och potatisskörd. Samtidigt gör stigande matpriser det svårt för den utblottade regeringen att importera.

Sydkorea var tidigare stöttepelaren för matförsörjning, men de upphörde med hjälpsändningar 2008 sedan Nordkorea visat en ovilja att avsluta sitt kärnvapenprogram.

Även USA klippte sändningarna till Nordkorea 2009, efter misstankar om att större delen endast kom militärer och politiker till gagn.

En sydkoreansk källa menar nu att även militären dagligen bara får 200 gram korn och inget ris. Vinterträningen ska ha upphört eftersom soldaterna är undernärda.

Samtidigt uppger en myndighet i Sydkorea att nordkoreaner i genomsnitt är 15 centimeter kortare än sydkoreaner, på grund av skillnader i dieten.

Sist det begav sig, tidigt 1990-tal, avled åtminstone hundratusentals nordkoreaner i en massvält. Det kan dock i verkligheten röra sig om så många som två miljoner – mer än var tionde nordkorean – döda skriver BBC.

Sydkoreanska tidningen Chosun Ilbo rapporterade om protester på Nordkoreas landsbygd tidigare i veckan, i samband med firandet av diktatorn Kim Jong-Ils födelsedag.

All ström ska då ha letts om till huvudstaden Pyongyang, och lämnat övriga delar av landet kallt och mörkt. Samtidigt ska polisen ha slagit till mot en privat marknad vid en mindre stad och misshandlat en invånare där medvetslös.

Andra stadsbor ska då ha slutit upp med den skadade mannens familj, och då läget förvärrades sattes enligt uppgift militär in. Rykten menar att 4-5 personer ska ha dödats i oroligheterna.

Nordkoreanska webbtidningen Daily NK ska också i går ha rapporterat regeringen placerat ut militär i landet för att ”hindra demonstrationer likt de i Mellanöstern”.

Relaterade artiklar: DN (24 feb), DN (23 feb), SVD, E24

(Start)

Kinesiska poliser kastar sten efter CNN-reporter

Ett nytt fall inte helt olikt kaoset kring fredspriset har i veckan uppmärksammats av utländska medier i Kina.

En blind människorättsadvokaten med efternamnet Chen ska tillsammans med sin fru ska ha blivit misshandlade efter att ha laddat upp en känslig video på internet.

Videon ledde till ett mindre uppror på nätet, då internetanvändare krävde att Chen skulle släppas från den husarrest han nu befinner sig.

Utländsk media snappade upp fallet, och kinesiska myndigheter gav klartecken för att besöka Chens hem för intervju.

Men då journalister väl åker dit har civilklädda vakter fysiskt hindrat dem från att ta sig ända fram till bostaden. Bland annat fick en CNN-reporter stenar kastade efter sig.



Video där civilklädda vakter kastar sten efter CNN:s reporter

Chen är en av Kinas mest kända aktivister, och har gjort sig känd för att som advokat bland annat hjälpa bönder som blivit av med land, samt kvinnor som tvingats till abort eller sterilisering.

Sedan 2006 har han suttit i fängelse, och släpptes ut för fem månader sedan. Sedan dess har hans familj suttit i husarrest, med omkring 20 vakter ständigt omkring bostaden, enligt Chens egna uppgifter.

Endast hans mor tillåts ut för att öpa livsmedel, medan han själv tvingas hålla sig inne med fru och barn.

Enligt videon han lade ut på internet, ska hans vakter ha sagt: ”Vi har som mål att göra dig eländig (…) Du är förvisso ute ur fängelse men du kan lätt åka in igen. Vi misshandlar dig, och ingen kommer bry sig om det”.



En del av den timslånga videon Chen lyckades lägga ut på internet

Kina och Ryssland går bakom ryggen på Japan

För ett tag sedan skrev jag här om den eskalerande konflikten mellan Japan och Ryssland angående ögruppen Kurilerna. Ryssland administrerar ju nu alla de drygt femtio öarna där, medan många i Japan kräver ”återlämning” av åtminstone de fyra sydligaste av öarna.

Nu visar det sig att kinesiska och ryska företag har tecknat ett avtal om en odling för sjögurkor vid Kunashir, en av öarna i mitten av Kurilerna.

South China Morning Post intervjuar analytiker som kallar affären för ”ett farligt spel” som potentiellt kan utlösa ”ett diplomatiskt krig” mellan Japan å ena sidan, och Ryssland och Kina å andra sidan.

Tidningen uppmärksammar också att kinesiska myndigheter varit tysta i frågan, och att de även i fortsättningen förmodligen inte kommer försöka påverka affärsinitiativet, som ju helt förs av privata företag.

Det var japansk media som först rapporterade att två företag – ett kinesiskt och ett ryskt – tidigare denna månad skrev under en överenskommelse om odlingen för sjögurkor, och att ett team från det kinesiska företaget kommer anlända till Kunashir i april för undersökning av området.

En kinesisk akademiker säger till SCMP att initiativet sätter de kinesiska myndigheterna i en obekväm sits, eftersom ”ryssarna blir arga om [Kinas myndigheter] motsätter sig affären, och japanerna blir arga om man stödjer den”.

Och reaktionerna har redan börjat i Japan, då landets premiärminister kommenterat affären till nyhetsbyrån Kyodo: ”Om det stämmer är det oförenligt med vårt lands ståndpunkt”.

Myndigheterna i Kina har varken erkänt eller förnekat affärens verklighet, men statliga tidningen Global Times har citerat analytiker som stödjer det kinesiska företagets investering.

”Utforskningen av Kurilerna [tillsammans med Ryssland] utgör en stor ekonomisk möjlighet för såväl Peking som Seoul”, sade en kinesisk professor enligt tidningen, efter att också sydkoreanska företag visat intresse för investeringar vid Kurilerna.

Frågan om Kurilerna är känslig i Japan, där ögruppen går under namnet ”de norra territorierna”.

Sedan 1981 är 7 februari nationell helgdag kallad ”de norra territoriernas dag”, och i år talade premiärminister Naoto Kan vid firandet, samtidigt som ryska flaggor ska ha bränts bland åhörarna.

Då Rysslands premiärminister Dimitri Medvedev besökte ögruppen i november i fjol, skickade Japan hem sin ambassadör från Moskva.

Bakgrunden till konflikten är de otydliga fredsavtal som skrevs efter andra världskriget. Medan Ryssland ser ögruppen som något man ”vann under det stora kriget”, anser japanerna att det blivit orättvist behandlade och att förlusten av ögruppen ”sårar det japanska folkets känslor”.

(Start)

Skärpt tonläge mellan Ryssland och Japan

Länge har Ryssland och Japan varit oense om en ögrupp vid de båda nationernas gräns. Den senaste tiden har konflikten eskalerat och tonläget varit hårt särskilt från Japans sida.

Ögruppen består av ett femtiotal mindre öar, kallas oftast för Kurilerna men är i Japan känd som ”de norra territorierna”.

Under dagen har svarta minibussar åkt runt på Tokyos gator och utsöndrat nationalistiska slogans samt militärmusik från 1930-talet, rapporterar The Economist.

Detta för att fira 7 februari som ”de norra territoriernas dag”, en officiell helgdag i Japan sedan 1981. Till årets upplaga har landets regering spenderat över 15 miljoner kronor i reklam för att upplysa allmänheten om ögruppen, vilken man anser vara ockuperad av ryssarna.

Premiärminister Naoto Kan deltog också genom att hålla tal i den japanska huvudstaden, och enligt BBC förekom eldning av ryska flaggor bland åhörarna.

Vid andra världskrigets slut 1945 bodde drygt 17 000 japaner på ögruppen. I dag bor där i stället lika många ryssar, och japanska medborgare måste ansöka om visum för att besöka någon av öarna.

Konflikten vaknade till liv och blev uppmärksammades internationellt då Rysslands premiärminister Dimitri Medvedev besökte ögruppen i november i fjol.

Japan reagerade då bland annat genom att kalla hem sin ambassadör från Moskva.

Till konfliktens bakgrund ligger ett oklart avtal efter andra världskrigets slut, där segermakterna bestämde att Japan måste ge upp alla anspråk på ögruppen.

Men avtalet gav heller inte ryssarna rätt till ögruppen.

Ryssland besatte ändå öarna, som var ryska innan japanerna erövrade dem under tidigare militära konflikter länderna emellan.

Dessutom anser Japan att de fyra sydligaste öarna aldrig varit en del av Kurilerna, och således tillhör den nordliga japanska provinsen Hokkaido.

Detta håller Ryssland givetvis inte med om, och en vanlig åsikt är att man vunnit dessa öar under andra världskriget, oavsett dess tidigare historia.

Något slutgiltigt och glasklart avtal angående ögruppen existerar alltså inte.

Medan Ryssland knappast planerar att lämna ifrån sig någon av öarna, råder en viss oenighet hos Japans politiker.

Förra premiärministern Yukio Hatoyama förespråkade en försiktigare linje, och ville främst se en återlämning av de två sydligaste öarna.

Japans nuvarande utrikesminister Seiji Maehara tillhör den mer kompromisslösa falangen som vill se samtliga fyra södra öar omedelbart åter bli japanska.

Maehara åker senare i veckan till Ryssland, på ett besök under vilket samtal om Kurilerna torde vara oundvikliga.

(Start)

Kinas handel med omvärlden ökar

Kinas handel med omvärlden ökar snabbt. Totalt ökade den sammanlagda importen och exporten med över en tredjedel (34,7 procent) under fjolåret jämfört med 2009, skriver China Business News.

Främst gäller ökningen tillväxtmarknader: Handeln med Brasilien ökade 47,5 procent, med Ryssland 43,1 procent och med Indien 42,4 procent.

En stor del av ökningen beror givetvis på dystra siffror under finanskrisens 2009, men också på enorma investeringar av Kinas regering för att förse landet med de naturresurser som dess växande ekonomi behöver.

Läs ett konkret exempel i min tidigare post ”Kina ’köper sig in i Brasilien’”.

Kina är nu största handelspartner och största mottagare av exportvaror från Japan, Sydkorea, Sydafrika, Australien och hela sammantagna ASEAN.

Kina är också EU:s näst största handelspartner. Unionen är världens största mottagare av kinesiska exportvaror, och Kina är världens näst största mottagare av exporter från EU.

USA är världens näst största mottagare av kinesisk export, och Japan är tredje störst.

Enligt statliga nyhetsbyrån Xinhua var värdet av Kinas utrikeshandel – alltså import och export tillsammans – under fjolåret 2,97 biljoner amerikanska dollar – nästan 20 000 000 000 000 svenska kronor.

Kina är världens största enskilda exportör, men världens andra största importör efter USA. EU:s sammanlagda 27 nationer kommer dock överst i båda kategorierna.

Minskningen i Kinas totala handel 2008-2009 var 16 procent, så ökningen 2009-2010 är alltså klart större. Mer fakta i denna PDF från Världshandelsorganisationen.