Årsdag, massakern vid Himmelska fridens torg

I dag var det 22 år sedan massakern vid Himmelska fridens torg ägde rum i centrala Peking.

Det finns egentligen ingenting att säga om bakgrunden eller händelseförloppet som inte står på Wikipedia eller i någon mer seriös historiebok.

Dessutom förblir stora delar av detta dunkelt och hemligt, på grund av kinesiska regeringens effektiva mörkläggning, och olikheterna i alla de otaliga versionerna från andra källor.

Ingen vet ens hur många som miste livet då stridsvagnar och kulsprutor drabbade samman med beslutsamma studenter och pekingbor vid gryningen den fjärde juni nittionhundraåttionio.

En rapport från Sovjetunionen säger 10 000, medan Nato uppskattar antalet till 7 000.

Kinesiska Röda korset uppgav att 2 600 dödades den fjärde juni; en högre anställd i samma organisation sade senare anonymt att siffran snarare var 5 000.

Västerländska diplomater samt Amnesty talade tidigt om 1 000 döda, medan den kinesiska regeringens officiella version fortfarande bedyrar att endast 241 personer gick ur tiden.

I ett nyligen publicerat dokument på Wikileaks citeras källor från den amerikanska ambassaden säga att ingen alls dödades på torget, utan bara runtomkring.

Ingen vet heller vad som egentligen var i görningen. Vad ville de som protesterade? Avsätta kommunistpartiet? Ha demokrati?

Frågan är mycket komplicerad. Olika versioner säger att demonstranternas ambition var allt från att inför demokratiska val, till att endast minska korruptionen bland det högsta ledarskiktet.

Vid ett seminarium i Hongkong frågade jag personligen Han Dongfang vad som var syftet med protesterna.

Han sade att de flesta studenterna inte hade en aning om vad demokrati var för något, men att de ville se mindre orättvisor i samhället samt rättigheten att uttrycka sig fritt.

Det handlade enligt Han Dongfang inte om att störta det styrande partiet.

Och Han Dongfang borde veta detta bättre än någon av oss andra; han var nämligen en av de få studenter som var kvar på torget då stridsvagnarna rullade in, och lever i dag i exil i Hongkong eftersom han skulle arresteras så fort han sätter sin fot i Kina igen.

Så dödssiffran är oklar, demonstrationernas bakgrund och syfte är också oklart. Att diskutera något av detta är alltså bara att spekulera.

Det pågår också en ständig debatt om huruvida detta var ett oförsvarligt brott mot mänskligheten, eller ett nödvändigt ingrepp för att säkra den stabilitet som enligt många Kinas fortsatta utveckling står och faller med.

Även detta är bara spekulationer, eftersom ingen möjligtvis kan veta vad som hade skett om de som demonstrerat fått sin vilja igenom.

Här börjar debatten gränsa till filosofisk/moralisk snarare än politisk, och det hela blir bara mer komplicerat av att det inte finns något facit.

Vad som är mer intressant än att diskutera dessa frågor är att kolla på hur det ser ut i dag, samt filmer och böcker från dem som faktiskt var där.

I Peking är givetvis polisnärvaron stor vid torget, där tusentals turister i dag spatserade omkring som vilken vanlig dag som helst.

Få här har någon större kunskap om denna händelse, och inte är de särskilt intresserade heller. I en bil på väg hem alldeles nyss frågade jag en kinesisk vän om han visste vad det var för årsdag, och han svarade ”nej”.

Jag nämnde svaret, och han sade ”just det”. Han är en god vän till mig och vet vad jag arbetar med. Hade han varit nyfiken hade han kunnat fråga mig för mer information, men det gjorde han inte.

Myndigheterna är fortfarande måna om att lägga locket på, och har nu i dagarna erbjudit skadestånd till mödrar åt de studenter som avled för 22 år sedan. Men något ”förlåt” kunde de bestämt inte få.

Den enda platsen i hela Kina där denna dag uppmärksammas är (förutom internet) Hongkong, där över 100 000 människor under dagen samlades i en central park för att tända ljus.

För den som vill fördjupa sig i detta ämne rekommenderar jag denna bok med personliga reflektioner från en politiker som var involverad i beslutsfattandet kring massakern och och denna film som innehåller otroliga foton av det som skedde.

Samtida nyhetsrapporter är också intressanta och redan klassiska. Se BBC:s nyhetsinslag från fjärde juni nittonhundraåttionio (länk till youtube), samt denna artikel från The Guardian dagen efter.

Kuriosa: Det är ”tack vare” massakern vid Himmelska fridens torg som jag bor i Kina . För någon handfull år sedan vann jag en tävling med den B-uppsats jag skrev vid mitt svenska universitet, där en flygbiljett till Kina var första pris.

Ämnet på uppsatsen var ”Himmelska fridens torg i svensk media”. Jag beslutade mig för att använda biljetten för att studera kinesiska i ett halvår, och har omöjligen kunnat slita mig från detta fantastiskt intressanta land sedan dess.

Uppsatsen tänker jag inte lägga upp här, men om någon vill ha en kopia går det bra att maila mig.

Vissa datum, årtal och titlar har inte skrivits ut i samma format som är brukligt på denna bulletin för att undvika engelska sökmotorer.