Kinas media rapporterar om ”fördelarna med luftföroreningar”

    Under den gångna veckan har stora delar av Kina varit insvept i en otäck – men en allt mer typisk – skrud av vintersmog.

    Då centralvärmen slås på under vintern, ökar nämligen förbränningen av kol och därmed även halterna av skadliga partiklar i luften.

    Under mitten av förra veckan var smogen som allvarligast längs med östkusten, och särskilt föroreningarna i Shanghai uppmärksammades extra, eftersom halten av skadliga partiklar i luften gick över den skala från 0 till 500 som kallas PM 2,5 eller AQI, och som oftast används för att mäta luftkvalité.

    Shanghai upplevde under veckan nivåer så höga som 536, och för dussintals städer i grannprovinsen Jiangsu såg situationen inte ett dugg bättre ut, vilket en samling bilder från Shanghaiist visar.

    Natten mot fredag 6 december var tillståndet för AQI i Kina enligt följande, illustrerat av en skärmdump jag tog med min mobil från appen China Air Quality Index:

    Ba0bQD7CMAEUf05.jpg-large

    Föroreningarna rörde sig sedan under helgen norrut, med nivåer på 473 i Peking och långt över 500 i flera närliggande städer. Återigen begränsades sikten till några tiotals meter, med hundratals inställda flyg och avstängda motorvägar som följd.

    Här uppe i norr är dock dessa värden så pass vanliga att de inte längre skapar rubriker. I januari i år sattes ”rekord” med en AQI på 993 i Peking.

    Hur farliga är då dessa höga AQI-värden? Som jämförelse kan man ta ett inslag på Sveriges Radio P1 i går, där en ny studie angående luftföroreningar som just publicerades i tidningen Lancet diskuterades.

    Enligt studien är dessa föroreningar ”farligare än man tidigare trott”. Studien sägs visa ett samband mellan ökad dödlighet även vid nivåer som ligger under det gränsvärde på AQI 25 som EU rekommenderar som årsmedelvärde. En professor Göran Pershagen från Karolinska Institutet utvecklar:

    EU har ett gränsvärde som ligger på max 25 mikrogram partiklar per kubikmeter luft som årsmedelvärde. Men risken att dö ökar med 7 procent för vart 5 mikrogram som partikelhalten ökar. Redan halter på 15 mikrogram ger upphov till ökade risker, enligt Göran Pershagen.

    Man kan förvisso starkt ifrågasätta denna ekvation med 7 procents ökad risk att för för varje 5 mikrogram som partikelhalten ökar. För om det verkligen var riktigt, så skulle hela Kina vara en enda stor massgrav.

    Hur den än må vara med den saken, så försöker Kinas statliga medier tvärtom sig på en positiv tvist angående föroreningarna.

    Det började med att den statliga tidningen Global Times sade att svåra luftföroreningar gynnade landets militära försvarsförmåga. South China Morning Post citerar artikeln:

    Missile guidance that relies on human sight, infrared rays and lasers could be affected by smog in varing degrees, the article said. It explained that tiny particles in the air contributing to air pollution could hinder missile guidance systems.

    The article said that during the Kosovo war, soldiers of the then Federal Republic of Yugoslavia used smoke from burning tyres to hamper Nato air strikes. The smoke reduced visibility, hindering reconnaissance efforts, the article said.

    Photographic reconnaissance equipment employed by satellites, unmanned aerial vehicles and reconnaissance vehicles would be rendered useless by smog it added.

    Kinas alltid lika cyniska internetanvändare var dock inte särskilt imponerade av argumenten. En mikrobloggare menade att Kinas potentiella fiender inte behöver anstränga sig för att bomba landets städer, eftersom invånarna ändå snart kommer kvävas till döds av smogen.

    I förrgår publicerades sedan en artikel med namnet ”Fem överraskande fördelar med föroreningar”, på det statliga tv-nätverket CCTV:s hemsida.

    En engelsk översättning cirkulerar på internet, som bland annat hittas på Tea Leaf Nation:

    1. It unifies Chinese people.

    Complaining about smog has brought Chinese citizens together. The haze “is everywhere,” the article continues, from “every big city” to “small cities, towns, and villages.”

    2. It makes China more equal.

    Never mind that wealth inequality remains deep and pervasive in China; everyone has to breathe the same filthy air, right? “Of course,” the article admits, the rich can retreat to their luxury cars or use other means to avoid the worst pollution. “But that is after all a minority,” and even they “have a hard time” avoiding the smog completely.

    3. It raises citizen awareness.

    Here it gets a bit earnest. The article insists that “with the whole world playing up the Chinese miracle,” the pollution “reminds us that China’s status as ‘the world’s factory’ is not without a price.”

    4. Chinese people are funnier when they are contending with deadly smog.

    The article lists a number of popular smog-related wisecracks. The best example from a meager crop: “We’re never farther away than when we hold hands on the street — and I can’t see you.”

    5. The haze makes Chinese people more knowledgeable.

    The article concludes that “through the arguments and the jokes” surrounding China’s pollution, “our knowledge of meteorology, geography, physics, chemistry, and history has progressed.” Also, students of English have added terms like “haze” and “smog” to their lexicon.

    Det råder delade meningar om vad som egentligen var syftet med denna artikel, som drog åt sig så mycket kritik på Kinas mikrobloggar att den snart plockades bort från CCTV:s hemsida.

    Många menade att innehållet var så dumt att det bara kunde röra sig om en satirisk skämtartikel. De flesta var dock överens om – oavsett om texten det var på skämt eller allvar – att det var osmakligt av ett skattefinansierat nätverk att skämta om ett livsfarligt problem som myndigheternas politik de facto orsakar, snarare än att utreda saken för att bringa en förbättring till stånd.

    Sammanfattningsvis kan man väl lugnt konstatera att rapporterna ovan representerar två motpoler; den statliga kinesiska tidningen som skamlöst fantiserar om militära fördelar, samt den svenska professorn som talar om den stora risken att dö vid AQI-nivåer som vi upplever i Kina varje dag.

    Enligt appen China Air Quality Index, så har Peking under det senaste året haft ett AQI-snitt på 119. Värre ändå är läget i Shijiazhuang – provinshuvudstaden i Hebei med en befolkning på 10 miljoner – som det senaste året snittat ett AQI på 210.

    Uppskattade du denna eller någon av InBeijings över 1 000 andra artiklar? Överväg då att stödja bloggen via Patreon eller Swish (0730705573). Ditt stöd gör att jag kan skriva här oftare och längre.

      9 thoughts on “Kinas media rapporterar om ”fördelarna med luftföroreningar”

      1. Procenträkning och sannolikhetslära är inte lätt. ”dö på drygt 166 procent (119/5*7) ”, är bara för dumt..

        • Ja det var fel uträknat, tack, har ändrat det nu. Syftet var bara att påpeka den otroliga diskrepans som finns mellan att skrämma slag på folk genom att varna för att nivåer på 15 är skadliga, då vi här har nivåer på flera hundra i genomsnitt.

      2. Tror de blev lite fel i denna artikel;
        Professorn har räknat på PM2.5 och inte på AQI, det är olika mätvärden. Sedan kan du inte räkna procent som du gör, det ökar inte med 7 procentenheter utan med 7 procent (per 5 mikrogram).

        • Vad gäller mätvärdena så handlar det om samma värde. AQI och PM 2,5 används parallellt; det var PM 2,5 på över 500 i Shanghai förra veckan, och PM 2,5 på 993 i Peking i januari i år. Här är exempelvis en artikel från Scientific American, som använder ”AQI” och ”PM 2,5” parallellt: http://goo.gl/9RRqsX

          Vad sedan gäller ”procentsatsen” så visst, det var fel uträknat, ursäkta. Men syftet med ekvationen var inte att komma fram till någon exakt siffra. Utan att visa på hur löjligt det blir när man i Sverige utfärdar varningar vid nivåer på 15, medan snittet här ligger på flera hundra. Att man vill få invånare i Stockholm att oroa sig för dålig luft är ju bara för mycket.

        • Värden används parallellt, men betyder inte att dem är samma. AQI är beräknad på ett flertal olika mätvärden (bl a PM2.5). Olika länder har standards för hur dem tar fram AQI (en av anledningarna till att US Embassy mätvärden och Beijing officiella mätvärden skiljer sig åt).
          Se bl a http://www.globaltimes.cn/content/755525.shtml

          När jag skriver detta visar min iPhone app att US Embassy mätstation har AQI=59 och PM2.5=16. Beijing official mätning har AQI=36 och PM2.5=24.

          Professor har hållit sig till PM2.5 i sin publikation, säkert för att det är en mer vedertagen standard.

          Ja, jag håller med dig om att man i Stockholm säkert oroar sig för mycket.

        • Förklaringen till att US Embassy och Kinas officiella siffror inte är likadan, är att US Embassy endast har en mätstation, medan myndigheterna har flera, och sedan räknar ut ett snitt från alla dessa. Båda mäter dock PM 2,5, vilket sedan skrivs ut som AQI. Det står ju i artikeln du själv länkade till att båda mäter PM 2,5:

          ”It is difficult to compare the US embassy and Beijing Environmental Monitoring Center’s measurements of PM2.5, deadly fine particulate matter that is one component of air pollution measured by the AQI.

          (…)

          At 3 pm Sunday the PM2.5 reading at the center’s Agricultural Exhibition Center was 271, compared to a reading of 323 at the US embassy, about 1.5 kilometers away.”

        • Jag har inte påstått att mätstationerna inte mäter PM2.5, för det gör dem. Dessutom publicerar dem både PM2.5 värdet och AQI värdet. PM2.5 värdet behövs för att kunna räkna ut AQI. Vad jag säger är att det är olika värden.

          Om du fortsätter att läsa i samma artikel så sägs följande;

          ”” This is why when PM2.5 density is transferred to AQI figures, the two countries have different readings, Qiu said.

          For example, according to the standards published by both countries, if the PM2.5 density reaches 15.4 micrograms per cubic meter, according to US standards, the matching AQI figure is 50. But under Chinese standards, the density needs to reach 35 micrograms per cubic meter.

          (…)

          ”There are two steps of getting the AQI values. First you need equipment to measure PM2.5 density in the air, and the technical standards are different between US and China, so there might be a data deviation,” she said. ””

          Liknande beräknings beskrivning så finns på;
          http://en.wikipedia.org/wiki/Air_Quality_Index#United_States

          Se även denna kalkylator;
          http://www.airnow.gov/index.cfm?action=resources.conc_aqi_calc

          Just nu är AQI=95 och PM2.5=33 från US Embassy. Stoppar du in PM2.5 värdet 33 i ovanstående kalkylator så får man också AQI värdet till 95. Om AQI och PM2.5 var samma värde så skulle AQI nu vara 33, vilket det inte är.

          Tack å hej! :)

        • Hej igen – jag sitter just nu och skriver en artikel om koleldning och PM 2,5. Måste tacka dig för upplysningarna, jag har nu förstått att du har helt rätt!

          Jag tror det är många som missat att AQI räknas ut av PM 2,5 snarare än att det är samma siffror. Nu förstår jag hur det ligger till – samt att många stora medier de facto rapporterar helt fel!

        • Varsågod å tack själv för diskussion! Yep, har också märkt att det finns en förvirring vad som är vad när man läser artiklar i ämnet.

      Kommentera