Kinas relation med Sao Tome och Principe

Den lilla västafrikanska önationen Sao Tome och Principe meddelande sent i går att man skrotar sin diplomatiska relation med Taiwan, och istället rör sig närmare ledarna i Peking genom att erkänna fastlandskina som ”det riktiga Kina”.

Efter beskedet är det nu bara 21 länder i hela världen som har normala diplomatiska kontakter med Taiwan, varav merparten är små nationer i Oceanien eller Latinamerika och Karibien.

Detta eftersom Kina inte tillåter någon nation att ha diplomatiska relationer med Peking, om de samtidigt erkänner Taiwan som land. Givet Kinas ekonomiska storlek har alla länder i G20 valt att följa de kinesiska ledarnas krav, vilket bidragit till Taiwans isolering internationellt.

Förutom att vara uteslutna från flera viktiga handelsavtal, så tillåts Taiwan inte heller att vara medlem i viktiga globala organisationer som Förenta nationerna eller Världshälsoorganisationen.

Pekings tillvägagångssätt kallas ”One China Policy”, och det var denna utrikespolitiska kinesiska grundbult som Donald Trump ifrågasatte tidigare denna månad, med skarp kritik från Kina som följd.

Samtidigt försöker Kina minimera antalet länder som erkänner Taiwan, i en övertalningskampanj som ofta sker med ekonomiska medel. Hur detta går till kunde tydligt ses i exemplet med Sao Tome och Principe.

Enligt uppgifter från Taiwans utrikesministerium hade Sao Tome och Principe begärt motsvarande närmare två miljarder kronor från Taiwan just innan de diplomatiska relationerna avbröts. Det är en icke obetydligt summa, särskilt med tanke på att landet är Afrikas minsta med blott 150 000 invånare.

Landet menade att pengarna behövdes för att ”täppa till ett finansiellt hål”. Och när inte Taiwan ville casha upp så tvekade inte Kina inför att köpa den afrikanska önationens lojalitet. Enligt en källa inom kinesiska utrikesministeriet så bad Sao Tome och Principe om ”bistånd” i samma storlek från Kinas håll.

Taiwans myndigheter beklagar Sao Tome och Principes beslut, men understryker samtidigt att man inte ägnar sig åt ”checkboks-diplomati”. Man sade också att Kinas uppköp av Sao Tome och Principes diplomatiska erkännande ”knappast kommer bidra till förbättrade relationer” mellan Kina och Taiwan.

Hur klokt är det egentligen att köpa sig till relationer med små korrupta nationer på andra sidan jorden för miljardbelopp? Taiwans myndigheter anser i alla fall att dessa pengar gör bättre nytta i Taiwan, kanske inom välfärdssystemet eller sjukvården?

Givet att det fortfarande finns 200 miljoner kineser som lever under fattigdomsgränsen så råder det knappast heller brist på ”finansiella hål” i Kina att slussa in pengarna i. Eller varför inte satsa dessa miljarder på att ta itu med landets luftföroreningar, då 460 miljoner kineser under den senaste veckan tvingats leva under en tjock filt av livsfarligt smog?!

Uppskattade du denna eller någon av InBeijings över 1 000 andra artiklar? Överväg då att stödja bloggen via Patreon eller Swish (0730705573). Ditt stöd gör att jag kan skriva här oftare och längre.

Bli först med att kommentera

Kommentera