Att skriva kinesiska namn på svenska eller engelska?!

    I och med detta inlägg vill jag försöka bringa klarhet i hur vi egentligen bör skriva ut vissa kinesiska namn i svenska texter. Ska vi alltid tvunget snickra fram en svensk översättning, eller är det bättre att ibland använda sig av engelska för att göra texten mer lättförståelig?

    Problemet blev för mig särskilt tydligt i arbetet med min senaste bok ”Det nya Kina”. Mitt språkmässiga val har också kritiserats i en rad recensioner.

    Göran Leijonhufvud påpekade i Helsingborgs Dagblad att min bok är ”full av anglicismer”, och Ingemar Ottosson skrev i Axess att jag verkade ha ”klippt och klistrat med engelska texter”.

    ”Varför får nästan alla kinesiska myndigheter och institutioner engelska namn istället för svenska?”, frågade sig vidare Joakim Enwall i en recension för Kinarapport, och menade att detta fick texten att framstå som ”flyhänt”.

    Till att börja med så skriver jag sällan eller aldrig ut några kinesiska myndigheter med engelska namn. Tvärtom var jag i arbetet med boken noggrann med att korrekt översätta dessa myndigheter till svenska: ”Kinas statsråd”, ”politbyråns ständiga utskott”, ”järnvägsministeriet” och så vidare.

    Men om vi håller oss till institutionerna så kan problemet exemplifieras med hjälp av namn på universitetet. I många korta texter benämns exempelvis Beijing University (北京大学) på svenska som ”Pekinguniversitetet” och Tsinghua University (清华大学) som ”Tsinghuauniversitetet”.

    Gott så, eftersom detta är naturliga och allmänt vedertagna översättningar. Men då man som i min senaste bok refererar till mindre lärosäten med annorlunda namn så blir det genast lite krångligare. Hur skulle man på svenska exempelvis bäst översätta Beijing Normal University (北京师范大学)? ”Pekings normala universitetet”?

    Anledningen till att jag här väljer det engelska namnet, alltså Beijing Normal University, är att skolan har ett officiellt namn på engelska som till och med är inskrivet i dess logotyp. Däremot har Beijing Normal University, givetvis, inget officiellt namn på svenska.

    Att använda det engelska namnet är därför, enligt mig, inte bara korrekt rent formellt. Det undviker även missförstånd eller frågetecken för de läsare som själva vill hitta mer information om det nämnda universitetet online eller i andra källor.

    Se nedan ytterligare några exempel på kinesiska universitet som jag valt att benämna med deras engelska namn i min senaste bok:

    * East China Normal University (东方师范大学) – Om man skulle envisas med ett svenskt namn istället för det officiella engelska namnet, så skulle detta bli ”Östra Kinas normala universitet”.

    * Beijing Foreign Studies University (北京外国语大学) – En rak översättning från det kinesiska namnet skulle bli ”Pekings universitet för utländska språk”. Men att här endast använda det svenska namnet skulle utan tvivel göra det omöjligt för svenska läsare att förstå vilket av alla Pekings språkuniversitet som åsyftas, eller för den delen kunna söka mer information om universitet online. Med största sannolikhet skulle många av sökningarna leda till Beijing Language and Culture University, var studenter till större andel är utlänningar.

    * Communications University of China (中国传媒大学) – En rak översättning skulle bli ”Kinas kommunikationsuniversitet”. Men det finns ju fler en ett universitet i Kina som undervisar i kommunikation.

    Andra exempel på universitet som visserligen inte förekommer i min bok, men som skulle bli krångliga att översätta till svenska, innefattar:

    * North China Electric Power University at Beijing (华北电力大学) – Istället för att använda skolans officiella engelska namn, som också står inskrivet i dess logotyp, skulle vi på svenska vara tvungna att skriva: ”Norra Kinas elektricitets- och kraftuniversitet i Peking”.

    * Beijing Forestry University (北京林业大学) – ”Kinas skogsuniversitet”?

    Min poäng är denna: Många tredjespråk ger sina universitet och andra institutioner officiella engelska namn för att underlätta deras globala exponering. Det blir då ofta besvärligt att försöka översätta det redan översatta officiella namnet till ytterligare ett språk, i detta fall svenskan.

    Och detta är ett problem som blir ännu mer uppenbart då det handlar om kinesiska, vars uppbyggnad skiljer sig väsentligt från engelskan.

    Vidare så är det ju faktiskt sällan som vi ens översätter engelska universitet till svenska, förutom de allra största. Jag hade en vän som pluggade på North Carolina University. Inte skulle väl någon benämna hans skola som ”Norra Carolinas universitet”.

    Så användningen av kinesiska universitets officiella engelska namn, som Enwall menar gör min bok ”flyhänt”, är i själva verket en praxis som jag kom fram till efter noga övervägande och efter att ha provat flera olika metoder.

    Min fråga till alla som skriver om Kina – eller har intresse av språk i största allmänhet – är alltså: Hur borde vi skriva ut kinesiska institutioner som har officiella namn på engelska, men inte på svenska?

    Bör vi underlätta för läsaren genom att använda det officiella namnet, eller borde vi själva hitta på ett svenskt namn bara för att hålla oss till regelboken? Och hur borde vi i så fall översätta Beijing Normal University?

    Förmedla gärna åsikter och förslag i kommentarsfältet nedan. Kanske kan det om inte annat förhindra att jag och andra skribenter i framtiden får kritik för att vara slarviga.

    Uppskattade du denna eller någon av InBeijings över 1 000 andra artiklar? Överväg då att stödja bloggen via Patreon eller Swish (0730705573). Ditt stöd gör att jag kan skriva här oftare och längre.

      8 thoughts on “Att skriva kinesiska namn på svenska eller engelska?!

      1. Mikael Waernlund says:

        Borde inte mer Pinyin användas även på svenska? Jag gillar t.ex inte att Sverige använder Peking i st. för Beijing. Det är inte engelska. Jag jämför också med om du hade skrivit om franska eller tyska universitet, så hade du förmodligen använt de franska och tyska namnen. Möjligen sedan kompletterat med en svensk översättning. Jag har också tidigare funderat på Beijing Normal. Betydelsen är inte normal utan norm-skapande, vilket är ganska stor skillnad. Den svenska översättningen borde reflektera det (samma problem har den engelska varianten). Vad det gäller namn som Kinas Tekniska Universitete eller liknande. Det är ett fenomen som finns i andra länder också, att ett universitet ibland har vilseledande allmängiltiga namn. Inte mycket att höra åt.

        • Jag tror inte pinyin på svenska är någon bra idé. Hur många läsare av min bok skulle exempelvis förstår att ”Beijing Linye Daxue” är Beijing Forestry University? Att Peking sedan inte heter Beijing på svenska har andra historiska förklaringar; exempelvis heter ju staden även på franska ”Pékin”.

          Men om vi håller oss till universiteten så har många svarat på mitt inlägg på Facebook. Medan det verkar som att akademiker är mer måna om att hitta en rätt svensk term för översättning så anser jag som journalist och författare det vara viktigast att läsarna förstår vilken skola det syftas på. (Mina läsare är ju i regel inte andra akademiker.)

          Någon föreslog på Facebook att ”Pekings pedagogiska universitet” ska användas som svensk benämning på ”Beijing Normal University”. Men för mig känns det främmande, eftersom läsaren inte skulle förstå vilket lärosäte det gällde, om hen ville söka mer information om skolan online eller i andra källor.

          Nej, det verkar som att det inte finns någon metod på svenska för att skriva kinesiska universitet – och andra institutioner – på ett vis som är både konsekvent och lättbegripligt för läsaren. Därför lutar det åt att jag kommer fortsätta använda de officiella engelska namnen i framtida böcker.

          Får väl lägga till en ”förklaring” av språkbruket i början av nästa bok så att inte recensenterna anser mig vara en flyhänt klipp-och-klistrare av anglicismer ;)

      2. Jag har brottats med det här problemet (och därtill besläktade) i snart tio år, som ansvarig översättare och sedermera redaktör på svenska upplagan av Epoch Times (vi skriver mycket om Kina och översätter det mesta av vårt Kinainnehåll från artiklar i vår engelskspråkiga upplaga).

        Jag är dessutom översättare till yrket sen tidigare, så jag har grunnat en hel del på de här sakerna, och jag har kortfattat landat ungefär där du landat.

        Om behovet finns att skriva ut hela namnet på en institution/företag som saknar svenskt namn men har ett officiellt engelskt namn använder jag oftast det engelska. Både för ”spårbarhet” och för att det känns lite galet att hålla på och uppfinna namn på just företag och den sortens institutioner – byråkratiska institutioner är lite mindre knussligt tycker jag (mer om det nedan).

        Ibland uppstår viss tvekan, som när det finns välanvända svenska namn, såsom Folkets Dagblad för Rénmín rìbào, som ju många svenska medier använder. Det finns (som i språk i allmänhet) ingen enkel och vattentät logik i såna här saker som man kan följa. Det uppstår diverse konventioner som man får förhålla sig till. Till exempel skriver ju alla engelskspråkiga medier ”Xinhua” vilket jag också följer (medan en del svenska medier ännu föredrar ”Nya Kina”, tror jag).

        Jag brukar allmänt kolla Wikipedia och de stora svenska medierna för att stämma av, och sen fatta ett eget beslut. Ibland ändrar man policy med tiden och ibland är man inte helt konsekvent. När man, som du, skriver en bok (och inte artiklar i en tidning), försöker man väl vara så konsekvent som möjligt inom den aktuella boken, så klart.

        Förutom lärosäten är företag nog det jag stöter på mest, och då använder jag vanligen det engelska namnet.

        Ett allmänt problem är ju annars byråkratin och olika statliga institutioner/poster som tycks sakna officiella eller ens halvofficiella svenska namn, men det är lite av en annan fråga. Jag brukar ta mig fram med en kombination av wikipedia, självpåhittade namn i nåt slags analogi med svenska institutioner (även om det är knepigt – man bör akta sig för att vara alltför specifik där) och vad vi inom översättarbranschen kallar att ”ludda till det”, dvs utelämna helt eller delvis, uttrycka något i mer generella ordalag etc. när man inte faktiskt MÅSTE ha ett namn. När det gäller titlar och positioner har jag med åren använt det här allt mer, och inte bara för kinesiska titlar, utan även engelska. En konstig akademisk titel kan i slutänden bli ett enkelt ”säger xx vid yy-universitetet” om det inte är superrelevant att få med personens expertisområde…

        • Ja det är ungefär samma sak som de flesta verkar vara överens om efter en lång diskussion på Facebook; det finns ingen lösning som fungerar till 100 procent, så därför får man bland och ge lite, det allra viktigaste är nog att vara konsekvent inom samma text/bok. Just det med ”spårbarheten” som du nämner tycker jag är särskilt relevant. För mig är det viktigare att mina läsare kan leta rätt på en institution/rapport på nätet genom att använda dess originalnamn, snarare än att tvått följa någon gammal skrivregel bara för sakens skull. Handlar nog mycket om målgrupp. Synd bara att man blir beskylld för att vara slarvig eller flyhänt för att man bestämmer sig att använda en viss sorts metod!

      3. Intressant diskussion. När det gäller frågan om Peking eller Beijing, Guangzhou eller Kanton etc så har jag rådfrågat Sveriges ledande expert, Göran Malmqvist. Han svarade utan att tveka: när det gäller gamla vedertagna och inarbetade namn så är Peking, Kanton etc att föredra.

        • Det där med Peking och Kanton kontra Beijing och Guangzhou är delikat. Själv använder jag faktiskt Peking men samtidigt även Guangzhou. Även där är mitt argument att det blir lättare för svenskar att förstå vilken stad det handlar om, eller att söka efter staden, om man skriver Guangzhou. Många har ju aldrig hört benämningen ”Kanton”, medan ”Peking” givetvis är allmän kunskap i Sverige.

      4. En variant är ju att i början av en ny text eller nytt kapitel skriva exempelvis ”… Pekings lärarhögskola (Beijing Normal University) …” för att senare vara fri att använda ett smidigare svenskt ordval i löpande text som ”… professor XX vid lärarhögskolan sade …”, ”… högskolans personal uttalade sig om …”, ” … lärarhögskolan är Pekings största pedagogiska universitet som inte skall förväxlas med snarlika Capital Normal University …”

        Sidospår som bara nämns en enda gång tycker jag alltså gott kan stå med sitt officiella engelska namn. I princip. Men. I just detta fall kanske det beror på målgruppen. Expressen eller facktidskrift? Finns risk för missförstånd (”Vadå kapital? Handelshögskola?”) skadar ju inte en översättning även vid mindre viktiga bisatser.

        Vad gäller mer vedertagna kinesiska namn/kortnamn kan man gärna se till att få med dem i introduktionen också. Skriver man en text där läsekretsen förväntas ha visst intresse/kännedom om Kina, kan det ju vara nyttigt att tala om ”… Pekings universitet håller kvar vid Peking University som sitt officiella engelska namn, men kallas till vardags Bei Da av såväl kineser som utlänningar …”

        Just ”Pekings universitet för främmande språk” (Beijing Foreign Studies University, BFSU, eller kort och gott Bei Wai i vardagligt tal) är ju annars lite speciellt då de faktiskt har en avdelning för svenska sedan 1961 och därmed ett officiellt svenskt namn. Sådant skadar inte heller att lyfta fram! (De har t.o.m hemsida på svenska: http://global.bfsu.edu.cn/sv/?cat=2)

        Vad gäller Beijing/Peking Guangzhou/Kanton kan det förvisso vara lättare i talspråk att säga de gamla formerna, och då i synnerhet i kombination med andra ord som ”pekinganka” och pekingopera”. I synnerhet i vardagligare situationer. Under föreläsningar etc försöker jag dock personligen hålla mig till Beijing även om jag säkert slarvar.

        I text däremot har jag i snart 20 år kört stenhårt med Beijing 100% rakt över, förutom när det gäller historiska namn (”järnvägsbolaget Peking-Mukden”) och officiella egennamn (”Peking International Youth Hostel”).

        Engelskan har ju helt gått över till Beijing sen många år tillbaka men inte svenskan ännu. Så någon måste ju börja… ;-)

        Mina 2¢.

      5. Riktlinjer för namgivningen angående Peking, Kanton och Hongkong finns här: http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.41318b851483519095290e/1411629869129/Mynd-skrivreg2014-1.pdf

      Kommentera