Kina vill minska FN:s ansvar för mänskliga rättigheter

Förra veckan varnade Human Rights Watch för att Kina försöker skära ner på FN:s aktiviteter vad gäller översyn av mänskliga rättigheter.

I en text med rubriken ”China Pushes to Cut UN Human Rights Posts” beskrivs organisationen hur Kina under pågående budgetförhandlingar vill minska antalet FN-personal som jobbar med denna fråga:

Behind closed doors, China is pushing to defund UN human rights officers at UN missions. It’s mostly happening under the radar. Very few journalists cover the UN budget consultations. Yet numerous diplomats who follow the budget talks told Human Rights Watch that a basement conference room has become a site for hotly contested “horse trading” over the future of human rights monitoring in UN peacekeeping. They spoke on condition of anonymity, saying it was important to highlight what China is trying to do.

Kina, med stöd av Ryssland och en mindre samling icke-demokratier, vill exempelvis dra tillbaka de 19 experter på mänskliga rättigheter som FN just nu har i Centralafrikanska republiken för att kartlägga övergrepp mot kvinnor och barn.

Även i Kongo, Mali och Sydsudan vill Kina dra tillbaka denna slags experter, enligt diplomater som medverkat i FN:s budgetförhandlingar.

Och Kina har all anledning att minska FN:s arbete på detta område. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter ger nämligen regelbunden kritik till Kina vad gäller exempelvis flera ny lagar som instiftats under Xi Jinping, samt behandlingen av etniska minoriteter i landets västra delar.

FN:s kommission mot tortyr har också på senare år kritiserat Kina för allt mer regelbunden tortyr mot misstänkta brottslingar i jakt på bevis. Kommissionen har även kritiserat Kina för behandlingen av de cirka 250 aktivister och människorättsadvokater som kidnappades eller greps sommaren 2015.

Kina har länge spelat en relativt tillbakadragen roll i FN, men har under de senaste åren börjat skjuta till mer pengar och fredstrupper, vilket jag beskriver närmare i min senaste bok ”Det nya Kina”:

Ända sedan Kina övertog Taiwans permanenta plats i FN:s säkerhetsråd 1971 har landet spelat en marginell roll jämfört med andra rådsmedlemmar. Så sent som 2010 bistod Kina endast med 67 miljoner dollar eller 3 procent av FN:s inkomster. 2015 var summan 140 miljoner dollar eller 5 procent, vilket var samma andel som Storbritannien och Frankrike. Senast 2018 beräknas Kina bli FN:s största bidragsgivare. Human Rights Watch konstaterade dock i sin årliga rapport januari 2016 att Kina trots detta ännu inte spelar en synbart större roll i exempelvis FN:s råd för mänskliga rättigheter men att man i bakgrunden blockerat närmare granskning av övergrepp i länder som Nordkorea, Syrien, Iran, Vitryssland och Ukraina.

Vidare sågs internationella fredsbevarande styrkor länge av Kina som en metod att blanda sig i andra länders inre angelägenheter, något som Peking än i dag motsätter sig. Men under 2015 har antalet kinesiska militärer och poliser under FN-flagg icke desto mindre ökat till 3 000. Då Xi Jinping i september 2015 talade inför FN:s generalförsamling ville han utöka antalet trupper till 8 000 som dessutom ska utgöra en permanent kinesisk fredsstyrka. Han ville även utbilda 5 000 soldater från andra länder att ingå i denna styrka.

Inom detta område har Kina ett särskilt stort intresse för Afrika. Då landet våren 2015 skickade sina första fredsbevarande styrkor utomlands var det i form av en infanteribataljon till Sydsudan, där man även är den största utländska investeraren i landets rika oljefält. Inför FN i september sade sig Xi vilja satsa 100 miljoner dollar på att upprätta en insatsstyrka inom ramen för afrikanska unionen, och dessutom skicka en kinesisk helikopterbataljon till kontinenten.

Human Rights Watch påpekar vidare det farliga med att Kinas inflytande i FN ökar medan landet befinner sig i ”den största kampanjen mot civila rättigheter” sedan massakern vid Himmelska fridens torg 1989.

Donald Trumps presidentskap ger samtidigt kineserna en hans att öka sin makt i FN ordentligt, eftersom Trump vill skära ner USA:s anslag till organisationen. Därmed får Kina mer att säga till om i de pågående budgetförhandlingarna.

Det råder vidare ingen tvekan om att Kina avser att i alla fall delvis använda denna makt för sina egna politiska syften. De båda FN-organen World Health Association och International Civil Aviation Organization har nu kinesiska ordföranden. Sedan Taiwan fick en ny regering har landet nämligen utestängts från dessa två FN-organ, trots att man tilläts medverka som observatör under Taiwans förra och mer Kina-vänliga regering.

I fallet med World Health Association så utsågs Nordkorea som en särskild ”ambassadör” vid organets årliga stormöte förra månaden, samtidigt som Taiwan alltså inte fick delta överhuvudtaget.

Det har även dykt upp flera rapporter om hur Interpol, som nu har en kinesisk ordförande, ofta används för att utlysa internationella efterlysningar mot individer som den kinesiska staten av olika anledningar vill arrestera.

Om Kina tillåts får mer inflytande i FN kan vi alltså räkna med att organisationen tvingas fokusera allt mindre på mänskliga rättigheter, samt att många av dess organ allt oftare kommer användas för att tillgodose det kinesiska kommunistpartiets politiska mål.

Relaterad läsning: ”China’s Rights Abuses Infect UN” (Human Rights Watch, maj 2017)

Uppskattade du denna eller någon av InBeijings över 1 000 andra artiklar? Överväg då att stödja bloggen via Patreon eller Swish (0730705573). Ditt stöd gör att jag kan skriva här oftare och längre.

1 Comment

Kommentera