Botswana trotsar hot från Kina över Dalai lama

Under gårdagen skrev jag en flitigt delad artikel om hur Tyskland – i motsats till många andra västländer – vågar ifrågasätta och kritisera utvecklingen i Kina samtidigt en viktig handel bedrivs nationerna emellan.

Det står nu klart att det afrikanska lilleputtlandet Botswana har som likhet med Tyskland att dess politiker är långt mer rakryggade och modiga än de mest utvecklade västerländska demokratierna.

Dalai lama har nämligen blivit inbjuden till att medverka vid en konferens om mänskliga rättigheter som äger rum i Botswana nästa månad. I sedvanlig ordning har Kina reagerat starkt på Dalai lamas resplaner, och upprepade gånger varnat Botswana för att de måste fatta ”korrekt beslut” i frågan.

När Dalai lama tillåts resa till andra länder ses detta av Kina som en inblandning i Kinas ”inre angelägenheter”. Och eftersom Kinas officiella doktrin är att aldrig blanda sig i andra länders inre angelägenheter, så förväntar kinesiska myndigheter sig att andra länder inte heller ska blanda sig i deras.

Men Botswanas utrikesministerium slår huvudet på spiken. För om Kina inte lägger sig i andra länders ”inre angelägenheter”, varför försöker de då stoppa Dalai lamas privata resa till Botswana? (Han är inte inbjuden av myndigheterna.)

Ordkriget mellan de två länderna lyder som följer:

AFP reported that Botswana confirmed it would allow the Dalai Lama to visit next month as ”a foreign dignitary.”

Botswana expects China to ”respect our sovereign decision on this matter,” Botswana Foreign Minister Pelonomi Venson-Moitoi told lawmakers on Tuesday, because ”the principle of non-interference in the internal affairs of other countries is at the core of China’s foreign policy,” AFP reported.

Lu responded on Wednesday, saying ”China doesn’t interfere in the internal affairs of other countries, but it shouldn’t tolerate other countries which do things that harm China’s core interests.”

Den integritet och självrespekt som Botswanas politiker visar upp blir ännu mer imponerande om man tittar närmare på landets ekonomi.

Botswana är förvisso en av Afrikas stabilaste och minst korrupta demokratier. Men med endast drygt två miljoner invånare är det kustlösa landet helt beroende av sin diamantindustrin, som utgör över en fjärdedel av hela ekonomin.

Kina är den andra största köparen av botswanska diamanter, samtidigt som kineserna även står för en betydande andel av inventeringar i vägar och annan infrastruktur som är viktig för såväl diamantsektorn som landets utveckling i övrigt.

Ändå står Botswanas politiker upp emot Kina. Detta kan jämföras med hur både norska och danska myndigheter på senare år avstått från att träffa Dalai lama efter hot och påtryckningar från Kina.

När påtryckningar från en diktatur lyckas, så kommer de givetvis både växa och återkomma. För allas bästa borde fler politiker i världen därför se Tyskland och Botswana som förebilder vad gäller hantering av grundlösa hot.