Otäcka uppgifter om förtrycket i Xinjiang

Sedan sommaren 2016, då den ökände Chen Quanguo blev partisekreterare i Xinjiang, har förtrycket mot provinsens muslimska befolkningsgrupp uigur ökat betydligt. En av de mest detaljerade och tillika skrämmande rapporterna om detta publicerades under gårdagen av nyhetsbyrån Associated Press.

Till denna långa text har AP talat med flera uigurer som är bosatta i utlandet. Byråns reportrar har även åkt till Xinjiang, där de under sin rapportering greps av polis och förhördes i elva timmar. De fick bland annat veta av en lokal tjänstemän att deras rapport ”inte sprider positiv energi”.

Och det är numera väldigt svårt att sprida ”positiv energi” genom att skriva om Xinjiang. Chen Quanguo var tidigare partisekreterare i Tibet, där han med hårdhandskarna tvingade områdets religiösa minoriteter att rätta in sig i ledet. Nu implementeras likartade metoder i Xinjiang.

Bland annat uppmärksammar AP de politiska omskolningsläger som jag själv tidigare skrev om för tidningen OmVärlden i höstas.

Lägren har sedan dess vuxit i omfattning och tros nu hålla tiotusentals personer. Det räcker att tala på telefon med en släkting eller vän som befinner sig i utlandet, för att sedan utan någon som helst föregående rättslig process sättas i dessa läger under ett par månader upp till ett par år.

Förutom lägren så märks förtrycket tydligt på gator och torg. AP ger några exempel, och understryker hur polistätheten i Xinjiang nu sannolikt överstiger Östtyskland just innan Berlinmurens fall:

Deep in the desert’s southern rim, the oasis town of Hotan is a microcosm of how Chen, the Xinjiang party boss, has combined fearsome optics with invisible policing.

He has ordered police depots with flashing lights and foot patrols be built every 500 meters (yards)— a total of 1,130, according to the Hotan government. The AP saw cavalcades of more than 40 armored vehicles including full personnel carriers rumble down city boulevards. Police checkpoints on every other block stop cars to check identification and smartphones for religious content.

Shopkeepers in the thronging bazaar don mandatory armored vests and helmets to sell hand-pulled noodles, tailored suits and baby clothes.

Xinjiang’s published budget data from January to August shows public security spending this year is on track to increase 50 percent from 2016 to roughly 45 billion yuan ($6.8 billion) after rising 40 percent a year ago. It’s quadrupled since 2009, a watershed year when a Uighur riot broke out in Xinjiang, leaving nearly 200 members of China’s Han ethnic majority dead, and security began to ratchet up.

Adrian Zenz, a researcher at the European School of Culture and Theology who tracks Chinese public security staffing levels based on its recruiting ads, says Xinjiang is now hiring 40 times more police per capita than populous Guangdong Province.

“Xinjiang has very likely exceeded the level of police density seen in East Germany just before its collapse,” Zenz said. “What we’ve seen in the last 12 to 14 months is unprecedented.”

Rubriken på AP:s artikel är ”Digital police state shackles Chinese minority”. Texten innehåller nämligen flera exempel på hur Kina utnyttjar sina tekniska framsteg för att hålla religiösa minoriteter i schack.

För att komma in på basaren i staden Hotan måste besökare nu inte bara gå genom metalldetektorer och presentera sina id-kort, utan även få sina ansikten skannade. Just skanning av ansikten har blivit en allt vanligare företeelse vid allt från hotell till tågstationer, och hänger ihop med den omfattande insamlingen av biometrisk data som ägt rum i Xinjiang det senaste året.

Enligt ett policydokument vid namn ”dokument nummer 44” har provinsens tjänstemän samlat in tredimensionella ansiktsporträtt tillsammans med fingeravtryck, DNA och röster för röstigenkänning från miljontals invånare. Detta har ofta skett utan personens vetskap eller medgivande, genom ”gratis hälsotester” där individer får lämna blod och annan biometrisk information.

Detta har gett upphov till en industri värd hundratals miljoner kronor, pådriven av statliga kinesiska företag. I vissa områden har myndigheterna även krävt att varje personligt fordon installerar GPS-enheter för att kunna följa dessa bilars rörelse i realtid.

Ytterligare en beprövad metod som Chen Quanguo tagit med sig från Tibet är ett system där släktingar och grannar uppmannas spionera på varandra.

Detta angiverisystem – som drivs på av morot och piska – skapar givetvis en osäkerhet som splittrar familjer och tidigare tätt sammanknutna grannskap. AP berättar vidare hur ett poängsystem implementerats i vissa områden, där minuspoäng ges för etnicitet och religiösa aktiviteter:

Since 2016, local authorities had assigned ten families including theirs to spy on one another in a new system of collective monitoring, and those families had also been punished because he escaped. Members from each were sent to re-education centers for three months, he told the AP.

“It’s worse than prison,” he said. “At least in prison you know what’s happening to you. But there you never know when you get accused. It could be anytime.”

A document obtained by U.S.-based activists and reviewed by the AP show Uighur residents in the Hebei Road West neighborhood in Urumqi, the regional capital, being graded on a 100-point scale. Those of Uighur ethnicity are automatically docked 10 points. Being aged between 15 and 55, praying daily, or having a religious education, all result in 10 point deductions.

Trots att förtrycket av islam är värre i Kina än nästan någon annanstans så rapporteras väldigt lite om detta i svensk media. Sveriges Radio publicerade i veckan ett inslag om den bisarra företeelsen att tjänstemän nu ska flytta in tillsammans med muslimska familjer för att lära dem ”kommunistiska värderingar”:

Men annars är det – på grund av okunskap och rädsla för att skada handeln med Kina – väldigt få svenskar som känner till den växande utsattheten för Kinas religiösa minoriteter i allmänhet och Xinjiangs muslimer i synnerhet.

För den som är ytterligare intresserad har jag dock tidigare skrivit dussintals artiklar om detta på InBeijing, varav följande är nyast och mest aktuella:

Kinas muslimer sätts i läger för politisk omskolning” (13 sep 2017)
Kina förbjuder ’muslimska namn’ på barn” (27 april 2017)
Nya ’extremistlagar’ om skägg och tv-tittande i Kina” (1 april 2017)
Publicerat: Kinas allt vanligare flyktingspionage” (2 mars 2017)