Hur lilla Palau står upp emot diplomatisk press från Kina

Ett av de viktigaste ämnena i min kommande bok är hur Kina använder sin ekonomiska makt för att utöva diplomatisk och politisk press mot allt fler länder. Samt hur detta allt oftare lyckas.

Ett praktexempel är Norge, ett av världens rikaste länder, som för ett drygt år sedan undertecknade en ”förödmjukande” diplomatisk skrivelse för att återställa skada på de diplomatiska och ekonomiska relationerna som uppstod när aktivisten Liu Xiaobo fick Nobels fredspris 2010.

När samma Liu Xiaobo förra sommaren insjuknade i cancer så vägrade Norges regering vidare ställa sig bakom en uppmaning från EU att låta Liu vårdas utomlands, eller på annat vis kommentera nobelpristagarens tillstånd innan han gick bort.

Att sälja lax, kommenterade många analytiker cyniskt, var tydligen långt viktigare för Norge än att stå upp för de ”mänskliga rättigheter” som uttalat är en av de främsta prioriteringarna inom norsk utrikespolitik.

I min kommande bok visar jag även med hjälp av forskning hur Sverige i relationen till Kina på senare år gått samma väg som Norge i prioriteringen av handel och ekonomiskt samarbete framför mänskliga rättigheter och demokratiska principer.

Men medan många av världens rikaste länder i allt större utsträckning viker ner sig för politiska krav från Kina så visar lilla Palau, med bara 21 500 invånare, hur det är möjligt att stå upp diplomatisk press från Kina.

I helgen skrev Financial Times hur Kinas myndigheter nyligen uppmärksammade den lilla önationen på att den står på en lista som förbjuder kinesiska resebyråer att göra reklam för gruppresor dit.

Anledningen är att Palau är ett av bara 20 länder som i dag har diplomatiska relationer med Taiwan. På grund av sämre politiska relationer mellan Kina och Taiwan under de senaste två åren, har Kina trappat upp pressen mot de länder som fortfarande erkänner Taiwan.

Eftersom över hälften av Palaus ekonomi utgörs av turism, och ungefär hälften av alla turister som besöker Palau är kineser, så vill Kina nu påverka landets myndigheter till att bryta relationen med Taiwan genom hot om att minska turismen.

Men Palau ger inte vika. ”Palau är ett land som styrs av lagar, och en demokrati där vi fattar våra egna beslut”, svarade presidentens talesman angående den tilltagande pressen från världens största land.

Financial Times intervjuar även personer som påpekar att utrikespolitiska påtryckningar är en uttalad politisk strategi från den kinesiska regimens håll, samt att detta bara kommer förvärras om ingen vågar stå upp:

William Stanton, former head of the American Institute in Taiwan, the unofficial US embassy in Taipei, said it was clear China was “stepping up pressure” against Taiwan.

“It seems to be an important shift,” he said, noting that President Xi Jinping of China had signalled a toughening foreign policy at the Communist party congress in October. “They are a bully and they are going to get worse unless people stand up to them,” said Mr Stanton, who now lectures at National Taiwan University.

Vad gäller frågan om diplomatiska förbindelser med Taiwan så har Kina i detta avseende rönt en viss framgång. I december 2016 skrev jag här på InBeijing hur Sao Tome och Principe, ett av världens mest korrupta länder, bröt sin relation med Taiwan efter frikostiga ekonomiska belöningar från Kina:

Enligt uppgifter från Taiwans utrikesministerium hade Sao Tome och Principe begärt motsvarande närmare två miljarder kronor från Taiwan just innan de diplomatiska relationerna avbröts. Det är en icke obetydligt summa, särskilt med tanke på att landet är Afrikas minsta med blott 150 000 invånare.

Landet menade att pengarna behövdes för att ”täppa till ett finansiellt hål”. Och när inte Taiwan ville casha upp så tvekade inte Kina inför att köpa den afrikanska önationens lojalitet. Enligt en källa inom kinesiska utrikesministeriet så bad Sao Tome och Principe om ”bistånd” i samma storlek från Kinas håll.

Under 2017 lyckades Kina med liknande medel även övertyga Panama att skrota den diplomatiska relationen till Taiwan.

I en tid då det kinesiska kommunistpartiet med hjälp av morot och piska försöker flytta fram sina positioner globalt, så blir det allt viktigare att de kvarvarande 20 länderna som har diplomatisk förbindelser med Taiwan inte pressas till att överge dem.

Detta skulle exempelvis kunna uppmuntra Kina att ställa högre krav på återförening med och politisk kontroll över Taiwan – och iscensätta en militär attack om Taiwan vägrar.

Det vore också av största vikt om utvecklade, rika demokratier som Norge och Sverige kunde visa samma ryggrad som lilla Palau inför den kinesiska regimens växande politiska krav.

Uppskattade du denna eller någon av InBeijings över 1 000 andra artiklar? Överväg då att stödja bloggen via Patreon eller Swish (0730705573). Ditt stöd gör att jag kan skriva här oftare och längre.

Bli först med att kommentera

Kommentera