Handel med utsläppsrätter i Kina saknar tak för total utsläppsmängd

Efter att Donald Trump förra sommaren drog USA ur Parisavtalet så har Kina ofta framhållits som en förebild i kampen mot klimatförändringarna. En företeelse som är mycket märklig med tanke på vad detta avtal innebär för Kina.

Under förhandlingarna i Paris vägrade nämligen Kina att uppge något konkret mål för minskningen av koldioxidutsläpp. Medan såväl USA som EU avgav generösa löften om att minska utsläppen med 25 respektive 40 procent inom en snar framtid, ville Kina inte förbinda sig att minska sina utsläpp överhuvudtaget förrän ”omkring år 2030”.

Detta har jag tidigare skrivit mer ingående om i inläggen ”Myten om Kinas minskade koldioxidutsläpp” och ”Kan Kina leda kampen mot klimatförändringarna?

Ett av få löften Kina avgav i Paris var införandet av ett nationellt system med handel för utsläppsrätter. Ambitionen ledde till såväl hopp som beröm bland politiker, medier och organisationer världen över.

Men nu avslöjar South China Morning Post att det kinesiska systemet för handel med utsläppsrätter, som infördes vid slutet av fjolåret, saknar en övre gräns för den totala utsläppsmängden och därmed i praktiken är värdelöst för att minska landets växthusgaser.

Liknande system i exempelvis EU och Kalifornien fungerar på så vis att en övre gräns sätts för mängden utsläpp, varpå industrier som släpper ut mindre koldioxid än beräknat har möjlighet att till andra aktörer sälja krediter som ger ”rätt” till ytterligare utsläpp.

Men i Kina kommer systemet fungera annorlunda. Där tilldelas en kraftstation som producerar mer elektricitet helt enkelt fler krediter att förverka:

Government sources with knowledge of the plan have since said there will be no hard cap on the total credits for the sector – although there are signs that the ceiling will be lowered over time.

Instead, each power company will be allocated credits according to how much electricity it produces. If a company produces more, it gets more credits.

Climate experts say this a more conservative approach meant to cushion the sector and the economy from carbon market shock.

South China Morning Post tillägger att en övre gräns – så kallad ”hard cap” – ses som en förutsättning för att handel med utsläppsrätter ska fungera. För först när det existerar en övre gräns för den totala mängden utsläpp, har krediterna som handlas ett egentligt värde.

Nu ska istället ett riktvärde sättas för var och en av cirka 1 700 aktörer inom Kinas energisektor, baserat på dess energieffektivitet.

Ytterligare en skillnad i utformningen av Kinas nationella handel med utsläppsrätter är att den endast kommer gälla energisektorn, istället för de åtta tunga industrisektorer som från början var meningen. Därmed omfattar systemet endast en tredjedel av landets utsläpp.

Enligt en analytiker som South China Morning Post talar med, så beror utformningen på att Kina vill lämna utrymme för utsläppen att fortsätta öka, eftersom detta krävs för landets ekonomiska tillväxt:

Zhang Junjie, director of the Environmental Research Centre at Duke Kunshan University, who studies the carbon market, said the government wanted to leave some room for emissions to grow.

“China has promised that its carbon dioxide emissions will peak by 2030, which means emissions will continue to increase before that,” he said.

(…)

“The government does not want to see the carbon market spurring too big a shock on the industry. The key concern is the influence on the economy and the competitiveness of industries,” Zhang Junjie said.

Zhang tillägger att en övre gräns för utsläppen skulle sätta för stor press på kolkraftverk med låg energieffektivitet, samt att systemet främst syftar till att öka effektiviteten snarare än att ersätta kolindustrin med gas eller förnyelsebara energikällor.

Kina står i dag för över hälften av världens samlade utsläpp av växthusgaser, och passerade redan 2014 EU även vad gäller koldioxidutsläpp per capita.

Vidare är Kina världens största investerare i grön energi, och under 2016 växte solkraften snabbast av alla energikällor i procent. Men samtidigt var det kolkraften som ökade överlägset mest i ren kapacitet.

Enligt International Energy Agency kommer Kina att stå för över en fjärdedel av alla nya koleldade kraftverk som byggs fram till år 2040. Samtidigt släppte gick USA – trots att man nu lämnat Parisavtalet – mot sina lägsta utsläppssiffror på 25 år under 2017.

Uppskattade du denna eller någon av InBeijings över 1 000 andra artiklar? Överväg då att stödja bloggen via Patreon eller Swish (0730705573). Ditt stöd gör att jag kan skriva här oftare och längre.

Bli först med att kommentera

Kommentera