Publicerat: Kinas globala kamp mot den akademiska friheten

I nya numret av magasinet Universitetsläraren finns ett långt reportage av mig med rubriken ”Kinas globala kamp mot den akademiska friheten”. Artikeln handlar om hur Kina på olika vis försöker påverka innehållet i utländska högskolor och akademiska texter.

Detta är ett ämne som det under de senaste två åren debatterats och uppmärksammats ordentligt i länder som USA, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zealand. I Sverige har detta samtal i stort uteblivit. Kanske på grund av generell okunskap om Kina, eller kanske för att det ”bara” finns cirka 2 500 kinesiska studenter i Sverige.

Det är nämligen främst genom kinesiska utlandsstudenter som denna påverkan sker. Kinas ambassader för nämligen en extrem noggrann kartläggning över kinesiska studenter i utlandet, som sedan även organiseras i studentgrupper vid namn Chinese Students and Scholars Association (CSSA).

Kinas ambassader både finansierar och vägleder CSSA politiskt. Detta är något som trappats upp under senare år, vilket jag i Universitetsläraren framhåller är helt i linje med nya politiska direktiv från Peking:

CSSA, som nu har över 150 underavdelningar, anklagades redan på 1990-talet för att bedriva spionverksamhet mot kinesiska studenter i Kanada, på uppdrag av ambassaden i Ottawa. År 2005 uppgav belgiska myndigheter att CSSA ägnade sig åt industrispionage i flera europeiska länder. Ett par år senare protesterade organisationen mot ett seminarium om mänskliga rättigheter i Kina vid Duke University, med slagord som “försvara resolut moderlandets ära och värdighet”.

De senaste åren har aktiviteterna trappats upp betydligt, vilket ligger helt i linje med ett dokument från Kinas utbildningsministerium i januari 2016. Där framhölls vikten av att kinesiska studenter alltid ska följa och förespråka partilinjen i utlandet, samt sprida “positiv patriotisk energi”. Dokumentet uppmanade även etableringen av ett nätverk för att länka samman utlandsstudenter med ambassader och konsulat, för att de ska “känna av moderlandets närvaro” även utomlands.

Vidare har president Xi Jinping även personligen pekat ut utlandsstudenter som ett nytt och viktigt fokus att arbeta med för att uppnå hans officiella slogan om “den kinesiska nationens återfödelse”. Allra tydligast är detta i Australien, vars drygt 130 000 kinesiska studenter utgör över en tredjedel av det totala antalet utlandsstudenter.

Varför skulle då utländska universitet hörsamma påtryckningar från kinesiska myndigheter? Mycket enkelt: I tider av finansiell oro och nedskärningar i universitetsanslag världen över, är allt fler högskolor beroende av det växande antalet kinesiska studenter som dessutom i regel betalar full studieavgift, utan lokala stipendier eller subventioner.

Kina har därför vid flera tillfällen hotat universitet som inte respekterar dess politiska krav med att antalet kinesiska studenter kommer minska nästa år.

Vad gör då CSSA vid utländska universitet? I mitt reportage ger jag flera exempel på hur studenter skrämmer lärare och andra kinesiska elever till tystnad, eller hur man förstör event genom att exempelvis riva ner affischer med information om brott mot mänskliga rättigheter i Kina.

Man försöker även påverka innehåll och deltagare i seminarier och debatter. Detta sker ofta genom att CSSA framför varningar å sin ambassad eller sitt konsulats vägnar.

I just Australien har ett par särkilt fula exempel ägt rum på senare år. Bland annat har kinesiska elever varvat sina lyxbilar på tomgång utanför Indiens konsulat i Sydney, prydda med banderoller om dödshot.

Flera lärare har även tvingats till offentliga ursäkter efter att CSSA menat att de ”sårat” de kinesiska elevernas ”känslor”. För detta kan det räcka med de i undervisningen råkat använda en karta där Taiwan betecknas som ett land.

Detta leder givetvis till självcensur, som är den allra effektivaste sortens censur.

Och detta gäller inte bara undervisningspersonal. Kina använder också sina ekonomiska resurser för att i ökad utsträckning få utländska akademiska förläggare att radera information om exempelvis Tibet, Mao Zedong eller massakern vid Himmelska fridens torg från sitt material:

Varningsklockor av en annan sort ringde när Cambridge University Press, världens äldsta förläggare med anor från 1500-talet, i augusti i fjol tog bort 315 artiklar från sitt digitala arkiv i Kina efter ett ultimatum från myndigheterna. Innehållet rörde ämnen som Tibet, kulturrevolutionen, massakern vid Himmelska fridens torg och Mao Zedong. Om Cambridge vägrade skulle hela arkivet istället blockeras.

(…)

I november 2017 uppdagades att Springer Nature, världens största akademiska förläggare, sedan en tid tillbaka raderat över 1 000 artiklar från sitt sökbara arkiv i Kina efter samma slags ultimatum. Istället för en helomvändning enligt ovan så insisterade företaget att det minsann inte handlade om censur, utan blott om att “följa lokala lagar”.

För Springer Nature, som har en omfattande tryckeriverksamhet i Kina och samarbeten med internetjätten Tencent, är riskerna ännu större än för Cambridge University Press. Under tiden avslöjade ännu fler akademiska förlag hur de fått liknande krav från kinesiskt håll. Några hade hörsammat kraven, andra hade helt enkelt valt att lämna Kina.

Enligt Institute of International Education finns nu just över en miljon kinesiska studenter i utlandet; ett antal som förväntas öka kraftigt de kommande åren.

CSSA finns redan vid sex svenska högskolor och universitet. En av organisationens tidigare ordförande vid Handelshögskolan skriver på LinkedIn att CSSA verkar under vägledning och styrning av sektionen för utbildning vid den kinesiska ambassaden i Stockholm.

För den som är mer intresserad går hela mitt reportage i Universitetsläraren att läsa här nedan, eller i större version via Scribd.

I min nya bok ”De kidnappade Kinasvenskarna” finns vidare ett helt kapitel som tillägnas detta ämne, med rubriken ”Vår sköra akademiska frihet”.

Uppskattade du denna eller någon av InBeijings över 1 000 andra artiklar? Överväg då att stödja bloggen via Patreon eller Swish (0730705573). Ditt stöd gör att jag kan skriva här oftare och längre.

Bli först med att kommentera

Kommentera