Under onsdagen genomförde Kina militärövningar med skarp ammunition i Taiwansundet, endast 45 kilometer från den taiwanesiska ön Kinmen. Provokationen skedde sedan Kina just hållit sin största marina militärövning någonsin, där landets enda hangarfartyg Liaoning seglade genom delar av Sydkinesiska havet tillsammans med närmare 50 militära fartyg och 76 stridsflygplan.
Beslutet att hålla de skarpa övningarna i det blott 160 kilometer breda sund som skiljer Kina och Taiwan åt kom i ”sista minuten”, efter att president Xi Jinping personligen inspekterat paraden och talat om vikten av ytterligare modernisera den kinesiska flottan.
Övningen hålls med bakgrund av ett kraftigt ökat hot om en kinesiska militär attack eller naval blockad mot Taiwan, vilket enligt många analytiker kan komma att ske så tidigt som år 2020.
Detta skriver jag mer utförligt om i en artikel med rubriken ”Mörka moln över sundet”, som publicerades i det aktuella numret av magasinet Fokus, just innan de skarpa övningarna offentliggjordes.
Eftersom texten i Fokus finns bakom betalvägg så kan jag inte återge texten i sin helhet här. Men jag bjuda på ett utdrag som närmare visar på risken för militära aktioner:
Nyligen möjliggjorde USA:s kongress även för amerikanska militära fartyg att anlöpa i taiwanesiska hamnar. Detta fick en kinesisk diplomat i Washington att öppet hota med en militär attack mot Taiwan »redan samma dag« som detta sker. Hans ord backades snart upp av såväl statlig media som utrikesministeriets talesman.
Risken framstår som överhängande att Xi Jinpings administration målar in sig i ett hörn med en färgburk av nationalistisk propaganda, tills det framstår som ett enormt misslyckande om Taiwan inte blir kinesiskt under Xis tid vid makten. Och då vare sig politiker eller opinion i Taiwan frivilligt vill låta sig styras av världens största diktatur så återstår bara ett tillvägagångssätt.
USA har på senare tid närmat sig Taiwan på flera vis som upprört ledningen i Peking. Förslag har nyligen godkänts som gör gällande att amerikanska fartyg får anlöpa i taiwanesiska hamnar, samt att tjänstemän från de båda länderna kan besöka varandra officiellt.
Förutom att sälja vapen till Taiwan har USA nyligen också gett klartecken för försäljning av teknologi som möjliggör för Taiwan att bygga sina egna ubåtar.
Detta sker samtidigt som den kinesiska nationalismen – och särskilt kraven på en ”återförening” med Taiwan – har nått sådana extrema höjder att partiet skulle framstå som en papperstiger om man inte agerar.
Och Peking måste nog ge upp tanken på en frivillig återförening från Taiwans håll, oavsett hur mycket man hotar och visar upp sin styrka. För som jag skriver i Fokus så har en stor attitydförändring skett hos det taiwanesiska folket under de senaste årtiondena.
Stödet för en formell självständighetsförklaring är nu mer än dubbelt så stor som för en återförening. Endast 3,4 procent av Taiwans invånare känner sig nu som ”kineser”, jämfört med de 58,2 procent vilka känner sig som ”taiwaneser”. (Övriga uppfattar sig själva som en kombination av de två svarsalternativen.)
Vad gäller själva övningen som pågick under onsdagen så uppmärksammade Financial Times hur Kina använder militärmakt tillsammans med aggressiv retorik i statlig media för att försöka skrämma upp befolkningen på Taiwan:
But a senior Taiwanese official said that Beijing was prosecuting a propaganda war to scare the 23m Taiwanese people, who enjoy de facto independence despite China’s claim over the democratically ruled island.
“Some Chinese state-owned media [have] engaged in disinformation warfare and deliberately played up the drills in order to incite public anxiety in Taiwan,” the official said.
Financial Times intervjuar även en professor i Hongkong som säger att detta inte handlar om någon rutinmässig övning. Han menar att det dels handlar om att skrämma slag i Taiwan, dels att visa Donald Trump att ”saker och ting kan bli riktigt obehagliga” om USA fortsätter att närma sig Taiwan.
Artikeln framhåller även att den dramatiska ökningen av Pekings militärbudget på senar år innebär att den i dag är över 20 gånger större än Taiwans.
