Veckan som gick: Nyhetsbrev från Kina/Asien vecka 24

Den gångna veckan har innehållit en hel del intressanta Kina-relaterade aktiviteter i svenska medier. Det började med ett upprop för frigivningen av Gui Minhai, som nu hållits inlåst i Kina utan rättegång i två och ett halvt år.

Uppropet var det största hittills i sitt slag för Gui, och publicerades samtidigt i 37 olika svenska tidningar. Det undertecknades av 45 politiker, redaktörer och författare inklusive mig själv. Läs mer om uppropet och dess betydelse här via InBeijing.

I veckan ägde också en av de mest bisarra intervjuerna jag någonsin hört rum i Sveriges Radio P1 Konflikt. Gui Congyou, Kinas ambassadör i Sverige, hade bjudit in sig själv till radiostudion med anledning av att han anser tidigare bevakning av Kina i samma program som ”osann” och ”oacceptabel”.

Intervjun är en obehaglig studie i översitteri, där ambassadören bland annat vill att den kinesiska versionen av massakern vid Himmelska fridens torg ska läras ut vid svenska högskolor, samt gör sitt bästa för att karaktärsmörda såväl Gui Minhai som Peter Dahlin. Lyssna på inslaget och läs mina kommentarer här via InBeijing.

Vidare fortsätter kritiken mot svenska myndigheter för att man hörsammar Pekings krav på att isolera Taiwan internationellt. Läs en lång debattartikel om detta i Nerikes Allehanda med rubriken ”Svenska myndigheter gynnar diktaturen Kina på bekostnad av demokratin Taiwan”.

Vill återigen tacka mina läsare för stöd och respons. Om ni uppskattar InBeijing, vänligen stöd mitt skrivande via Patreon, eller beställ ett exemplar av min senaste bok ”De kidnappade Kinasvenskarna” för 202 kronor inklusive frakt! Tack på förhand!

EKONOMI & HANDEL

US-China trade war on hold for now, but wait until Donald Trump has finished with the G7 and Kim Jong-un – Det har under senaste veckan varit relativt tyst om det handelskrig som under årets gång rullats upp mellan Kina och USA. Enligt South China Morning Post beror detta sannolikt delvis på att Donald Trump varit upptagen med annat, främst då G7-mötet i Kanada och träffen med Nordkoreas diktator Kim Jong Un som ska äga rum under morgondagen. Men mot slutet av veckan kommer detta ämne säkerligen bli aktuellt igen, för på fredag ska USA nämligen offentliggöra en lista med de kinesiska varor som ska beläggas med en straffskatt på 25 procent. Samtidigt ska även regler och bestämmelser angående export av högteknologi till Kina samt kinesiska investeringar i amerikanska teknikföretag presenteras. Om strafftullarna verkligen implementeras, så hotar Kina med att införa liknande strafftullar på en samling amerikanska varor.

POLITIK & INTERNATIONELLA RELATIONER

Trump-Kim Summit: Three questions about China’s role – I skrivande stund har såväl Donald Trump som Kim Jong Un landat i Singapore, och under morgondagen äger det efterlängtade mötet mellan de två rum. BBC gör med anledning av detta att försök att förklara vad Kina har för inflytande över och intressen av detta möte. Man konstaterar att även om Kina fortfarande har stor makt över Nordkorea, så är det inte Peking som tvingat Pyongyang till förhandlingsbordet, utan det är Nordkorea som på egen hand tagit sig till Singapore med sina egna målsättningar. Det är ändå värt att notera att Kim Jong Un har träffat Kinas president Xi Jinping två gånger på tre månader, vilket ger vid handen att de båda kommunistländerna fört en nära dialog inför mötet. För Kinas del är det främst stabilitet man är ut efter. Framgång skulle utgöras av ett handslag, en god atmosfär och löften om ytterligare samtal. Kina är, enligt BBC, inte främst ute efter av Nordkorea ska skrota sina kärnvapen. Kina vill allra helst se att Nordkorea lämnar sin isolering och istället utvecklar sin ekonomi efter kinesisk modell, samtidigt som landet blir tillräckligt accepterat i omvärlden för att kunna bedriva internationell handel. Om mötet skulle få en olycklig utgång bedöms det troligt att Kina kommer lägga skulden för detta på Donald Trump.

China’s Xi awards ‘best friend’ Putin friendship medal, promises support – I veckan träffade Xi Jinping sin ryska kollega Vladimir Putin, vilken han överöste med beröm och i direktsändning på statlig kinesisk tv skänkte en särskild ”vänskapsmedalj” som enligt Reuters var den första i sitt slag. Xi passade även på att kalla Putin för sin bästa och närmaste vän, samt understryka den nära relationen mellan de två länderna. Putin var i Kina för en konferens för säkerhetsalliansen Shanghai Cooperation Organisation, som leds av Kina och Ryssland, då han togs emot på detta hedervärda vis av Xi Jinping i Folkets stora hall i hjärtat av Peking. Xi garanterade vidare att de båda länderna ska fördjupa sitt samarbete på den globala arenan, och framhöll Kina och Ryssland som ”ansvarstagande stormakter” med permanenta platser i FN:s säkerhetsråd. Han uttryckte också sin ”respekt och beundran” för Putins ansträngningar att bygga en fredlig värld. De flesta analytiker var i samband med mötet överens om att närmandet mellan de två auktoritära ledarna beror på att de båda just nu förenas genom sina kyliga relationer till USA.

The U.S. Urges China to Disclose the Death Toll From the Tiananmen Square Crackdown – Retoriken mellan Kina och USA blir allt hårdare visade sig även när 29-årsdagen för massakern vid Himmelska fridens torg inföll förra veckan. Den amerikanska utrikesministern Mike Pompeo uppmanade då Kina att offentliggöra dödssiffran efter att Kinas militär slog ned de fredliga protesterna med våld. Pompeo passade även på att citera den nyligen avlidne poeten och dissidenten Liu Xiaobo, som menar att ”4 junis spöken” ännu inte vilar i frid.

INTERNET, TEKNIK & MEDIA

Facebook confirms data sharing with Chinese companies – Facebook har ofta fått kritik för att på olika vis tillmötesgå Kinas myndigheter i hopp om att få tillträde till den kinesiska marknaden. Nu i veckan återupprepades den kritiken, när de uppdagades att företaget under flera års tid låtit fyra kinesiska företag regelbundet ta del av användarinformation. Ett av de företag som fått tillgång till denna data är Huawei, vars dimhöljda kopplingar till myndigheter och militär har lett till att de belagts med sanktioner i USA. Efter att New York Times avslöjade detta så har flera kongressmedlemmar i veckan rasat mot Facebook, som inte på något vis informerat sina användare om att denna data delas med Huawei. Facebook insisterar å sin sida att det rör sig om ett rutinmässigt samarbete som även sker med företag i andra länder, och att ingen användarinformation har hamnat på kinesiska servrar. Man lovade samtidigt även att samarbetet med Huawei genast ska avslutas.

ZTE’s Near-Collapse May Be China’s Sputnik Moment – För ett par veckor sedan gick ZTE, världens fjärde största tillverkare av telekomprodukter, på knäna efter att USA infört ett exportstopp av högteknologiska produkter till företaget som straff för att man levererat varor till Nordkorea och Iran trots internationella sanktioner. ZTE kan inte hålla igång sin produktion utan amerikanska mikrochip, och därmed var framtiden oklar för företagets 75 000 anställda. Situationen löstes dock efter att ZTE gått med på att betala böter och byta ut delar av sin ledning. Icke desto mindre blev situationen en ögonöppnare för många i och utanför Kina, som snabbt kom till insikten att landet trots sin tekniska utveckling fortfarande är extremt beroende av utländsk teknik. Den jämförs rentav med ”sputnik movement” i New York Times, vilket anspelar på när USA 1957 plötsligt insåg att man låg efter Sovjetunionen i sitt rymdprogram. Tidningen uppmärksammar även att förutom mikrochip, så importerar Kina cirka 90 procent av sina halvledare, trots att denna industri gjordes till en nationell prioritet för nästan två årtionden sedan. Situationen blir heller inte bättre av att myndigheterna, i något slags försök att gömma undan problemet, raderar rapporter eller artiklar från internet som påpekar denna svaghet.

ENERGI & MILJÖ

China’s rising emissions prove Trump right on Paris Agreement – Ännu en artikel i kölvattnet av Greenpeace avslöjande att Kina nu släpper ut mer koldioxid än på sju år, och tillverkare mer stål än någonsin. The Hill förklarar att Parisavtalet var utformat på så vis att USA:s åtaganden var stora, med upp till 28 procent minskningar i utsläpp fram till år 2025, medan Kina inte ville förbinda sig till någonting förutom att minska utsläppen ”omkring år 2030”. I och med Kinas uttalade målsättning att dubbla BNP fram till år 2020 jämfört med 2010 års nivå, så är det enligt texten mycket svårt att se hur Kina alls kommer kunna minska sin utsläpp fram tills dess. Den förda politiken från Peking på detta områden beskrivs som ”Kina först”, varför artikelförfattaren inte heller anser det vara ett felaktigt beslut av USA att lämna det utvattnade Parisavtalet. I Peking torde man nämligen ha varit lyckliga med ett avtal som innebar stora uppoffringar från USA:s sida, men från Kinas sida inga uppoffringar alls utöver de redan planerade.

SAMHÄLLE & KULTUR

Has the legacy of China’s one-child policy destroyed Xi Jinping’s World Cup dream? – En lång och tidsenlig artikel från världens största fotbollsakademi i Guangzhou, södra Kina. Här intervjuar South China Morning Post flera spanska tränare om varför Kina inte lyckas få fram några talanger inom fotboll, trots alla resurser som läggs ner i detta syfte. Fotboll har till och med blivit politik i Kina, då Xi Jinping uttalat målsättningen att Kina ska delta i, arrangera och vinna ett fotbolls-VM innan år 2050. Av alla de tränare och sakkunniga som intervjuas i artikeln är det dock ingen som tror att detta kommer ske, vilket beror på en rad anledningar. Dels spelar kinesiska ungdomar sällan spontanfotboll på egen hand eller av glädje. Dels finns det en stark kultur i Kina att aldrig ifrågasätta eller ställa frågor lärare, vilket kan leda till att spelare inte alls förstår taktiken när de väl kommer ut på planen. Vidare pekas även ettbarnspolitiken ut som ett problem, då den resulterat i en bortskämd generation ungdomar som är vana att skämmas bort snarare än att samarbeta. Icke desto mindre ökar samarbetet med länder som Spanien och Brasilien dramatiskt, inklusive program där unga kinesiska spelare bor och tränar utomlands under långa perioder.

This year, passing China’s biggest exam involves waxing eloquent about Xi Jinping’s philosophy – Årets upplaga av inträdesprovet till Kinas universitet hade mer och tydligare politiska inslag än vanligt. President Xi Jinping förekom på flera ställen, bland annat vad gäller ämnesval till kortare uppsatser i provet. Quartz understryker att över hälften av frågorna till dessa kortare uppsatser var direkt relaterade till propagandatermer som Xi själv myntat, rörande ämnen som den kinesiska drömmen eller nödvändigheten av en ”ny lång marsch”. Quartz påpekar även att dessa inträdesprov under Xi Jinping har tagit en alltmer ideologisk form likt de som hölls under Mao Zedong, där provdeltagarna bland annat ombads hylla svältkatastrofen det stora språnget. Frågorna till årets inträdesprov publicerades senare i statlig media, och gav upphov till såväl omfattande debatt och censur på internet.

Uppskattade du denna eller någon av InBeijings över 1 000 andra artiklar? Överväg då att stödja bloggen via Patreon eller Swish (0730705573). Ditt stöd gör att jag kan skriva här oftare och längre.

Bli först med att kommentera

Kommentera