Malaysias 93-årige premiärminister Mahathir Mohamad har kommit att framstå som den största antagonisten i regionen mot kinesiska lån och investeringar. Detta är i sig även ett hot mot Kinas ambitiösa projekt med de nya sidenvägarna.
Mohamad blev vald till premiärminister i fjol efter att under sin valkampanj ha ifrågasatt de kinesiska investeringarna i Malaysia. Väl vid makten varnade han för “en ny version av kolonialism” och avbröt ett kinesiskt järnvägsprojekt värt 180 miljarder kronor, samt konstruktionen av gasledningar värda 20 miljarder kronor.
På sistone har Mohamad även börjat varna andra länder för att hamna i beroendeställning till Kina genom att ta för mycket lån. Detta skedde under gårdagen helt öppet, när Mohamad var på besök i Manilla för att träffa Filippinernas president Rodrigo Duterte.
Bland annat Nikkei Asian Review återger Mohamads uppmaningar till den populistiske filippinske presidenten:
Malaysian Prime Minister Mahathir Mohamad on Thursday warned Philippines about becoming too indebted to China as Manila draws down Chinese funds to build much-needed infrastructure.
(…)
”If you borrow huge sums of money from China and you cannot pay, you know when a person is a borrower he is under the control of the lender, so we have to be very careful with that,” Mahathir told ABS-CBN News Channel before his bilateral meeting with Duterte.
Vidare sade Mohamad att länder som Filippinerna borde ”reglera eller begränsa kinesiskt inflytande”.
Sedan Duterte kom till makten har Filippinerna nämligen rört sig från USA och mot Kina; detta trots att kinesisk militär de facto har ockuperat delar av Sydkinesiska havet som tillhör Filippinerna.
En av Dutertes främsta löften för att komma till makten var att förbättra landets infrastruktur. Nikkei Asian Review påpekar också att Kina lovade cirka 80 miljarder kronor i krediter till Filippinerna när Duterte besökte Peking 2016.
Under gårdagens möte i Manilla varnade Mohamad även för det faktum att Filippinerna beviljat 300 000 kineser arbetstillstånd sedan Duterte tog makten 2016, vilket ytterligare är ett vis för Kina att styra den filippinska ekonomin och politiska utvecklingen.
Mohamads frispråkiga inställning till kinesiska investeringar är ett sannolikt ett orosmoment för Peking. Den kan nämligen smitta av sig till andra ledare i regionen, och leda till allianser som unilateralt ifrågasätter villkoren för de nya sidenvägarna och Kinas bilaterala ekonomiska utbyte med mindre nationer.
