Ny svältkatastrof i Nordkorea: 11 miljoner undernärda efter torka och sanktioner

David Beasley, ordförande för FN:s världslivsmedelsprogram, vädjade under gårdagen i en intervju med The Guardian till världens ledare att prioritera svältande nordkoreanska barns liv framför politisk.

Efter översvämningar och värmebölja under fjolåret så tros Nordkoreas produktion av vete, ris, potatis, sojabönor och andra matvaror att minska med 1,4 miljoner ton. Samtidigt råder sanktioner mot landet efter det resultatlösa mötet mellan landets diktator Kim Jong Un och USA:s president Donald Trump tidigare i år.

Beasley talar nu om nödvändigheten att trots detta arrangera en internationell hjälpinsats av matbistånd till Nordkorea, där 11 miljoner eller 40 procent av befolkningen nu bedöms vara undernärd, och en femtedel av alla barn förkrympta på grund av kronisk undernäring.

FN:s världslivsmedelsprogram är enligt Beasley i skrivande stund i färd med att utvärdera svältkatastrofens omfattning för att kunna förse omvärlden med detaljerad information. Han framhåller att Ryssland och Kina är redo att ge ett visst mått av hjälp, men att situationen ändå riskerar ställas på sin spets till sommaren:

“This is a serious issue and children are going to be severely impacted if we do not do something by the time the lean season truly kicks in by June,” Beasley said. “Russia has responded and is sending in 50,000 metric tonnes [of wheat], China is doing something too. Western donors are still hoping that the [breaking] of the impasse will take place so that everyone can come in together.”

Beasley tillägger att han är väl medveten om bekymren att bistånd riskerar hjälpa Nordkoreas regim. Samtidigt understryker han att oskyldiga barn inte ska behöva lida på grund av politiska konflikter.

Detta är ingen enkel paradox. Omvärlden har ofta skridit till hjälp när den nordkoreanska regimen låtit sin befolkning svälta samtidigt som alla resurser går till att utveckla landets militär.

I slutet av 1990-talet lanserade exempelvis Sydkoreas president Kim Dae-jung den så kallade ”solskenspolitiken”, som bestod av stora mängder närmast villkorslöst bistånd till Nordkorea som just hade genomlidit en av landets största svältkatastrofer någonsin.

Detta ledde säkerligen till att många nordkoreanska liv räddades. Men samtidigt framhåller exempelvis Jang Jin-sung i sin bok ”Dear Leader: My Escape from North Korea” hur regimen i detta skede var i upplösning och höll på att förlora stödet även bland militären på grund av att man inte längre kunde förse landets elit med mat och andra konsumtionsvaror.

Jang Jin-sung är den högst rankade personen inom Nordkoreas byråkrati som har flytt landet och berättat sin historia för omvärlden. Enligt Jang, som bland annat träffat Nordkoreas förre diktator Kim Jong Il personligen, så skulle regimen aldrig kunnat klamra sig fast vid makten om det inte vore för biståndet som solskenspolitiken innebar.

Givetvis är dilemmat likartat även denna gång. Mötet mellan Donald Trump och Kim Jong Un i februari i år slutade i fiasko sedan Nordkorea begärt att sanktioner mot landet ska skrotas i utbyte mot löften om att avveckla bara vissa delar av landets kärnvapenprogram.

Ingen överenskommelse ingick, och sanktionerna mot Nordkorea är således fortfarande på plats.

Om nu landet får stora bistånd trots att man fortsätter utvecklingen av kärnvapen, så är detta givetvis som ett tecken för regimen på att kärnvapenavtal inte spelar någon större roll när det gäller möjligheten till internationella hjälpinsatser.

Beasley berättar vidare hur nordkoreanska myndigheter har gjort allt för att samarbeta med FN:s världslivsmedelsprogram, vilket i sig är ett tecken på situationens allvar:

“I have had very frank conversations with the North Korea leadership,” Beasley said. “I told them that we must have completely independent assessment to determine what the reality is so that we can make the case to the donors. And quite frankly they have given everything we asked for … They are in dire straits. They have appealed to us. They have come to [the WFP’s headquarters in] Rome. That is why we are on the ground now.”

Vad tycker ni läsare? Ska omvärlden hjälpa Nordkorea med bistånd om befolkningen svälter, samtidigt som stora delar av landets resurser går till att stärka den militära förmågan och utveckla kärnvapen?

Uppskattade du denna eller någon av InBeijings över 1 000 andra artiklar? Överväg då att stödja bloggen via Patreon eller Swish (0730705573). Ditt stöd gör att jag kan skriva här oftare och längre.

Bli först med att kommentera

Kommentera