Efter människorättsadvokaterna börjar nu repressionen mot fackliga aktivister, studenter och marxister

Efter en omfattande kampanj för att bringa Kinas människorättsadvokater in i ledet, har nu en nya samhällsgrupperingar hamnat i myndigheternas sikte. Nämligen den potentiellt farliga kombinationen av fackliga aktivister, studenter och grupper av äldre marxister.

Det våldsamma Nedslaget mot Kinas människorättsadvokaterna – som började inleddes med cirka 300 gripanden under en kort period sommaren 2015 – uppmärksammades föga i svensk media. Detsamma gäller den pågående kampanjen relaterad till arbetsmarknadskonflikter, trots att denna ständiga kamp mellan Kinas regim och civilsamhälle är den kanske allra viktigaste processen som pågår i landet.

Jag försökte förra veckan ge de grundläggande mekanismerna av den nya konflikten i artikeln ”Arbetskonflikter i Kina förenar aktivister” för Arbetet Global.

Där intervjuar jag Zheng Churan, fru till aktivisten Wei Zhili, som varit frihetsberövad sedan slutet av mars. Anledningen till det plötsliga gripandet är att Wei tillsammans med två andra personer som även de har gripits drev en hemsida vid namn Xinshengdai, som uppmärksammar de orättvisa förhållanden som kinesiska migrantarbetare lever under.

Wei har också hjälpt hundratals av dessa migrantarbetare att kräva kompensation från sina arbetsgivare efter att ha drabbats av dammlunga, en allvarlig sjukdom som uppskattningsvis sex miljoner kinesiska arbetare lider av, men inte får ersättning för på grund av otillräckliga arbetskontrakt.

Samtidigt har kinesiska arbetare på senare tid upplevt försämrade arbetsvillkor på många punkter. Detta tros hänga samman med en stagnation av Kinas tillväxt, samt de utmaningar som många företag kämpar med i sviterna av handelskriget med USA.

Oavsett anledning så har strejker och arbetskonflikter ökat i antal och omfattning på senare tid. En av de allvarligaste konflikterna på senare tid ägde rum vid företaget Jasic i somras, vilket jag kortfattat skriver om för Arbetet Global:

Jasic-konflikten rullades upp när arbetare från industriföretaget Jasic i sydkinesiska Shenzhen efter obetald övertid, böter och allmänt dåliga arbetsförhållanden försökte organisera sig fackligt på egen hand.

I slutet av juli arresterades 14 av företagets arbetare. Det ledde i sin tur till ett upprop i Peking där dussintals studenter krävde att de skulle släppas.

I stället greps flera studenter och aktivister i polisräder. Situationen fick cirka 80 personer att protestera utanför en polisstation i Shenzhen. Demonstrationerna organiserades i marxistiska och vänsterradikala forum på internet.

Det viktiga här är att kinesiska myndigheter assisterar arbetsgivarna i många av dessa konflikter. Bland annat genom att ge direktiv till statliga medier att inte rapportera om orättvisorna, eller genom att gripa aktivister om Wei Zhili som försöker ge en röst åt arbetarna.

Myndigheterna ligger också ett steg före genom digital övervakning. Efter att Wei gripits försöker över 100 arbetare ta tåget från inlandsprovinsen Hunan till södra Kina för att visa sitt stöd. De stoppades dock redan på tågstationen, efter att deras kommunikation via sociala medier bevakats.

Detta har alltså irriterat flera samhällsgrupper, som gjort gemensam sak av att stödja de utnyttjade arbetarnas kamp mot företag och myndigheter. Från arbetarna själva, till studenter vid landets toppuniversitet och grupperingar av äldre marxister som anordnat protester med plakat av Mao Zedong.

Myndigheterna har valt att reflexmässigt slå ner på missnöjesyttringarna med hårdhandskarna. Av alla de som greps i samband med Jasic-incidenten i juli, sitter över 40 personer frihetsberövade än i dag. Sedan har också fler arbetaraktivister och studenter råkat ut för samma öde.

I min artikel för Arbetet Global intervjuar jag även Geoff Crothall vid China Labour Bulletin, en NGO i Hongkong som arbetar för kinesiska arbetares rättigheter och kartlägger händelser på landet arbetsmarknad.

Crothall understryker att ”kombinationen av dessa grupper upplevs som ett potentiellt hot mot partiets legitimitet, särskilt i en tid av ekonomiska utmaningar och ökande social ojämlikhet”. Han uttrycker också oro för att myndigheterna slår ner på dessa grupper snarare än att försöka lösa orättvisorna som de försöker ge uttryck för.

När jag talade med Zhi Weilis fru Zheng Churan i mitten av april, framgick att polisen inte ville specificera anledning för hans gripande. De nöjde sig med att säga att Wei ”ställt till med problem”, samt han ”hjärntvättats” och utnyttjats av de arbetare han försökt hjälp, och därför nu måste föras iväg för ”utbildning”.

Zheng berättar även att maken har hälsoproblem som kan förvärras på grund av diet och förhållanden i fångenskapen. När Weis advokat besökte honom första gången, var han rakad och tvingades sova på golvet. Den andra gången skickades advokaten hem utan att få träffa sin klient.

I vår intervju uttryckte Zheng oro för att hennes make ska torteras i syfte att avge ett framtvingat ”erkännande”, i still med Gui Minhai eller någon av de andra hundratals aktivister som paraderats i statliga kinesiska medier de senaste åren.

Det visar sig nu att hon hade fog för sin oro. Sedan min intervju med Zheng och min artikel i Arbetet Global, har Wei Zhili flyttats till RSDL, en form av anhållan där fången hålls på hemlig ort separerad från såväl advokat som anhöriga, vilket inbjuder till tortyr:

Mer information om fallet finns att läsa via Amnestys hemsida. I vilket fall så är den pågående konflikten mellan å ena sidan Kinas regim och storföretag, å andra sidan aktivister och studenter och marxister något att kolla närmare på under den närmsta framtiden.

Få saker kan påverka ett samhälle till så stor grad som när arbetare far illa på grund av ekonomiska bekymmer. Särskilt när myndigheterna väljer att bemöta situationen med repression.

Uppskattade du denna eller någon av InBeijings över 1 000 andra artiklar? Överväg då att stödja bloggen via Patreon eller Swish (0730705573). Ditt stöd gör att jag kan skriva här oftare och längre.

Bli först med att kommentera

Kommentera