Tidigare i dag släppte svenska PEN rapporten ”Året runt, dygnets alla dagar – Gui Minhai i det ofria Kina” om fallet Gui Minhai.
Den 33 sidor långa rapporten ger en noggrann genomgång av fallets utveckling från när Gui först kidnappades i Thailand i mitten av oktober, fram till läget i dag efter att Anna Lindstedt nyligen i förtid skickats tillbaka från sin post som Sveriges ambassadör i Peking.
Förutom att kronologiskt beskriva vad som skett, så utdelar rapporten även kraftig kritik mot svenska myndigheters hantering av fallet Gui Minhai. Följande står att läsa i svenska PENs pressmeddelande i samband med rapporten:
Hur ska Sverige förhålla sig till det ekonomiska utbytet med det land som på 2019 års pressfrihetsindex hamnar på plats 177 av 180 och som svarar alltmer aggressivt på kravet om respekt för mänskliga fri- och rättigheter? Kan man som Sverige behålla sin höga svansföring i frågor gällande mänskliga rättigheter samtidigt som man välkomnar miljoninvesteringar från ett land som av organisationen Freedom House definieras som ej fritt?
(…)
”Sverige måste öka ansträngningarna att få Gui Minhai fri, men också söka stöd i internationella fora som FN och EU. Omvärldens undfallenhet vad gäller de allvarliga brotten mot mänskliga rättigheter som pågår i Kina skickar helt fel signaler om att handelsavtal har högsta prioritet och kan ingås till vilket pris som helst. Det är anmärkningsvärt att Gui Minhai inte nämndes med ett enda ord i utrikesdeklarationen”, säger Elisabeth Löfgren, ordförande för Fängslade författares kommitté Svenska PEN.
Rapporten är bland annat baserad på intervjuer med mig, Magnus Fiskesjö (sinolog vid Cornell University, vän till Gui Minhai) och Ulrika Engström (tidigare aktiv i fallet Gui Minhai via svenska PEN).
Den kan läsas i sin helhet här nedan eller via svenska Pens hemsida.
Den senaste tiden har också en rad uttalanden gjorts om fallet Gui Minhai, även från officiellt håll.
I slutet av februari skrev nämligen Utgivarna ett öppet brev till Utrikesdepartementet och utrikesminister Margot Wallström med fyra frågor, med anledning av det möte där tidigare ambassadören Anna Lindstedt assisterade två affärsmän med som på uppdrag av kinesiska myndigheter försökte tysta Gui Minhais dotter Angela Gui.
En av frågorna i det öppna brevet var huruvida Utrikesdepartementet tycker det är acceptabelt att köpslå med pressfriheten i förhandlingar.
Det tog visserligen tre månader, men i helgen svarade Utrikesdepartementets departementssekreterare Johanna Lundgren på det öppna brevet genom en text i Expressen som inleddes med meningen ”Jag vill börja med att be om ursäkt för det försenade svaret. Situationen för demokrati och mänskliga rättigheter i Kina är mycket allvarlig.”
Svaret bestod främst av pliktskyldiga harranger som ”vi får aldrig titta bort när journalister tystas” och ”Sverige kommer fortsatt att, i alla sammanhang, starkt driva frågan om vikten av fria medier”.
Vi får veta att utrikesminister Margot Wallström minsann senast i utrikesdeklarationen (där Gui Minhai alltså inte ens nämndes) framhöll att Sverige protesterar när yttrandefriheten begränsas, journalister tystas och försvarare av mänskliga rättigheter förföljs.
Vi får också återigen veta att Utrikesdepartementets fokus ligger på Gui Minhais situation, och att ”arbetet pågår me full kraft”.
Men något nytt av substans får vid dock inte veta. Repliken avslutas med en förklaring att Utrikedesprtementet inte kan kommentera fallet ytterligare på grund av SÄPO:s förundersökning mot ambassadör Lindstedt (Precis som om man skulle ha varit frikostig med kommentarer innan dess.)
Förra veckan uttryckte även Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt och Centerpartiets utrikespolitiska talesperson Kerstin Lundgren oro för att tiden utan svenska ambassadör i Peking ska drabba Gui Minhais chanser att släppas fri negativt.
Jonas Sjöstedt, den partiledare som engagerat sig mest för Gui Minhai, varnade för risken att Gui Minhai ska dömas i en skenrättegång. Lundgren berättar hur hon under en resa till Kina nyligen tog upp fallet med ”kinesiska företrädare”.
Läs Sveriges Radios artikel ”Riksdagspolitiker oroliga för Gui Minhai” eller lyssna på inslaget nedan:
För en bakgrund om det möte som Sveriges tidigare ambassadör Anna Lindstedt lurade Angela Gui att medverka vid tidigare i år, se följande artiklar på InBeijing:
”Kinas ambassad hotar Angela Gui, och Sveriges ambassadör lämnar sitt uppdrag i Peking” (9 feb)
”Sveriges ambassadör utreds av UD efter att ha lurat Angela Gui till hemligt och hotfullt möte” (13 feb)
”Hur mycket visste UD om svenska ambassadörens möte med Angela Gui?” (19 feb)
”John Meewella – affärsmannen som hotade Angela Gui under svenska ambassadörens uppsyn” (23 feb)
”Varför lät sig ambassadör Anna Lindstedt manipuleras av de två affärsmännen som hotade Angela Gui?” (27 feb)
Efter att en manifestation hölls för Gui Minhai utanför Kinas ambassad med anledning av pressfrihetens dag, gjorde den kinesiska ambassaden ett nytt utfall på sin hemsida.
I ett meddelande attackerade man där vid namn Kurdo Baksi som arrangerade manifestationen, och mig trots att jag inte befann mig i landet. Se uttalandet nedan eller via den kinesiska ambassadens hemsida:
We noticed that on 3 May, a very small number of people from the media and cultural sector in Sweden who have strong bias and hostility against China, have once again come to the vicinity of our Embassy and made disturbance regarding the Gui Minhai case. We also learned that in the coming days they will hold a so-called ”seminar” on the case. We find the above shocking and we firmly oppose.
We would like to reiterate that we fully respect freedom of press, but any press publication must be based on facts. Those above-mentioned people’s words and publications on the Gui Minhai case have no factual basis, but are purely distortions, fabrications and lies, which cannot hold at all.
Freedom beyond the law does not exist in any country, including in Sweden. Gui Minhai has committed serious crimes in China, and his case must be handled by Chinese judicial authorities according to Chinese law. This represents China’s judicial sovereignty, and no one is allowed to interfere.
A very small handful of people like Kurdo Baksi and Jojje Olsson always pose as ”China issue experts”. Yet all their statements and publications are extremely anti-China. In fact, they know nothing about the real situation in China, and they are in no way ”China issue experts”, but rather ”anti-China experts”. They are physically in the 21st century, but mentally still stuck in the last century’s cold war era, always preaching and inciting antagonism, provocations and confrontations. We strongly advise them to open their eyes to the world, open their eyes to China and open their eyes to look at themselves. Instead of covering up and glossing over themselves through viciously finding fault with others and making up lies, they should follow the trend of the times of dialogue and engagement, peace and development and win-win cooperation.
