november 2019

När Huaweis nordiska chefer intervjuas med dolda kameror

Det kinesiska telekombolaget Huawei har omgärdats av kontroverser den senaste tiden. Samtidigt som det står klart att företaget är helt under den kinesiska regimens kontroll, försöker ledningen underlätta affärsverksamheten utomlands genom att framhålla bolaget som helt privat utan band till eller ansvar inför Kinas myndigheter.

Huawei försöker till och med påstå att man är undantagen de lagar som gör det obligatoriskt för varje företag, organisation och individ i Kina att bistå landets polis eller utredare med all sorts information de efterfrågar.

Detta slås fast med önskvärd tydlighet i en ny lag om kontraspionage från 2014, samt en nationell underrättelselag från 2017.

Lagarna ger inget utrymme för undantag, och omfattar därför även – eller kanske framför allt – stora internationella bolag som Huawei.

För att företaget ska få medverka i utbyggnaden av det svenska 5G-nätet, har Huaweis Sverigechef Kenneth Fredriksen (på bilden ovan) har tidigare flera gånger försäkrat medier om företagets självständighet, och kallat åtgärder mot bolaget i bland annat USA och Australien för ”politiska”.

Nu har dock SVT talat med flera nordiska chefer i Huawei med dold kamera. Resultatet visar deras sanna färger, och kommer förhoppningsvis leda till att förtroendet för såväl företaget som cheferna själva får sig en rejäl smocka.

Chefernas uttalanden kan läsas via SVT i följande artiklar:

Nordisk Huawei-chef förnekar Kinas mediecensur i inspelat möte” (23 november)
Nordiska Huawei-chefer försvarar Kinas övervakning – ’Det är en bra sak’” (26 november)
Nordisk Huawei-chef: ’Tredje hand’ bakom Hongkong-protester” (26 november)

Artiklarna ger vid handen att cheferna – som inte är namngivna – förnekar att det finns en omfattande censur i Kina, eftersom de själva kan tillgå Amnestys hemsida och BBC och andra internationella medier när de vistas i landet.

När SVT senare konfronterar Kenneth Fredriksen med intervjusvaren, säger Huaweis Sverigechef att man är ett privat företag som inte förhåller sig till vad som sker i Kina. Han säger sig själv inte vara insatt i ”situationen i Kina”, men vidhåller att han själv kunnat titta på BBC på sitt hotell när han varit där(!)

Då Fredriksen konfronteras med sina medarbetares påståenden om att övervakning i Kina är ”något bra”, så jämför han situationen i Kina med övervakningen i Sverige. Något som givetvis är bedrägligt då det inte handlar om samma uppfattning, samt att svenska myndigheter vare sig står över lagen eller kontrollerar landets domstolar.

Men det blir värre. Helt i enlighet med kinesis propaganda menar Huaweis nordiska chefer att en ”tredje hand” ligger bakom protesterna i Hongkong, samt att de uigurer som förtrycks i Xinjiangs politiska fångläger ”vägrar ta medicin”:

Samma chef förklarar också protesterna i Hongkong med att det finns ”en tredje hand” som agerar i bakgrunden. Hon betonar att det är hennes personliga uppfattning, men att samma ”tredje hand” agerade bakom protesterna på Himmelska fridens torg 1989.

När SVT-reportern vid Bahnhof-mötet ställer frågor om Kinas behandling av den muslimska folkgruppen uigurer, lyder svaret från av cheferna:

– Vi måste förstå att de här människorna är emot medicin. De låter inte sina barn komma till sjukhus och få antibiotika.

Uppgifterna om uigurerna säger sig chefen ha fått ”internt” från en kollega på Huawei.

Det står nu alltså klart att Huawei inte bara kontrolleras av kinesiska myndigheter. Dess chefer tvekar heller inte att sprida kommunistpartiets propaganda, om allt från censur och övervakning till inlåsningen av över en miljon muslimer i Xinjiang.

Är detta verkligen ett företag som borde bygga de för infrastrukturen så kritiska 5G-näten i Sverige?

Intervjuer med mig om Kina i två nya podcasts

För ganska precis en månad sedan gjorde podcasten Amerikanska nyhetsanalyser en 90 minuter lång intervju med mig som går att lyssna på här via InBeijing.

De senaste veckan har ytterligare två intervjuer med mig publicerats. Den första kommer från podcasten ”Allt du velat veta” och är på drygt en timme. Där samtalar jag med värden Fritte Fritzson om allt från Xinjiang till Xi Jinping och massakern vid Himmelska fridens torg till de pågående protesterna i Hongkong:

direkt till podden via Acast om spelaren inte fungerar.

Den andra intervjun genomfördes av Aftonbladet Daily, och fokuserar enbart på situationen i Xinjiang. Jag frågas om bakgrund till spänningarna där, samt omfattningen av vad som egentligen pågår i regionens politiska fångläger.

Aftonbladet har även talat med den kinesiska ambassaden. Föga förvånande ges samma trötta svar om att det minsann inte pågår någon förföljelse av etniska minoriteter i Xinjiang; det enda som sker är att muslimerna där får yrkesutbildning vilket samtidigt leder till minskad extremism:

direkt till podden via Acast om spelaren inte fungerar.

Xinjiang är alltså ett ämne som behandlas långt i båda dessa podcasts. Notera dock att båda intervjuerna skedde innan de två läckor av dokument och information om tillståndet i regionen som ägt rum under den senaste veckan.

Dessa läckor nämns alltså inte i ovanstående intervjuer. För den som är vidare intresserad av den mardrömslika utvecklingen i Xinjiang, så skrev jag om den första läckan här på InBeijing förra veckan.

På grund av stor arbetsbörda har jag helt enkelt inte hunnit skriva om läcka nummer två, som är ännu större i omfattning. Läs därför om denna läcka genom nedanstående länkar:

Secret documents reveal how China mass detention camps work” (AP)
China Didn’t Want Us to Know. Now Its Own Files Are Doing the Talking.” (New York Times)
Huge leaks are exposing Xinjiang’s re-education camps. But don’t expect Beijing to back down” (CNN)

Hongkongs lokalval: Storseger för pro-demokrater, bakförlust för Peking och det sittande etablissemanget

De senaste veckorna har det spekulerats i huruvida Hongkongs proteströrelse och dess fem krav har tappat allmänhetens stöd på grund av de upptrappade våldsamheterna. Hela staden höll därför andan under gårdagens lokalval, som på förhand sades vara en slags temperaturmätare för om befolkningen sympatiserar med demonstranterna eller myndigheterna.

Det rekordhöga valdeltagandet visade också på stundens allvar. Hela 71,2 procent av alla registrerade väljare röstade under gårdagen, jämfört med bara 47 procent vid förra valet 2015. Resultatet blev också en jordskredsseger för så kallade pro-demokratiska kandidater, på bekostnad av de kandidater med nära band till Peking.

”Pro-demokratiska” kandidater – alltså kandidater från partier som förespråkar ett utökat mått av demokrati i Hongkong och som i valrörelsen ofta ställt sig bakom den pågående proteströrelsen – vann över tre fjärdedelar av de 452 platser som stod på spel vid valet.

Detta är historiskt, då pro-demokratiska kandidater aldrig tidigare ens fått majoritet i lokalvalen. Kandidater med nära band till Peking och Hongkongs politiska etablissemang vann 292 av platserna i valet 2015. Under gårdagens val mäktade man bara med att knipa 58 platser.

Se grafik nedan av valresultaten från South China Morning Post:

Valet var särskilt tufft för Democratic Alliance for the Betterment and Progress of Hong Kong (DAB), det största av stadens partier med nära band till Peking. Endast 21 av partiets 179 kandidater segrade.

Resultatet innebär vidare att kandidater från pro-demokratiska partier lade beslag på 17 av stadens 18 ”district councils”, vilket ungefär kan liknas vid kommunfullmäktige i Sverige. Innan valet kontrollerade pro-demokratiska kandidater inte en enda(!) av dessa district councils.

Utfallet innebär vidare att det pro-demokratiska blocket får större inflytande i den kommitté som väljer stadens regeringschef, vilket kan vara viktigt om den hårt kritiserade nuvarande regeringschefen Carrie Lam skulle lämna sin post.

Ett stort antal profilerade politiker med nära band till Peking förlorade sina mandat under gårdagens val. Kanske mest värd att uppmärksamma är Junius Ho, som beskyllts för samröre med de triader som under proteströrelsens flera gånger urskillningslöst attackerat demonstranter.

Junius Ho fick visserligen fler röster denna gång, än då han 2015 vann valet i sitt distrikt. Men på grund av det höga valdeltagandet förlorade han ändå platsen med bred marginal till sin konkurrent.

Med tanke på den senaste tidens oroligheter präglades valupptakten av oro för valfusk eller våldsamheter. Förutom några mindre incidenter med ”presenter” till väljare och manipulerade valsedlar, verkar processen dock har förflutit utan några större problem.

Noterbart är även av Junius Ho och andra annars högljudda politiker de facto har erkänt sig själva besegrade. De inledande reaktionerna från Peking innefattar uttalanden om att valresultatet inte spelar någon roll; Hongkong tillhör fortfarande Kina.

Resultatet visade icke desto mindre med besked det missnöje mot hur stadens myndigheter – och i förlängningen även Peking – valt att hantera protesterna. Det sätter även större press på myndigheterna att göra eftergifter i enlighet med demonstranternas krav, och ger vidare givetvis proteströrelsen vatten på kvarnen.

Se nedan några reaktioner via Twitter:

Dramatisk ökning av kolkraft i Kina de senaste 18 månaderna

Jag har länge följt Kinas miljöpolitik nära här på InBeijing. Särskilt den olyckliga diskrepans som råder mellan de fina officiella uttalandena och verkligheten, i synnerhet vad gäller kolkraft och utsläpp av växthusgaser.

The Guardian citerar i dag en rapport som visar hur ökningen av kapaciteten av Kina kolkraft är långt större en den minskning av kapacitet som resten av alla länder lyckats uppbringa tillsammans. Men andra ord äter den kinesiska expansionen av kolkraft med råge upp omvärldens försök att minska utsläppen från denna energiform.

Rapporten – från organisationen Global Energy Monitor – visar hur kapaciteten för kolkraft i världens länder undantaget Kina under de senaste 18 månaderna minskade med 8 gigawatt. Under samma period ökade Kina sin kapacitet med hela 42,9 gigawatt, ”trots löften om att begränsa användningen av kol”.

Kina planerar dessutom ytterligare expansion av sin kolkraft. Landet har inte bara planer på att bygga fler kolkraftverk än resten av världen tillsammans. Man hjälper även till att finansiera en fjärdedel av alla nya kolprojekt i omvärlden:

Global Energy Monitor said the gulf between China and other countries was on track to widen as Beijing pursued plans to build more new plants than the rest of the world combined.

China is also helping to finance a quarter of all the new coal projects in the rest of the world, including in South Africa, Pakistan and Bangladesh.

China’s coal investments, including domestic projects, mean it is backing more than half of all global coal power capacity under development.

The country has a pipeline of 147GW of coal plants that are either under construction or suspension but are likely to be revived, the report says. This is more than all existing coal plants in the EU combined and almost 50% higher than the 105GW of capacity planned in the rest of the world.

Global Energy Monitor konstaterar vidare hur de Kinas expansionsplaner av kol är så pass stick i stäv med Parisavtalets syfte att det omöjliggör en nödvändig minskning av kolkraften, även om världens alla andra länder helt skulle skrota samtliga sina kolkraftverk.

Ytterligare läsning på InBeijing inom samma ämne innefattar:

Nya siffror: Kina står för över hälften av all planerad ny kolkraft i världen” (21 sep)
Kina ökar utsläpp av växthusgaser med 50 procent på tio år” (18 juli)
Äntligen får svenska medier upp ögonen för klimathotet från Kina” (20 april)
”Kina kan bygga upp till 500 nya kolkraftverk innan år 2030” (29 mars)

Inställda möten och allt fler krav från riksdagen om att utvisa Kinas ambassadör

Hoten mot såväl civilsamhälle som politiker i Sverige i samband med att Svenska PEN nyligen gav 2019 års Tucholskypris till Gui Minhai var de allvarligaste som Kinas ambassadör utfärdat hittills. Inte bara hotades presoner som hade med utnämningen att göra. Både kulturminister Amanda Lind och statsminister Stefan Löfven hotades dessutom med svartlistning från Kina om de närvarade vid prisceremonin.

Jag skrev närmare om hoten i ett inlägg i slutet av förra veckan. Texten avslutades med följande förhoppning: ”Kan detta nya extrema uttalande utgöra ett paradigmskifte i relationen till Kina, där svenska medier och myndigheter slutligen förstår hur pass allvarligt Kinas beteende egentligen är?”

Mycket riktigt så har reaktionerna blivit mycket starka denna gång. Att medier, organisationer och debattörer velat se den kinesiska ambassadören skickas hem från Sverige är visserligen ingenting nytt. Men nu har flera politiker ställt in möten med ambassadören, samtidigt som tre stycken riksdagspartier också vill se att han tvingas lämna Sverige.

Vid ett tidigt skede meddelade Vänsterpartiets utrikespolitiske talesperson Håkan Svenneling via Twitter att partiet vill se att ambassadör Gui Congyou skickas hem från Sverige:

Samma tongångar hördes även från Lars Adaktusson, utrikespolitisk talesperson för Kristdemokraterna, vilket bland annat Expressen rapporterade i fredags:

Lars Adaktusson, utrikespolitisk talesperson för Kristdemokraterna, säger att ”den kinesiske ambassadörens uttalanden passerar alla gränser för diplomatiskt umgänge”. Han menar att det är självklart att regeringen ska närvara på det sätt som planerats, men att det också krävs en kraftfull svensk markering mot kommunistregimen i Peking. Kinas ambassadör har flera gånger agerat direkt olämpligt, vilket reser frågor om både hans lämplighet och syfte.

– Det är oklart på vilket sätt och på vilken nivå som regeringen har markerat mot Kina. Jag förutsätter att det är utrikesministern eller kabinettssekreteraren som framfört budskapet. Med tanke på allvaret i situationen bör även andra åtgärder övervägas, som att kalla hem Sveriges ambassadör för konsultationer eller ytterst förklara Kinas ambassadör icke önskvärd.

I samma artikel citeras Björn Söder, säkerhetspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, uppmana utrikesministern att omedelbart kalla upp Kinas ambassadör till UD för att förklara att hans beteende är oacceptabelt.

Denna vecka gick partiet hela vägen genom en debattartikel i Expressen med rubriken ”SD:s krav: Skicka hem ambassadören”, som förutom Björn Söder även undertecknats av partiets utrikespolitiska talesperson Markus Wiechel och Ludvig Aspling, riksdagsledamot i utrikesutskottet. I texten står att läsa:

Enligt forskare från Utrikespolitiska institutet som granskat kinesisk diplomati i olika länder är den aggressiva strategin mot Sverige dels unik i Europa och dels utarbetad i samband med utnämningen av Kinas nuvarande ambassadör.

Även om ambassadör Gui Congyous agerande sannolikt är sanktionerat från den kinesiska regeringen så måste Sverige sätta ned foten. Sverige har en skyldighet mot våra egna och andras medborgare som bor här att inte låta dessa utsättas för hot från främmande makt. Kinas ambassadör har passerat anständighetens gräns och regeringen bör omgående förklara honom icke önskvärd i Sverige.

Moderaterna – vars partiledare Ulf Kristersson ofta gått i polemik mot Kinas agerande och även närvarade vid prisceremonin för Gui Minhai – har ännu inte gått så långt som att kräva ambassadörens utvisning. Men Gunnar Hökmark, en av partiets mest profilerade talespersoner vad gäller utrikespolitik, skrev i dag ett ”öppet brev” till Kinas ambassadör.

Även andra partiledare och utrikespolitiska profiler för samtliga riksdagspartier har reagerat starkt på den kinesiska ambassadens hot.

På lokal nivå har även konkreta handlingar kunnat ses. Linköpings borgmästare, centerpartisten Lars Vikinge, har ställt in besöket av en delegation från stadens vänort Guangzhou. Det rapporterar SVT, som också säger att Vikinge vill bryta banden med vänorten. SR uppger vidare att Linköping redan har brutit banden med Guangzhou, men det är dock oklart om detta redan har skett och vad det i så fall innebär.

Bengstfors kommun skred redan i fredags till verket och ställde in en planerad träff med Kinas ambassadör. ”Även Bengtsfors kommun måste stå upp för yttrandefriheten” sade kommunchefen Göran Eriksson (S).

I ljuset av det inställda mötet, bestämde sig ambassadör Gui Congyou för att istället ge sig ut på älgsafari i de dalsländska skogarna, just i närheten av Bengtsfors.

Expressen rapporterar om hur ambassadören tillsammans med sin fru och fyra andra personer utanför turistanläggningen Dalslands aktiviteter hoppade in i en minibuss för att skjuta in sitt gevär. Han vill inte svara på frågor och inte heller låta Expressen reportrar följa med honom.

Det verkar dock sannolikt att ambassadör Gui Congyou trots allt kommer få stanna i Sverige. I en intervju med Expressen säger Ann Linde att det inte är aktuellt att utvisa honom. ”Att skicka hem diplomatiska representanter är aldrig ett bra sätt, tycker jag. Jag tycker alltid att man ska ha en dialog”, säger Linde till tidningen.

Stor läcka av interna dokument som avslöjar Kinas politiska fångläger för muslimer

Sent i går publicerade New York Times vad som sannolikt är den viktigaste läckan av dokument angående det mest fasansfulla som utspelar sig i Kina just nu. Över 400 sidor officiella dokument förklarar dels bakgrunden till de politiska fångläger som upprättats för över en miljon muslimer i regionen Xinjiang, och avslöjar dels tydligt president Xi Jinpings personliga roll i etableringen av detta lägersystem.

Dokumenten visar vidare myndigheternas oro över vilka konsekvenser den hänsynslösa kampanjen mot uigurer och andra muslimska minoriteter i Xinjiang riskerar få. Förutom internationell kritik, vill man även stoppa reaktioner från den inhemska opinionen och främst från familjemedlemmar till de individer som plötsligt försvinner in i lägren.

Dokumenten har därför distribuerats till lokala tjänstemän, som beordras kalla till sig exempelvis studenter som återvänder till Xinjiang från andra delar av Kina eller utlandet. Där finns instruktioner om hur tjänstemännen bör svara på specifika fråga, samt varna personer att hålla tyst om vad som skett deras familj och vänner:

The guide recommended increasingly firm replies telling the students that their relatives had been “infected” by the “virus” of Islamic radicalism and must be quarantined and cured. Even grandparents and family members who seemed too old to carry out violence could not be spared, officials were directed to say.

“If they don’t undergo study and training, they’ll never thoroughly and fully understand the dangers of religious extremism,” one answer said, citing the civil war in Syria and the rise of the Islamic State. “No matter what age, anyone who has been infected by religious extremism must undergo study.”

Students should be grateful that the authorities had taken their relatives away, the document said.

Rapporten är omfattande och New York Times artikel i samband med publiceringen av dokumenten är lång. Ändå är artikeln givetvis obligatorisk läsning för alla med intresse av politik och mänskliga rättigheter i Kina.

Låt mig nedan ändå sammanfatta några av de viktigaste punkterna i artikeln och dokumenten:

1) Av de över 400 läckta sidorna innehåller närmare 200 stycken interna tal av president Xi Jinping. Innehållet visar att han personligen spelar en lika pådrivande som avgörande roll för den enorma mängd muslimer som tagits till politiska fångläger.

2014 meddelade Xi början på en ”all out struggle” mot terrorism i Xinjiang. Han beklagar sig över att tidigare metoder som använts för att få bukt med motsättningarna i Xinjiang varit ”för primitiva”, och att man nu ska visa ”absolut ingen nåd”.

Det finns i de läckta dokumenten finns många liknande citat från flera av Xis tal om Xinjiang. Där finns även citat från Chen Quanguo, som Xi 2016 utsåg till partichef över Xinjiang 2016, och som bland annat gav ordern ”round up everyone” till lokala tjänstemän.

2) Rapporten visar på motstånd mot den våldsamma kampanjen inom partiets egna led. Till att börja med så har dokumenten läckts av en tjänsteman med förhoppningen att Xi Jinping och andra politiker som bär ansvaret för övergreppen inte ska kunna slippa undan.

Över 12 000 tjänstemännen har hamnat under utredning för att inte följa ”kampen mot separatism” enligt instruktionerna. Tusentals av dem har också straffats för att ha skyddat uiguriska kollegor eller för att inte arrestera lika många uigurer som kvoterna uppifrån uppmanade.

Dokumenten innefattar konkreta exempel på tjänstemän som straffats, sannolikt i avskräckande syfte.

3) Ytterligare 150 av de läckta sidorna innehåller direktiv och rapporter angående övervakning och kontroll av folkgruppen uigurer i Xinjiang.

Bland annat finns där uppgifter om ett poängsystem vilket används för att bestämma vilka som ska sitta i lägren. Det liknar i allt väsentligt systemet med social kreditvärdighet, som håller på att rullas i Kina och testas i Xinjiang. Studenter och andra personer varnas för att deras beteende kan drabba de anhörigas rankingpoäng.

Dokumenten utgör vidare den största källan av detaljerade bevis hittills för ett förtryck som kinesiska myndigheter försöker ömsom förneka ömsom förhärliga, men som New York Times med rätta beskriver som den största kampanjen för internering av människor i Kina sedan Mao Zedongs dagar:

Even as the government presented its efforts in Xinjiang to the public as benevolent and unexceptional, it discussed and organized a ruthless and extraordinary campaign in these internal communications. Senior party leaders are recorded ordering drastic and urgent action against extremist violence, including the mass detentions, and discussing the consequences with cool detachment.

Children saw their parents taken away, students wondered who would pay their tuition and crops could not be planted or harvested for lack of manpower, the reports noted. Yet officials were directed to tell people who complained to be grateful for the Communist Party’s help and stay quiet.

The leaked papers offer a striking picture of how the hidden machinery of the Chinese state carried out the country’s most far-reaching internment campaign since the Mao era.

Inte överraskande har dokumenten skapat starka reaktioner, även från utländska myndigheter. Om inte de hemska detaljerna i denna läcka får omvärlden att reagera, ja då kan Kinas politiska ledare verkligen komma undan med precis vad som helst.

Se några kommentarer via Twitter nedan:

Kinas militär på Hongkongs gator för första gången sedan protesterna startade

Som jag skrivit om flera gånger denna vecka, så har våldsamheterna under Hongkongs protester nått nya höjder under november månad. Detta har lett till ökade spekulationer huruvida Kinas militär – som har en garrison i staden – kommer sättas in för att hantera situationen.

Under eftermiddagen kunde så kinesiska soldater ses på Hongkongs gator för första gången sedan proteströrelsen tog fart i juni. Detta genom att cirka 50 stycken militärer deltog i att städa upp vid Hong Kong Baptist University, sedan aktivister som tidigare ockuperat universitetsområdet lämnat campus.

Bland annat Hong Kong Free Press rapporterar om militärens närvaro vid universitetet. Soldaterna följdes åt av kameraman som filmade arbetet, samt en man som verkade vara befälhavare men inte vill uppge sin identitet eller status. Mannen sade bara att det är varje individs ansvar att stoppa det pågående kaoset.

Varför begav sig då Kinas militär till Hong Kong Baptist University denna eftermiddag? Man kan anta att syfte är tvådelat. Dels handlar det om att vinna över opinionen på sin sida. Som jag skrev tidigare i veckan så riskerar den alltmer våldsamma situationen att leda till splittringar i Hongkong, då många invånare motsätter sig aktivisternas allt mer radikala metoder.

Detta är givetvis ett bra tillfälle för militären att såväl späda på motsättningarna som bedriva PR. Flera åskådare kunde mycket riktigt också ses applådera och heja på de soldater som hjälpte till att städa upp den oreda som ockupationen av universitetet skapat.

Vidare tjänar aktionen utan tvekan också som en varning. Den visar att militären inte alls endast avser att stanna i sina barracker och bevittna kaoset på avstånd. Om militären i dag ger sig ut för att städa upp bland bråte, kan den ju lika gärna ge sig ut på nytt nästa gång för att städa upp bland demonstranterna.

Detta följer också på en spänd situation utanför militärens barracker i centrala Hongkong tidigare denna vecka. Enligt South China Morning Post skrek demonstranter och soldater skällsord till varandra över garnisonens väggar, vilket ledde till att soldaterna kunde höras ladda sina vapen.

Hong Kong Free Press noterar hur artikel 9 i Hongkongs grundlag ger vid handen att kinesisk militär stationerad i Hongkong inte ska vara inblandad i ”lokala angelägenheter”.

Förra gången militären lämnade sina barracker var i fjol, när 400 soldater i uniform hjälpte till att röja träd efter att en tyfon svept över staden.

Frågan är nu vilka aktiviteter militären kommer ägna sig åt nästa gång de lämnar sin garrison.

Videoklipp av dagens händelser nedan via South China Morning Post:

Kinas ambassadör hotar svenska myndigheter och enskilda personer i ny intervju med Sveriges Radio

När det tidigare denna månad blev känt att Svenska PEN tilldelar Gui Minhai årets Tucholskypris, blev reaktionen från Kina stark. Den kinesiska ambassaden publicerade ett pressmeddelande på sin hemsida där man hotade med konsekvenser för Svenska PEN, om organisationen inte drar tillbaka utnämningen och ställer in prisceremonin som äger rum i dag.

Reaktionen över hotet blev stark också från svenskt håll. Utrikesminister Ann Linde uttalade sig och flera medier uppmärksammade Kinas hotfulla ton. Jag kommenterade även pressmeddelandet för tidningen Journalisten.

Sedan dess verkar den kinesiska ambassaden ha tagit bort pressmeddelandet från sin hemsida. Dock har man ersatt det med en mycket längre och ännu mer aggressiv text, där hot utfärdas inte bara till Svenska PEN utan även mot våra myndigheter, då Sveriges kulturminister kommer delta vid prisceremonin.

Texten är en transkribering av en intervju som Sveriges Radio nyligen gjort med Kinas ambassadör. Det är i sig häpnadsväckande att ambassaden lägger ut denna intervju på sin hemsida innan Sveriges Radio publicerar den. Syftet är att utfärda hot dagen innan själva ceremonin är därför tydligt.

Det är inte sannolikt att ambassaden räknar med att ceremonin ska ställas in. Ändå vill ambassadören skrämma de som har med saken att göra. Sannolikt dels för att skrämma folk att närvara vid prisutdelningen, dels för att visa sin chefer att han å kommunistpartiets vägnar sätter press på svenska myndigheter och organisationer och medier över Gui Minhai.

Intervjun är som sagt lång, och tonen mer hotfull än tidigare. Ambassadören börjar rentav munhuggas med journalisten över frågor som rättvisa och förtroende. Texten publicerades sent i går på ambassadens hemsida med den fantastiska rubriken ”Ambassador Gui Congyou Refutes Lies of Swedish Media About the Case of Gui Minhai”.

Texten är så nedlåtande att den bäst görs rättvisa genom att citera utvalda delar. Jag väljer därför ut några stycken som är särskilt värda att uppmärksamma. Vi kan börja med de hot som framförs till svenska myndigheter, civilsamhälle samt enskilda om än inte namngivna personer (utvalda delar i fetstil av mig):

Q: Svenska PEN is most likely to give the award to Gui Minhai, and the Swedish Minister for Culture will attend the awarding ceremony. What is your comment on the Swedish Government supporting awarding Gui Minhai?

Ambassador Gui: China resolutely oppose Svenska PEN awarding a criminal and lie-fabricator. It will be the same as promoting “freedom of lies”, and we firmly oppose that. We oppose even more resolutely any Swedish government officials attending the awarding ceremony. It will bring serious negative impacts on our bilateral friendly cooperation and normal exchanges. We will surely take countermeasures.

Q: Could you please specify what countermeasures the Chinese side will take? People will be very interested.

Ambassador Gui: We urge Svenska PEN to cancel the award to Gui Minhai immediately, and the Swedish government officials not to attend the awarding ceremony. If they ignore the strong oppositions from the Chinese side and go ahead anyway, we will have to take measures. Some people in Sweden shouldn’t expect to feel at ease after hurting the feelings of the Chinese people and the interests of the Chinese side.

Q: I think the awarding will happen. Could you please specify the countermeasures from the Chinese side?

Ambassador Gui: You will see. We ask Svenska PEN to show some basic respect for China and the 1.4 billion Chinese people and stop the wrong actions before it’s too late. Let’s wait and see.

(…)

Q: How soon can we see the consequences of the award by Svenska PEN to Gui Minhai?

Ambassador Gui: As an old Chinese saying goes, “Good deeds are rewarded with good results, and wrong deeds are punished by bad consequences”. Some people in Sweden insisted on lying and doing wrong deeds on this case, and they are already suffering from the consequences.

Q: Can you be more specific about the consequences? People are worried to hear such words as “consequences”.

Ambassador Gui: First the image of Sweden among the 1.4 billion Chinese people will be damaged. Second, normal exchanges and cooperation will be seriously hindered. You are smart enough to know what I mean by “consequences”.

I ovanstående stycke utfärdar alltså Kinas högsta politiska representant i Sverige hot mot svenska myndigheter, i syfte att stoppa en ministers deltagande vid en prisceremoni.

Som jag nämnde i Expressen TV tidigare i dag, så kan man ju fråga sig vad som skulle hända om den svenska ambassadören hotade kinesiska myndigheter på liknande vis. Han skulle givetvis åka ut med huvudet före, samtidigt som fler svenska diplomater och företag också skulle drabbas av repressalier.

Något liknande sker inte när Kina hotar oss, vilket givetvis innebär att hoten inte bara fortsätter utan även trappas upp. Som jag vidare nämnde i en text i Expressen i dag, så skulle reaktionen sannolikt bli större om de exempelvis var den ryska ambassadören som hotade svenska myndigheter på samma vis över en författare som fängslats av Moskva. Men Kina kommer alltid undan.

Särskilt allvarligt är givetvis snacket om att ”vissa personer” som har med prisutdelningen att göra inte ska kunna känna sig säkra. Detta är ett rakt hot som saknar motstycke även i ambassadens tidigare aggressiva uttalanden.

Vidare säger ambassadören att ”vissa personer” i Sverige som insisterat på att ”ljuga och göra fel” i fallet med Gui Minhai, redan lider av konsekvenser för detta. Han torde där syfta på mig, som 2016 svartlistades från Kina då alla mina ägodelar och hela mitt liv fanns i Peking.

Ett första steg är alltså att personer som har med denna prisutdelning att göra kan förvänta sig svårigheter att få visum eller på andra vis tillgång till Kina. Vad ett andra steg skulle innebära kan vi bara spekulera i. Men det är värt att uppmärksamma hur den kinesiska regimen vid flera tillfällen använt våld och andra smutsiga metoder för att sänka även utländska meningsmotståndare.

Hoten om försämring av ”bilaterala relationer” och utbyte med Sverige är förstås av mer generell karaktär, och kan främst tänkas gälla ekonomiska angelägenheter. Icke desto mindre så skulle denna form av hot skapa mycket rabalder och ramaskri om de utfärdades av andra diktaturer – detsamma måste även gälla Kina.

Låt oss sedan titta närmare på några av de skamlösa lögner som ambassadören hänger sig åt under intervjun. Återigen min fetstil av delar som är särskilt värda att uppmärksammas:

Q: If it is really like what you said, why can’t we meet him? Why is he not allowed to tell the truth to the Swedish public through Swedish media?

Ambassador Gui: You should not make wild speculations if you do not know what really happened. Last year, I met with colleagues from the Swedish Foreign Ministry for over 40 times on the Gui Minhai case. I informed the Swedish side of the truth of the case. There is no such thing as not allowing the Swedish side to make consular visits to Gui Minhai. We conveyed every request of the Swedish side accurately to Gui Minhai, but he does not want to meet anyone from the Swedish side.

(…)

Q: Lie-fabricators are the last thing we Swedish journalists want to be, we all want to be “truth spreaders”. I have a proposal, is it possible for you to help me visit Gui Minhai. Let me talk with him directly so that I can tell the truth to Swedish public.

Ambassador Gui: I am not saying that all Swedish media outlets are lie-fabricators, but the claims by some Swedish media, cultural figures and politicians are lies. There are many Swedish journalists that have a strong sense of responsibility and professionalism, whom I also conversed with. I am sure you are not a lie-fabricator. Whenever the Swedish Foreign Ministry raises a request of consular or another doctor visit, we immediately inform Gui Minhai himself, but every time he replies he does not want to meet anyone from the Swedish side.

Q: I find it very hard to believe.

Ambassador Gui: If you do not believe Gui Minhai or me, who do you believe? Only yourself? The fact that Svenska PEN insists on issuing the award to Gui Minhai shows that they are too obsessed with what they believe. They do not believe anyone or any truth. They only believe in the lies they made for themselves. It is really pathetic.

Q: I do not want to be makers or spreaders of lies. Could you help me meet Gui Minhai?

Ambassador Gui: We will convey your idea to Gui Minhai, but I believe he will definitely decline.

Q: Can I call him?

Ambassador Gui: In February 2018, at the request of Gui Minhai himself, the Chinese authorities handling the case agreed to arrange an interview with media for Gui Minhai to speak about the truth of the case, where he explained all his positions clearly. He does not want to meet anyone from the Swedish side, because he feels he has been manipulated by a force in Sweden, and he realized he is a victim of this force. We once again urge these people not to politically manipulate the Gui Minhai case. You are harming Gui Minhai, but we are trying to save him. Gui Minhai will live his life well.

Q: Can I trust you?

Ambassador Gui: Am I not worthy of your trust?

För majoriteten av InBeijings läsare behöver jag inte förklara varför ovanstående påståenden är lögner. Det är dock värt att notera hur ambassadören upprepade gånger insisterar på att Gui Minhai meddelas varje förfrågan från svenskt håll, men avfärdar dem kategoriskt.

Han går vidare ett steg längre genom att säga att ”ni” skadar Gui Minhai, medan ”vi” försöker rädda honom. Detta varvas sedan med en idelig svartmålning av såväl svenska medier och organisationer som Gui Minhai själv.

Bland de trötta anklagelserna nämns att Gui Minhai ska ha begått brott både i Kina och Sverige som inte ens är relaterade till hans förlagsverksamhet. Man framhåller även att yttrandefrihet gäller i Kina, men bara om man talar sanning(!)

I en ännu värre logisk tvist noterar ambassadör Gui Congyou att nobelkommittén på förhand kontaktar pristagare innan utnämningarna offentliggörs. Att Svenska PEN på förhand inte kontaktat Gui Minhai tas nu som bevis för att man inte respekterar honom samt att priset delas ut för egna syfte – men hur kontaktar man egentligen någon som suttit inlåst i fyra år utan rättegång?!

Ambassadören fortsätter att vid en en dryg handfull tillfällen neka den ihärdiga journalistens förfrågningar om att få kontakta Gui Minhai. Texten på ambassadens hemsida avslutas sedan med en även för Kina sällsynt självgod och paragraf:

SR journalist said, I’d like to thank the Ambassador for the interview. Before coming, I planned a short interview for about 10 minutes. But feeling the openness and candidness of you, I asked more questions. The proposal to call Gui Minhai is something I thought of during our conversation. It is not from SR. I did not want to appear aggressive during the interview. Thank you again Mr. Ambassador.

Ambassador Gui said, I hope you will be a spreader of truth. We can talk at any time.

Intervjun kan ses dels som en helt ny nivå av hotfull retorik, dels som ett nytt lågvattenmärke vad gäller logiska motsättningar och egensmicker. Samt förstås lögner.

Kan detta nya extrema uttalande utgöra ett paradigmskifte i relationen till Kina, där svenska medier och myndigheter slutligen förstår hur pass allvarligt Kinas beteende egentligen är?

De inledande reaktionerna tyder nästan på det. Se nedan några länkar som innefattar uttalanden av bland andra statsminister Stefan Löfven:

Statsminister Stefan Löfven (S): Vi tänker inte falla för den här typen av hot” (SVT)
SVT Nyheter erfar: Kinas ambassadör uppkallad till UD 40 gånger” (SVT)
Amanda Lind trotsar Kina – ska dela ut priset” (Expressen)
Rena rama maffiaspråket när Kina hotar svenskar” (Expressen)

Om en dryg timme påbörjas prisceremonin i Stockholm där Gui Minhai i sin frånvaro tilldelas 2019 års Tucholskypris. Givetvis kommer jag här på InBeijing nära följa hur Kinas hotfulla retorik omsätts i praktiken efter evenemangets slut.

Vad pågår bakom kulisserna i Hongkong?

Som jag skrev under gårdagen, så har den senaste veckan varit en av de absolut våldsammaste sedan proteströrelsen i Hongkong tog fart i juni.

Förutom att det första bekräftade dödsfallet sedan protesternas början inträffat, så har ytterligare demonstranter skjutits med skarp ammunition och långa väpnade sammanstötningar ägt rum vid flera av stadens universitet. Hundratals arresteringar har skett bara sedan i måndags.

Likaledes har demonstranterna trappat upp sin våldsanvändning. Förutom den sedvanliga vandaliseringen av företag och butiker med anknytning till Kina, så sattes en man i brand av svartklädda aktivister efter en dispyt i måndags. Under sammandrabbningarna vid Chinese University of Hong Kong använde sig studenterna även av eldpilar.

Det råder alltså ingen brist på våldsamheter att rapportera om i text, bild eller film. Men mellan dessa tragiska scener är det också berättigat att fundera över vad som egentligen utspelar sig bakom kulisserna i Hongkong.

I sitt senaste utskick av nyhetsbrevet Sinocism spekulerar Bill Bishop – en av världens absolut skarpaste Kinakännare – om maktspelet kring protesterna. Han tar upp en rad aspekter som är värda att fundera över.

I veckan har verbala smädelser utbyts mellan demonstranter och soldater vid den kinesiska militärens garrison i Hongkong. Enligt South China Morning Posts liverapportering kunde vapen höras laddas inne i barackerna samtidigt som de båda sidorna gapat åt varandra.

Bishop ger dock inte mycket för teorin om att militären kommer sättas in på stadens gator. Han tror istället att Xi Jinping nu har bestämt sig för att låta kaoset i Hongkong tillta, för att på så vis få motsättningarna i staden att öka. Detta skulle kunna leda till så pass mycket ilska mot de mer radikala av stadens demonstranter, att splittringar skulle få protesterna att sakta dö ut.

Detta, understryker Bishop, är inte någon perfekt lösning, kanske inte ens från kommunistpartiets sida. Men just nu finns inga bra alternativ för partiet att lösa situationen på, så kanske är detta tillvägagångssätt vad Peking anser vara den bästa valmöjligheten. Det kommer så klart inte på tal att bemöta proteströrelsens krav.

Därför är det också sannolikt att situationen i Hongkong kommer förvärras ytterligare, och våldsamheterna pågå för en lång tid framöver.

Vidare framhåller Bishop att kaoset och de ekonomiska svårigheter som Hongkong just nu genomgår de facto har propagandavärde för kommunistpartiet. Under de senaste åren – särskilt sedan Xi Jinping blev president – har propaganda om utländska aktörers vilja att bringa kaos till Kina kablats ut allt oftare.

Denna propaganda kan nu hämta vatten till sin kvarn i Hongkong, vilket man mycket riktigt också har gjort ända sedan protesternas början genom att beskylla allt från en rad regeringar till enskilda utländska politiker för uppvigling.

Det skulle rentav kunna argumenteras för att kaoset i Hongkong inte är särskilt hotfullt mot Xi Jinping personligen, som centrerat makten kring sig själv och rensat ut majoriteten av sin politiska motståndare från partiets toppskick. Däremot skulle kaoset kunna utgöra en möjlighet som Xi kan använda till sin egen fördel.

Slutligen återger Bishop även en konspirationsteori, som ger vid handen att våldet skulle ha anstiftats av den tidigare presidenten Jiang Zemins fraktion inom partiet, som fortfarande sägs bedriva ett visst motstånd mot Xi Jinpings person och politik.

Utbrett kaos i Hongkong skulle leda till ifrågasättande av Xi Jinping inom partiet, eller kanske även till att Xi avsätts, framhåller denna konspirationsteori.

Det finns dock inga bevis för teorin, samtidigt som Han Zheng, Kinas högsta politiker i Hongkong, tillhör Jiang Zemins fraktion. Och det är förmodligen Han som kommer få bära hundhuvudet om situationen i Hongkong urartar ytterligare.

Personligen är jag övertygad om att Xi Jinping och hela partiets ledning upplever bristen på alternativ oerhört besvärande. Det verkar inte spela någon roll hur många tusen personer som arresteras, och när skarp ammunition används eller dödsfall till och med inträffar så verkar detta snarare bara öka proteströrelsens målmedvetenhet snarare än att ha någon skrämseleffekt.

Jag tror heller inte att militären kommer sättas in. Vilket uttalanden från kinesiska myndigheter under veckan visade, så vill man istället att stadens myndigheter och polis ska använda ännu hårdare metoder för att kväsa protesterna:

Beijing’s liaison office in Hong Kong says the city is “sliding into the abyss of terrorism” and a harsher crackdown is needed to end the unrest and restore order.

(…)

In a statement late on Tuesday, the central government’s liaison office said it “resolutely supports the Hong Kong government in adopting every necessary measure to end the unrest and restore order as soon as possible, arrest the criminals and severely punish their violent acts”.

It called on the Hong Kong government, police and judiciary to “decisively adopt all necessary means to forcefully crack down on various acts of violence and terrorism”.

Detta givetvis dels för att avskräcka aktivister från att fortsätta protestera, men kanske dels även för att som Bill Bishop antyder öka kaoset och därmed även motsättningarna i Hongkong.

Det enda som kan sägas med säkerhet är att kaoset kommer fortsätta, och fler personer sannolikt få sätta livet till innan denna oreda är över.

Polis varnar för ”total kollaps” då extremvåldet fortsätter i Hongkong

Tredje dagen i följd av extrema våldsamheter fortsatte i dag i Hongkong. Sammanstötningarna kommer efter att det första dödsfallet av en demonstrant bekräftades i slutet av förra veckan, samtidigt som ytterligare minst en aktivist blev skjuten av polis med skarp ammunition i måndags.

Polis har sedan dess varnat för att Hongkong står inför ”total kollaps”, då stora störningar denna morgon återigen drabbade stora delar av tunnelbanenätet och trafiken. Dessutom har extremt våldsamma scener utspelat sig vid flera av stadens universitet.

Under gårdagen ägde särskilt allvarliga sammandrabbningar rum vid Chinese University of Hong Kong (CUHK). Bilder visade hur pelare av rök steg från campus då polis och studenter där råkade i en konflikt som varade långt in på natten. Som ses på bilden längst upp, så använde demonstranterna även pilbågar och andra tillhyggen från universitetets idrottsfaciliteter.

I en artikel med den talande rubriken ”Hong Kong protests: pitched battles on campuses as police say city verging on ‘brink of total breakdown’”, rapporterar South China Morning Post om hur polisen lämnade CUHK efter tolv timmars sammanstötningar, medan brandbomber och stenar regnade över dem:

At Chinese University, the site of the most violent clashes with scores of petrol bombs lobbed and tear gas deployed, water cannons showed up at 10pm spraying blue dye at protesters. Earlier, a truce was proposed after senior university officials intervened, but the pitched fighting continued after a brief interlude.

(…)

Police said in a statement that a water cannon was deployed at the campus because protesters threw projectiles at officers while they retreated from the campus under a “consensus” reached with university management to defuse the situation.

“As police officers were retreating, rioters threw bricks, petrol bombs, launched arrows and even fired a signal flare at police officers. Such violence has reached a deadly level, posing a serious threat to police officers and everyone at the scene,” the statement read.

South China Morning Post har också klippt samman en drygt 10 minuter lång video av tisdagens våldsamheter vid stadens universitet och affärsdistrikt. Rekommenderad tittning för alla som vill förstå hur allvarligt läget egentligen är:

Förutom vattenkanoner användes även stora mängder tårgas och gummikulor mot de envisa demonstranterna. Flera studenter uppges ha övernattat ute på skolgården för att förhindra polis att inta området under natten.

Som en konsekvens av den upptrappade situationen meddelade Hongkongs myndigheter i dag att man ställer i all undervisning i staden under morgondagen, från dagis ända upp till gymnasienivå.

Flera universitet har meddelat att undervisningen ställs in även där. Ledningen vid CUHK beslutade i dag att avsluta hela den pågående terminen, en hel månad i förväg.

Också retoriken har trappats upp i takt med våldsamheterna. Hongkongs regeringschef kallade i veckan demonstranterna för ”folkets fiender”, samtidigt som China Liaison Office, Kinas högsta politiska kontor i staden, uppmanade Hongkongs myndigheter och polis att slå ner ännu hårdare mot demonstranterna.

Retoriken, som återges av bland annat South China Morning Post, hör till den starkaste hittills från kinesisk sida:

Beijing’s liaison office in Hong Kong says the city is “sliding into the abyss of terrorism” and a harsher crackdown is needed to end the unrest and restore order.

(…)

In a statement late on Tuesday, the central government’s liaison office said it “resolutely supports the Hong Kong government in adopting every necessary measure to end the unrest and restore order as soon as possible, arrest the criminals and severely punish their violent acts”.

It called on the Hong Kong government, police and judiciary to “decisively adopt all necessary means to forcefully crack down on various acts of violence and terrorism”.

Trots dessa uttalanden har de maskerade demonstranterna i veckan kunnat ses hejas på av allmänheten i allt från det ruffiga arbetarområdet Mongkok till det centrala finansdistriktet. Även många anställda inom finanssektorn har kommit ut för att stödja eller medverka i protesterna, trots att demonstranterna vandaliserat flera kontor tillhörande kinesiska banker.

Under tisdagen arresterades 142 personer och polis avfyrade 1 567 patroner med tårgas.

I skrivande stund under onsdagskvällen lokaltid så fortsätter våldsamheterna i Hongkong. Under kvällen rapporteras bland annat om barrikader ute på flera viktiga vägar, tillsammans med bränder i Mongkok och vid Baptist University of Hong Kong.

Tårgas, gummikulor, stenar och brandbomber fortsätter användas av båda sidor på flera platser. Flera incidenter av vad som framstår vara oberättigat övervåld från polis späder på ilskan bland många invånare i Hongkong. Se några exempel från Twitter nedan, bland annat hur en gravid kvinna först sprejas med tårgas och sedan bryskt brottas ner till marken.

Flera av tweeten nedan relaterar till texten ovan. Med tanke på den upptrappade retoriken från myndigheternas sida – samt aktivisternas nästan ofattbara målmedvetenhet – så kommer liknande scener utspela sig även de kommande dagarna, veckorna och månaderna.

VIDEO: Fler demonstranter skjutna i Hongkong denna morgon

I slutet av förra veckan skrev jag hur det första dödsfallet som en konsekvens av sammanstötningar mellan polis och demonstranter i Hongkong bekräftades i fredags, då studenten Chow Tsz-lok avled av sina skador efter flera dagar i koma på sjukhus.

Jag spådde även att dödsfallet snarare än att skrämma slag på aktivister, ytterligare skulle öka våldet och motsättningarna i Hongkong. Något som mycket riktigt också skedde denna morgon.

På grund av Chows död utlystes en slags generalstrejk under morgonen i Hongkong, inklusive störningar av tunnelbanetrafiken och blockeringen av flera vägar. Som vanligt så ledde detta även till fysiska sammandrabbningar med polis.

Redan omkring klockan 07:15 denna morgon avfyrade en polis tre skarpa skott. Det råder motstridiga uppgifter huruvida en eller två personer skottskadades som en konsekvens av detta, men det finns tydliga videoupptagningar på hur polisen i fråga skjuter en ung demonstrant i magen från bara någon meters håll, trots att denne till synes är helt obeväpnad.

Efter skotten behandlar polisen också den unga mannen på ett mycket bryskt vis som knappast hjälpte till att förbättra hans redan kritiska tillstånd. Se filmklipp av händelsen nedan via Twitter. Varning för starka scener:

Händelsen finns också att beskåda via Youtube:

Mannen som skjutits uppges vara en 21 år gammal student. Hans tillstånd beskrivs nu som kritiskt.

Tårgas och andra former av våldsamheter har förekommit på flera platser i Hongkong under dagen. Brandbomber ska ha kastats inne i tunnelbanevagnar, och en man rapporteras även ha fattat eld i ett annat sammanhang.

Förutom trafikstörningar har vandalisering också skett, bland annat av Bank of China enligt nedan:

Polisen har utan tvekan börjat använda tuffare metoder för att hantera situationen. Dels har vi dagens skarpa skott, dels har ett videoklipp som cirkulerat särskilt mycket på sociala medier visar hur en polis på motorcykel med hög fart kör rakt in i en grupp demonstranter, uppenbarligen med syftet att skada dessa:

Vanligtvis äger dessa våldsamheter främst rum under kvällstid och på helger i Hongkong. Enligt bland annat Hong Kong Free Press så beror den upptrappade situationen under måndagen just på studenten Chow Tsz-loks död:

Some organisers said on Telegram they would gather at 6:30am, and start paralysing the MTR and surface traffic from 7am onwards. The protest – nicknamed “Dawn Action” – was described by its proponents as a way to dial up the pressure on the government.

(…)

The transport disruptions coincided with calls for a citywide strike, which urged students to boycott classes, business owners to close shops, and employees to skip work.

Protesters had vowed to escalate their tactics after the death of 22-year-old Alex Chow Tsz-lok, who succumbed to his injuries after falling one storey in a car park.

Situationen i Hongkong har sedan i fredags alltså gått från illa till värre, och kommer sannolikt trappas upp ytterligare ett snäpp om livet inte kan räddas på den 21-åring som i dag blev skjuten av polis på en meters avstånd.

Första dödsfallet under protesterna i Hongkong bekräftades i dag

Sedan juni har protesterna i Hongkong regelbundet lett till våldsamheter mellan polis och demonstranter. Över 3 000 demonstranter har arresterats, samtidigt som polis kommit att använda våld i ökad utsträckning. Demonstranterna har å sin sida också trappat upp användningen av brandbomber och andra tillhyggen.

Flera gånger har rykten om dödsfall cirkulerat efter polisingripanden, bland annat vid tunnelbanestationen Prince Edward för en dryg månad sedan.

I dag bekräftades dock det första dödsfallet som ett resultat av sammanstötningar mellan polis och demonstranter, då den 22-åriga studenten Chow Tsz-lok under morgonen avled efter att ha legat i koma sedan i måndags.

Chow fanns bland en grupp demonstranter som samlats vid Tseung Kwan O natten mot måndag, och som utsattes för tårgas när polisen försökte skingra dem. I tumultet föll Chow fyra meter från tredje till andra våningen i ett parkeringshus.

Efter fallet hamnade Chow i koma. Trots flera operationer gick hans liv inte att rädda, och denna morgon dog han av sina skador.

Hans död kommer sannolikt skapa ytterligare frustration bland demonstranterna i Hongkong. Det skrivs och rapporteras mycket om fallet i dag, och främst två punkter har skapat diskussion:

Det finns inga tydliga videosekvenser av själva fallet som ledde till Chows död. Faktumet att det står en 1,2 meter hög vägg på platsen från vilken han föll har lett till spekulationer om att Chow knuffades ner av polis, vilket dock inte går att bekräfta och dessutom förnekas av polisen.

Det dröjde 19 minuter innan sjukvårdare kunde komma fram och ge vård till Chow. I Hongkong finns en garanti att akutvård ska nå fram inom 12 minuter, vilket har lett till anklagelser att polisen stoppade eller på andra vis förhindrade sjukvårdarna från att snabbt komma till platsen. Men återigen är detta någonting som inte kan bekräftas.

Oavsett vilket så har Chow nu blivit något av en martyr för den pågående proteströrelsen. Att döma av tidigare erfarenheter så är det sannolikt att dödsfallet, snarare än att avskräcka stadens demonstranter, kommer öka motsättningarna och leda till att situationen på stadens gator trappas upp ytterligare.

Se nedan några reaktioner via Twitter efter Chow Tsz-lok död:

Indien övertar Kina som landet med världens skitigaste luft

För några år sedan var det inte sällan som internet och sociala medier ofta fylldes med bilder på Kinas allvarliga luftföroreningar. Medan luften på senare tid blivit något bättre i kinesiska storstäder, är det nu bilder på Indiens apokalyptiska luft som börjat cirkulera.

Särskilt detta år har rapporterna om smutsig indisk luft varit särdeles oroväckande. I mars publicerades data från Greenpeace som visade att sju av världens tio mest förorenade städer ligger i Indien:

Data från Greenpeace över det genomsnittliga värdet av skadliga luftpartiklar av typ PM 2,5 under helåret 2018.

Vidare finns även 15 av de 20 och 22 av de 30 städerna i hela världen med värst luft i Indien. Sammantaget har nu Indien, Pakistan och Bangladesh hem åt 18 av världens 20 smutsigaste städer.

Under senaste veckan har särskilt fokus legat på den indiska huvudstaden Delhi, där luften nu enligt vissa uppskattningar är sju gånger så förorenad som i Peking.

En indisk miljötjänsteman noterade förra veckan att mätinstrumenten inte räckte till för att mäta andelen skadliga luftpartiklar av typ PM 2,5 i Delhi eftersom instrumentens skala endast har tre siffror:

Time Magazine noterar att skolor stängts ner och flygavgångar ställts in då nödläge förra veckan förklarades i Delhi. Tidningen citerar rapporter som gör gällande att skadorna att andas in luften i huvudstaden under en dag är att likställa med att röka 25 cigaretter.

Stadens chefsminister kallade förra veckan också mycket riktigt Delhi för ”en gaskammare”. Och då är huvudstaden inte ens bland de tio mest förorenade städerna i landet, uppger India Today.

Andra rapporter gör gällande att Indiens luft nu är sämre än vad Kinas luft någonsin har varit. Hur blev det då såhär?

I likhet med Kina spelar industriell expansion och ökad biltrafik stor roll. Dessutom har indiska bönder för vana att bränna åkermark just utanför Delhi och andra stora städer, vilket tillsammans med klimatförändringar och perioder utan vind skapar ”en perfekt storm” som leder till föroreningar på nivåer som sågs över norra Indien förra veckan.

Det är oklart huruvida Indien kan komma till rätta med detta problem. Å ena sidan har man inte en lika centraliserad och därmed även handlingskraftig regering som i Kina, där partiet helt sonika kan beordra smutsiga industrier att flytta ut från städerna.

Å andra sidan har man heller inte någon tystnadskultur eller censur likt i Kina, vilket lett till att problemet har uppmärksammats. Förutom ovanstående tjänstemän, har även landets högsta domstol nu i dagarna kritiserat myndigheterna för att inte göra nog åt Delhis smutsiga luft.

Domstolen kallar myndigheternas passivitet för ”en grov kränkning av rätten till liv”; en formulering som givetvis skulle ha varit omöjlig från Kinas högsta domstol som ju kontrolleras av kommunistpartiet.

Oavsett vilket så ger i alla fall denna video från CNBC en hint om hur illa ställt det egentligen är med luften i Indiens huvudstad:

Två viktiga ceremonier och evenemang i Stockholm nästa vecka

Nästa vecka äger två viktiga evenemang relaterade till mänskliga rättigheter i Kina rum, som det är fritt för allmänheten att närvara vid. Till att börja med blev det under gårdagen klart att Gui Minhai tilldelas 2019 års Tucholskypris av Svenska PEN.

Priset – som innefattar ett litterärt stipendium på 150 000 kronor – delas ut av kulturminister Amanda Lind på Fängslade författares dag 15 november. Ceremonin äger rum vid Sven Harrys konstmuseum i Stockholm klockan 18:00. Gui Minhais frånvaro kommer symboliseras av en tom stol.

Tucholskypriset har sedan 1985 delats ut till en förföljd, hotad eller landsflyktig författare eller publicist. Gui Minhai är hedersmedlem i Svenska PEN, som via sin hemsida motiverar utmärkelsen enligt följande:

Under många år drev Gui Minhai ett förlag och en bokhandel med bas i Hongkong. Han skrev själv och publicerade andra. Ett arbete i yttrandefrihetens tjänst. För detta fängslades Gui Minhai. Priset ges till hans outtröttliga arbete för det fria ordet, till stöd för hans frigivning och rätt att återuppta sin publicistiska verksamhet.

Tre dagar innan denna ceremoni, nämligen 12 november, kommer The Edelstam Foundation att arrangera ett seminarium tillsammans med Uiguriska utbildningsföreningen och Supporting Human Rights in China. Ämnet är vad arrangörerna kallar den pågående katastrofen gällande mänskliga rättigheter i Kina.

Under seminariet kommer kommunistpartiets förtryck mot bland annat uigurer och tibetaner att diskuteras, liksom den utbredda massövervakningen i Kina med hjälp av den allra senaste teknologin.

Under detta evenemang kommer även nomineringarna för Edelstam Prize 2020 att ske. Detta pris gavs 2018 till Li Wenzu, människorättsaktivist som är gift med den fängslade kinesiska advokaten Wang Quanzhang.

Evenemanget äger rum 12 november vid NBV på Klara Södra kyrkogata 20 i Stockholm, från klockan 17:00 till 21:00. Intresserade kan registrera sig genom att maila till ceremony@edelstamprize.org

Se inbjudan nedan eller i större version via Scribd:

Det är viktigt att civilsamhället agerar mot Kinas allt värre övertramp vad gäller mänskliga rättigheter. Dessa två evenemang är utmärkta tillfällen för intresserade läsare att knyta kontakter inom detta område, eller bara låta sig inspireras och lära sig mer om situationen i Kina

Oroväckande upptrappning av våldet i Hongkong denna helg

Förra veckan skrev jag här på InBeijing om hur Hongkongs myndigheter förbjudit den kända aktivisten Joshua Wong att ställa upp i stadens lokalval senare denna månad. Jag framhöll också hur beslutet sannolikt kommer ge motsatt effekt genom att öka motsättningarna och våldet, snarare än att lugna ner situationen.

Under helgen har vi mycket riktigt också kunnat se hur våldsamheterna trappats upp ytterligare i Hongkong. Sambandet mellan våldet och Wongs förbud underströks under gårdagen bland av South China Morning Post:

The first half of the weekend since the government’s controversial decision to disqualify populist candidate Joshua Wong Chi-fung from running in the district council elections ended in chaos and violence.

A change of tactics by police and the government failed to break the stalemate as Hong Kong’s festering social unrest entered its 22nd week with no solution in sight.

Manipulering av valprocesser och ökad aggressivitet från polisens håll har alltså en provocerande snarare än en skrämmande effekt på stadens målmedvetna aktivister. Den onda spiralen har under helgen bland annat resulterat i följande:

* Arga demonstranter vandaliserade för första gången den kinesiska nyhetsbyrån Xinhuas kontor i Hongkong. Rutor slogs sönder, graffiti sprejades på väggarna och en brand startade i lobbyn medan personal fortfarande fanns kvar i byggnaden. Närvarande beskrev kontoret som ”en krigszon” under attacken.

* Ett slagsmål med kniv vid ett shoppingcenter resulterade i en handfull skadade, varav två uppges vara i kritiskt tillstånd. Enligt uppgifter attackerades en familj av en man som talade kinesiska, efter att verbalt bråk om politiska angelägenheter utbrutit. Mannen bet även av örat från ett av sina offer.

* Sammantaget skadades över 70 personer och över 200 personer greps under helgen, siffror som hör till de högsta under någon helg sedan våldsamheterna började i juni.

Det finns heller ingenting som tyder på att läget kommer lugna ner sig genom någon slags kompromiss. Tvärtom så har myndigheter i såväl Hongkong som Kina under helgen genom uttalanden och handlingar visat att det även fortsatt är hårdhandskarna som gäller:

* I artikeln ”How Beijing plans to use powers contained in Basic Law to tighten control over Hong Kong”, förklarar South China Morning Post hur Kinas högsta ledning efter slutna möten beslutat sig för att kontrollen över Hongkong och Macao måste skärpas ytterligare. Bland annat ska den patriotiska utbildning utökas, och ett system etableras för att överse utnämningen av regeringschefen och andra viktiga tjänstemän.

* Partitidningen Folkets Dagblad har varnat för att tjänstemän i Hongkong som stödjer de pågående protesterna kommer ”brinna tillsammans med demonstranterna”. Retoriken ses som varningar mot såväl demonstranterna som för att alla tjänstemän som inte motsätter sig protesterna riskerar sin karriär eller värre.

* En ny taktik från myndigheter och polis i Hongkong kan ses. Dels så ges nu knappt några tillstånd alls för demonstrationer, vilket innebär att alla protestyttringar per definition blivit olagliga. Dels har polis börjat använda ett ännu större mått av våld. Man har börjat attackera grupper av demonstranter utan att först gå i försvarsformation. Man har även börjat försöka upplösa folksamlingar och misstänka protester med tårgas och annat innan några demonstrationer tagit forma.

Om polisen nya och mer aggressiva taktik skriver bland annat Al-Jazeera i artikeln ”’Blunt, unplanned’: Police tactics under fire in HK protests”. Se några bilder, uppgifter och filmklipp via Twitter nedan som visar hur situationen i Hongkong eskalerat under helgen:

Det är alltså tydligt att ett ökat mått av våld och kontroll kommer användas från polis och myndigheter för att hantera den pågående situationen i Hongkong. Det är också lika tydligt att detta blott kommer resultera i tilltagande frustration och ökat motstånd bland stadens befolkning.

Chef vid Konfuciusinstitut i Bryssel utvisad från EU efter att ha rekryterat spioner för Kina

Kinas så kallade Konfuciusinstitut har varit föremål för stor debatt världen över. Vid dessa institut, som har upprättats vid omkring 500 universitet och högskolor, lärs kinesiskt språk och kultur ut med hjälp av finansiering och personal från Kina.

Instituten har ofta fått kritik för förhärliga den politiska situationen i Kina samtidigt som känsliga ämnen som massakern vid Himmelska fridens torg inte får diskuteras. Misstankar om spionage och underrättelseverksamhet har också uppstått vid flera av instituten.

I veckan rapporterade bland annat South China Morning Post att Song Xinning, chef för Konfuciusinstitutet vid Vrije Universiteit i Bryssel, har utvisats från Schengenområdet sedan belgisk säkerhetstjänst uppmärksammat att institutet använts för att rekrytera spioner för Kinas räkning.

Enligt en artikel i belgiska tidningen De Morgen hade Song vid sidan av denna rekrytering även betalat kinesiska studenter och personer inom Belgiens näringsliv med kinesisk bakgrund att agera informatörer för Kina.

Song förnekar anklagelserna, och menar att hans utvisning beror på en ovilja att samarbeta med USA:s underrättelsetjänst, vars agenter enligt Songs egen utsago tagit kontakt med honom.

Fallet kommer i en tid då Kinas påkostade Konfuciusinstitut blivit alltmer ifrågasatta. Flera organisationer och politiker pekar ut instituten som propagandaplattformar finansierade av Kinas regim, som tagit vara på de allt sämre ekonomiska förutsättningarna vid flera utländska universitet.

Detta bestrids givetvis av Kina, som gör allt för att försvara institutens verksamhet. 2015 uppdagades att Xu Lin, ordförande för den myndighet med ansvar för Konfuciusinstituten, krävde att brittiska BBC skulle censurera en intervju med henne som innehöll obekväma uppgifter om institutens verksamhet i Portugal.

Icke desto mindre har flera Konfuciusinstitut har på senare tid stängts ner i bland annat USA, Kanada, Australien, Frankrike och Holland.

Stockholms universitet sade redan 2015 upp samarbetet med kinesiska myndigheter, efter krav på större inflytande över då avtalet om Konfucuinstitutet där skulle förnyas. Om detta skrev jag samma år en text för tidningen Universitetsläraren, inklusive intervjuer med Stockholms universitets rektor samt sinologen Torbjörn Lodén, som tidigare var föreståndare för detta institut.

I Sverige återstår nu bara ett av ursprungligen fyra Konfuciusinstitut. Luleå tekniska universitet förnyade nyligen sitt samarbete med kinesiska myndigheter, som även innefattar institut för grundskola och gymnasium. Förutom Stockholms universitet har även Karlstad universitet och Blekinge tekniska högskola stängt sina Konfuciusinstitut.

Detta trots att Gui Congyou, Kinas ambassadör i Sverige, i fjol tog instituten i försvar i en intervju med Sveriges Radio.

Fallet i Bryssel kommer vidare samtidigt som det nyligen också avslöjats att Kinas militär systematiskt skickat forskare till utländska universitet för att lägga beslag på teknik som sedan kan användas för att utveckla militärens utrustning och stridsförmåga.

Även om detta skrev jag närmare för tidningen Universitetsläraren tidigare i år. Kinas militär har nämligen varit särskilt aktiv vid svenska universitet, vilket kan ses som ytterligare ett tecken på den naivitet som ofta präglar Sveriges relation med Kina.

Läs mitt reportage från tidigare i år här nedan, eller i större version via Scribd: