Enligt Financial Times uträkningar har Kina under de senaste två åren lånat ut mer pengar till företag och regeringar i utvecklingsländer, än vad Världsbanken har gjort.
Kina, som ju själv är ett utvecklingsland, lånade under 2009-2010 ut motsvarande 770 miljarder kronor, medan Världsbanken under en två-årsperiod från mitten av 2008 mäktade med att låna ut cirka 700 miljarder kronor.
Som en jämförelse kan nämnas att Sveriges totala statsbudget för 2010 uppgick till drygt 810 miljarder kronor.
Utlåningen skedde genom två statliga banker: China Development Bank och China Import Export Bank. Dessutom tros siffran vara i underkant, eftersom de kinesiska bankerna till skillnad från Världsbanken inte dras med redovisningsplikt av sina utlån.
Financial Times hävdar att dessa siffror indikerar en av Kina ledd globalisering, som syftar till att minska beroendet av västerländska marknader för kinesiska exportvaror.
Tidningen menar att en stor del av lånen är ”lån-mot-olja-affärer” med Venezuela, Ryssland och Brasilien, samt infrastrukturprojekt i bland annat Ghana och Argentina. Dagens Nyheter pekar på Kinas ökade ekonomiska aktivitet i Afrika.
Annan färsk statistik visar att Kinas reserv av utländska valutor är större än någonsin, och nu uppgår till motsvarande drygt 19 biljoner (19 000 000 000 000) kronor.
Av många ses detta som en fond vilken Kina kan använda för investeringar i utlandet.
Samtidigt fortsätter utländska pengar att strömma in i Kina, då de utländska investeringarna i landet under 2010 utgjorde ett högre belopp än någonsin tidigare. Över 700 miljarder kronor investerades av andra länder i Kina under föregående år, främst från grannar som Hongkong, Taiwan och Japan.
Det är en ökning med hela 17,4 procent från 2009.
BBC:s korrespondent menar att Kina lyckades locka till sig investerare med hjälp av utlån från landets egna banker, då utländska företag ofta hade svårt att hitta finansiering på hemmaplan eller marknaden i väst.
