september 2011

Published on

Kina skickar upp sitt första rymdlaboratorium

För bara ett par timmar sedan skickade Kina upp sitt första obemannade rymdlaboratorium i omloppsbana runt jorden.

Det var det senaste steget i landets ambitiösa rymdprogram, som innefattar månlandning och en bemannad rymdstation till år 2020.

Spektaklet sändes direkt i tv, och Kinas alla högsta ledare inklusive president och premiärminister närvarade vid uppskjutningen i Pekings nordvästra förorter.

De skakade sedan hand med rymdingenjörerna efter att det stod klart att allt gick som planerat.

Kinas rymdprogram är en källa till nationell stolthet, som Bloomberg sammanfattar såhär:

The liftoff is part of a program that aims to put a man on the moon by 2020 and, together with high-speed trains, the Beijing Olympics and the world’s biggest nuclear-power expansion, serves as a marker for the nation’s emergence as a global power.

Och medan Kina satsar stora pengar på att ta sig ut i rymden, tvingas USA skära ner på sina kostnader.

President Barack Obama ställde förra året in planerna på att återvända till månen, och USA är i dagsläget beroende av Ryssland för att alls kunna sända någon personal till den internationella rymdstation som just nu kretsar kring jorden.

Stationen kom till efter ett samarbete mellan USA, Ryssland, Japan, Europa och Kanada, och beräknas hållas i bruk till år 2020.

Enligt dagens tänkta utveckling kommer Kina – möjligen tillsammans med Ryssland – att efter år 2020 vara det enda landet med en bemannad rymdstation i omloppsbana kring jorden.

En tidigare astronaut vid Nasa sade nyligen att det nu är det dags för USA att närma sig Kina för rymdsamarbete.




Uppskjutningen som den såg ut i direktsändning

Det obemannade rymdlaboratorium som i dag skickades upp kallas Tiangong-1 (天宫一号) vilket betyder himmelens palats nummer ett.

Farkosten ska sammanstråla med det obemannade rymdskeppet Shenzhou-8 (神舟八号) för att öva teknik som behövs just för att sätta upp en bemannad rymdstation.

Oro uttrycks för att Kina ska komma att använda sin framtida överlägsenhet i rymden för militära syften.

En professor från Singapore menar att Kinas regering är övertygad om att herravälde i rymden kan avgöra framtidens krig, och kritik uttrycks mot den icke transparenta militärbudgeten.

Oron har funnits sedan Kina 2007 sprängde en av sina egna satelliter för att se hur det kunde störa kommunikationsnätet på jorden.

Kinas utrikesministerium sade dock i samband med dagens uppskjutning att landets rymdprogram handlar om att ”skapa möjligheter för hela mänskligheten att på ett fredlig och givande vis använda rymden”.

Liksom inom många andra områden har utvecklingen av Kinas rymdprogram gått med rasande fart.

Det var först 2003 som landet skickade upp sin första man i rymden – Yang Liwei (杨利伟) i farkosten Shenzhou-5 (神舟五号).

Förutom en månlandning finns även planer på turer till planeten mars, såväl obemannade (tidigast år 2014) som bemannade (tidigast år 2040).

Relaterat: DN, SvD, GP, NyTeknik

Published on

Statlig tobaksreklam vanlig i kinesiska skolor

Kinas tobaksindustri är enorm, och den statliga tillverkaren tvekar inte att redan tidigt uppmanna landets invånare att börja röka.

”Du blir genial av hårt arbete – tobak skänker dig talang”, är en slogan som enligt Bloomberg återfinns vid många av Kinas grundskolor.

Enligt uppgift finansieras över 100 grundskolor av Kinas statligt ägda tobaksbolag, och dessa döps ofta efter företagets produkter.

I centrala Kina återfinns exempelvis ”Sichuan Tobacco Hope Primary School”, och andra skolor bär namn efter cigarettmärken som Zhongnanhai och Hongta.

På 1980-talet infördes tobaksmonopol i Kina, då industrin utgjorde över 10 procent av centralregeringens totala inkomster. I dag är motsvarande siffra knappa 7 procent.

China National Tobacco Corporation är med sina 510 000 anställda en av landets största arbetsgivare, och kontrollerar 97,9 procent av marknaden i Kina.

Problemet med denna marknadsföring är extra stort i fattiga provinser som Guizhou (贵州) och Yunnan (云南), där tobaksindustrin utgör upp till hälften av de lokala myndigheternas inkomst.

Till skillnad från många andra länder är tobak på frammarsch i Kina.

2006-2010 växte industrin med 19 procent per år enligt officiell statistik. Under förra året gick tobaksindustrin med över 600 miljarder kronor i vinst.

En ökning med 14 procent per år beräknas äga rum 2011-2015, vilket skulle innebära att det då säljs cigaretter för cirka 2 000 miljarder kronor per år i Kina.

En viss medvetenhet har uppstått de senaste åren, och i maj i år infördes nya lagar om rökförbud på offentlig plats i Kina.

Vissa organisationer mot rökning hävdar dock att dessa varit så gott som verkningslösa, då den myndighet som ska hålla efter lagarna samtidigt också äger världens största cigarettproducerande företag.

Okunskapen är dock fortfarande påtaglig; enligt en stor undersökning från 2010 tror endast en av fyra vuxna kineser tror att tobak orsakar hjärtsjukdomar och lungcancer.

Ett oklart regelverk gör det också enkelt att kringgå det förbud mot tobaksreklam som trädde i kraft i år, enligt en konvention från Världshälsoorganisationen (WHO) som Kina undertecknat.

Ett annat bekymmer är att en stor del av landets läkarkår – som ju ska utgöra hälsoförebilder – själva är rökare. Två av fem manliga läkare beräknas tända på.

Sammanlagt finns i Kina i dag 320 miljoner rökare, och en tredjedel av alla världens cigaretter röks i Kina.

Detta leder till att en miljon kineser varje år dör i sjukdomar relaterade till rökning.

Tobaksbolagen har dock fortfarande en stor målgrupp att rikta sig mot; även om över hälften av alla Kinas män röker, så är motsvarande siffra för kvinnor endast 2,4 procent.

Nya moderna ideal och en ökad inkomst gör därför att marknaden har ytterligare stor potential i Kina.

Published on

Inga nya F-16 stridsflygplan till Taiwan!?

NY Times säger sig i dag kunna avslöja att Obama-administrationen inte kommer sälja de nya hypermoderna F-16 stridsflygplan som Taiwan länge varit ute efter.

I stället ska USA hjälpa Taiwan att rusta upp landets nuvarande stridsflygplan av äldre modell.

Beslutet sägs ha presenterats för den amerikanska kongressen i fredags, och kan enligt NY Times komma att offentliggöras redan denna vecka.

Detta har fått medlemmar av den republikanskt dominerade kongressen att dundra, då de menar att beslutet är lika med att ge efter för krav från Kina, som givetvis motsätter sig varje vapenaffär som inblandar Taiwan.

”Om rapporterna stämmer, utmärker dagens kapitulation till kommunist-Kina från Obamas administration en sorglig dag i amerikansk utrikespolitik, och innebär ett slag i ansiktet på en trogen allierad och sedan länge god vän”, sade en republikansk senator från Texas under fredagen.

USA sålde 150 stycken F-16 stridsflygplan till Taiwan 1992.

De senaste åren har Taiwan velat uppgradera denna snart 20 år gamla flotta med nya modeller av samma flygplan, men verkar nu alltså få sin förfrågan om att köpa 66 stycken nya plan nekad.

Då USA i början av 2010 sålde bland annat missiler och helikoptrar till Taiwan för cirka 40 miljarder kronor, svarade Kina med att ilsket fördöma affären och avbryta allt militärt samarbete med USA.

Barack Obama får nu alltså kritik för att förra veckans beslut beror på en rädsla för att reta upp ett allt mäktigare Kina.

De som stödjer vapenförsäljning till Taiwan hänvisar till ett avtal från 1979, enligt vilket USA ”enligt lag måste förse Taiwan med vapen som är nog för att ön kunna skydda sig självt [mot fastlandskina]”

Dessutom skulle affären innebära hundratals nya välbehövliga jobb för den slöa amerikanska ekonomin.

De som är emot vapenaffären menar att det är vettigare att rusta upp de 145 stridsflygplan som Taiwan i dag förfogar över, då de skulle gå fortare och vara billigare än att leverera nya plan.

Det noteras även att till och med republikanernas före detta president George Bush inte ville sälja nya F-16 stridsflygplan till Taiwan, och att Barack Obama i och med förra årets affär redan visat att man håller sitt avtal om vapenleveranser till Taiwan.

Vapenförsäljningen till Taiwan är en av USA:s svåraste utrikespolitiska frågor, då handel och samarbete med Kina blir allt viktigare.

Kina är mycket känsligt för dess affärer, och tros reagera mycket starkt även på ett amerikanskt beslut att hjälpa Taiwan rusta upp den befintliga flottan av stridsflygplan.

Samtidigt närmar sig Kina och Taiwan varandra inom många områden, och de senaste åren har flera direktflyg med turister och affärsmän börjat gå mellan de två länderna, vilket var otänkbart för mindre än ett årtionde sedan.

I fjol blev även ett omfattande handelsavtal giltigt, som reducerar skatterna på över 800 varor som handlas över Taiwan-sundet, och sågs av många som ett steg i ledet för Taiwan att närma sig Kina, såväl ekonomiskt som politiskt.

Detta avtal splittrade dock Taiwan, och då det är val i januari nästa år kan det mer Kina-fientliga av Taiwans två stora partier återta makten, och helt vända om gällande de senaste årens relativt vänliga politik gentemot Kina.

Avslag i denna vapenaffär kan ge taiwanesiska nationalister vatten på kvarn, då det kan ses som ett svek från USA trots att Taiwan gjort mycket för att lätta på spänningarna över sundet.

Kinamedia kommer följa det laddade dramat med Taiwan som spelpjäs mellan världens två stormakter.

Published on

USA mäter luftkvalitén i södra Kina

Jag har tidigare flera gånger skrivit här om Pekings fruktansvärda luft, och hur den amerikanska ambassaden har satt upp utrustning i huvudstaden för att mäta föroreningarna.

Resultaten har stundtals visat upp värden som Världshälsoorganisationen (WHO) förknippar med hjärtattacker och nervskador.

Detta ledde till ett diplomatiskt bråk, och Wikileaks avslöjade nyligen hur ambassadens tjänstemän sommaren 2009 kallades till ett möte, där kinesiska myndigheter bad dem upphöra med mätningarna, eller åtminstone censurera resultaten för kinesiska internetanvändare.

Mätningarna fortsatte dock, och snart blockerades hela Twitter i Kina.

Under denna sommar har dessutom amerikanska konsulatet i den sydkinesiska staden Guangzhou börjat med liknande mätningar av luftkvalitén där. Så här står det på deras hemsida:

In line with the Embassy’s practice of making air quality data available to the American community in Beijing, the U.S. Consulate Guangzhou has installed an air quality monitor to measure the concentration of particulates (PM 2.5) as an indicator of overall air quality in the area surrounding its Shamian offices.

Mätningarna har pågått sedan i juni år, och värdena rapporteras via Twitter två gånger dagligen; klockan 9 och 14.

De har dock ännu inte blivit lika uppmärksammade som mätningarna i Peking.

@Guangzhou_Air har nämligen bara 222 prenumeranter än så länge, jämfört med 7 461 prenumeranter för @BeijingAir.

Intressant i alla fall att USA startar mätningarna i Guangzhou, trots att reaktionerna från Kinas sida var så starka mot mätningarna i Peking.

Formuleringen på konsulatets hemsida antyder att man inte riktigt har förtroende för de officiella kinesiska mätningarna, vilka mycket riktigt i Peking oftast visar lägre värden än den amerikanska ambasaden.

Det ska dock sägas att mätningarna i de båda städerna inte är lika fasansfulla.

Här följder värdena för dagens mätningar klockan 9 på morgonen, i Peking respektive Guangzhou:

BeijingAir BeijingAir
09-15-2011; 09:00; PM2.5; 195.0; 245; Very Unhealthy // Ozone; 0.5; 0; No Reading

Guangzhou_Air GuangzhouAir
9-15-2011; 09:00; PM2.5; 90; 165; Unhealthy

Skalan som används är AQI, och enligt konsulatets rekommendation bör äldre personer, samt de med hjärt- och lungproblem undvika fysisk aktivitet utomhus redan då värdet överskrider 100.

I Peking nådde värdet under föregående vinter upp till smått otroliga 615.

Published on

Självmord vanligaste dödsorsaken bland unga kineser

Ny officiell statistik visar att cirka 287 000 kineser tar livet av sig varje år, och att över två miljoner självmordsförsök äger rum årligen.

Det innebär ett självmordsförsök varannan minut, och gör självmord till den femte vanligaste dödsorsaken i Kina, och den allra vanligaste bland kineser 15-34 år gamla.

Enligt statlig media beror detta på pressen att göra bra ifrån sig i skolan samt hitta ett bra och välbetalt jobb.

Många självmord är också relaterade till ökade utgifter i samhället och svårighet att exempelvis ordna med bra utbildning åt sina barn.

Det framgår också att tre fjärdedelar av Kinas självmord begås på landsbygden, trots att bara hälften av befolkningen finns där.

Detta tros bero på att den ekonomiska situationen där ofta är sämre än i städerna.

Kvinnornas utsatta situation visar sig också i och med att det är 25 procent större risk att en kvinna begår självmord, medan det i en majoritet av världens utvecklade länder är män som står för 75 procent av självmorden.

Statliga Xinhua menar också att självmord på senare tid blivit vanligare bland politiker och tjänstemän, med minst åtta kända självmord bland politiker av olika rang under fjolåret.

Tidningen Guangzhou Daily sammanfattar det hela med att antalet självmord i Kina ökat betydligt sedan landet öppnade sig mot omvärlden och ekonomin började växa.

Enligt en artikel från 2009 i medicintidskriften The Lancet, är självmord särskilt vanligt i Kina, Japan, Finland, Lettland, Litauen, Ungern och Kazakstan, som alla har 20 eller fler självmord per 100 000 invånare.

Jag har tidigare skrivit om hur Japans många självmord skapar stort lidande och ekonomiska bekymmer.

Published on

Kinas ”spökstäder” fortsätter växa oavbrutet

Staden Ordos i inre Mongoliet tjänar bra som exempel för den fastighetsbubbla som många misstänker håller på att växa sig större i Kina.

Ordos är nämligen Kinas största spökstad – en stad utan invånare som växer oavbrutet, då det finns en efterfrågan från Kinas rika att investera i fastigheter.

Det finns nu plats för en miljon invånare i Ordos, där nya hus byggs trots att staden ligger mitt ute i öknen ochi princip är obebodd.

Al-Jazeeras korrespondent Melissa Chan gjorde en kortare video från Ordos då stadens kärna redan var färdig.

Hon åkte dit nu igen under sommaren, och filmade återigen de tomma husen och de breda, ödsliga gatorna som nu är mycket fler och större än sist.

Se de två videorna nedan, först den från 2009 följt av den från 2011:

Spökstaden Ordos är bara ett exempel på en växande trend.

I Kina, där gemene mans största bekymmer är att hitta en bostad, finns i dag över 60 miljoner obebodda lägenheter.

20-30 procent av alla Kinas fastigheter uppskattas stå helt tomma, och cirka 20 nya städer byggs varje år.

Det ger upphov till ett par viktiga frågor:

* Varför är det så här?
Av flera anledningar. Kinas rika har väldigt få investeringsalternativ, i ett land där aktiemarknaden är opålitlig och bankerna ger en sparränta som är lägre än den rusande inflationen.

De som har pengar går därför i princip back genom att ha dem på banken. Och i den statligt dominerade och hårt reglerade kinesiska ekonomin, har fastigheter sprungit upp som det klart bästa investeringsalternativet.

Många köper fastigheter som växer hundratusentals kronor i värde varje år, och tycker därför inte att det är värt besväret eller slitaget att hyra ut dem för några tusen i månaden.

På så vis fortsätter priserna att stiga på en marknad där efterfrågan på ytan kan tyckas begränsad, då ingen bor i husen.

Priserna fortsätter också stiga för alla rika tjänar på det. Byggbolag, fastighetsägare och rika investerare har alla ett intresse av detta.

Faktum är att de enda som tjänar på att priserna sjunker är de mindre välbeställda, de utan lägenhet som heller oftast inte har någon ekonomisk eller politisk makt att ändra på förhållandena.

Även de lokala myndigheterna tjänar på denna utveckling, eftersom det både driver upp priset på mark och ökar områdets ekonomiska aktivitet (BNP).

* Varför bör vi bry oss om denna utveckling?
Carl Cederström på placera.nu säger det väldigt bra i en ledare på nätet:

”Vilken marknad har mest betydelse för världsekonomins fortsatta hälsa och därmed för ditt och mitt jobb? Oljesektorn? Fel. Den amerikanska konsumtionen? Fel. Den kinesiska fastighetsmarknaden? Rätt”.

Han påpekar att den kinesiska byggsektorn i dag konsumerar en stor del av hela världens stål och betong, samt att Kinas ekonomiska utveckling är beroende av billigt boende för landets växande medelklass.

Om en stor del av medelkinesens inkomst går till boende, kommer denna nämligen att spendera mindre, och Kinas inhemska konsumtion att sjunka, vilket är tvärtemot centralregeringens önskan.

Bristen på billigt boende skulle matta av varor och tjänster (och kan även leda till social oro) i det land som många tror kan agera draglok för att rädda världen från en ny förestående recession.

Kort sagt; billigt boende är viktigt för att få fart på Kinas ekonomi, vilket också kan ha enorm positiv påverkan på hela världens ekonomiska tillstånd.

Sattelitbild över en av Kinas många spökstäder. Se en hel serie liknande bilder här och här.

* Vad görs för att komma till rätta med situationen?
För att få klarhet i frågan är det här viktigt att skilja på Kinas centralregering och landets lokala myndigheter.

Centralregeringen i Peking vill inget hellre än att fylla de tomma husen och se till att alla kineser får tillgång till billigt boende.

Lokala myndigheter är däremot positiva till nuvarande utveckling. Fastighetsbubblan Byggbommen ökar nämligen staden eller provinsens BNP, vilket förbättrar chanserna till lokala politikers befordran.

Utvecklingen höjer dessutom markpriserna, och att sälja tomter är ofta de lokala myndigheternas största inkomstkälla. Låt vara att denna mark ofta säljs sedan de fattiga invånare som förs bodde där jagats iväg med våld.

Även fast det finns dussintals enorma spökstäder i Kina, är det därför ändå ingen få som erkänner att något står fel till med byggmarknaden i just deras provins.

Centralregeringen i Peking är givetvis medvetna om problemet, och har på senare tid vidtagit allt fler åtgärder för att komma till rätta med problemet.

Främst i landets större städer har det införts en rad krav för att äga mer än en lägenhet, samt restriktioner på hur många lägenheter man alls får köpa om man nu skulle uppfylla kraven.

Man sätter även högsta prioritet i att minska inflationen (pengarnas egentliga värde), och bygger dessutom flera miljoner statligt subventionerade lägenheter, som ska matta av efterfrågan och därmed priset på privata investeringar i färdigbyggda fastigheter.

Vad kommer hända?
Ingen vet. Ny statistik pekar visserligen på att centralregeringens åtgärder haft en viss effekt, då bostadspriserna under sommaren steg i färre större städer än tidigare.

Vissa investerare har haft svårt att sälja av sina lägenheter i Shanghai, där fastighetspriserna på sina håll börjat backa efter att ha stigit med cirka 150 procent på fem år.

Men bostadspriserna stiger sammantaget fortfarande. Centralregeringen har svårt såväl att tackla inflationen, som att skapa mer lukrativa investeringsalternativ än fastigheter.

Samtidigt är det de lokala myndigheterna som verkställer de flesta inrikespolitiska besluten i Kina. Så länge det politiska systemet ger utrymme för korruption, och uppmuntrar befordran med endast ekonomiska utveckling som grund, är det svårt att se hur bubblan kan sluta växa.

Kinas fastighetsmarknad kan alltså med rätta kallas för världens viktigaste marknad, men nämns knappt alls i svensk media.

InBeijing Bulletin kommer fortsätta följa utvecklingen; jag har själv tidigare bloggat om ämnet här och här på tidningen Finansliv.

För den som genast vill veta mer om det hela rekommenderar jag del 1 och del 2 i en utmärkt artikelserie via The China Beat.

Published on

Kinesisk politiker planerade ha sex med 1 000 kvinnor

Det kommer kontinuerligt rapporter om kinesiska politiker och tjänstemän som missbrukar den makt och ekonomiska fördelar ämbetet ger dem.

Frågan är dock om inte Wu Zhiming, vice generalsekreterare för kommunistpartiet i provinsen Jiangxi (江西), tar priset.

Hans målsättning var nämligen att ligga med 1 000 olika kvinnor till år 2015, varav ”en tredjedel ska vara icke-prostituerade”.

Det framgick av hans sex-dagbok, som beslagtogs då han nyligen arresterades.

I boken fanns även information, recensioner och betyg av de 136 kvinnorna han redan lägrat. I en annan bok fanns en samling av könshår – ett från varje kvinna Wu haft sex med.

Vid tillfället för arresteringen fann man även flera kondomer, två älskarinnor och viagra.

Wu uppges nu ha fått lämna sin post för att ha stridit mot partiets disciplin.

Kinesiska internetanvändare, trötta på utbredd korruption, lämnar en rad beska kommentarer till artikeln:

”Vad jag inte kan förstå är hur dessa personer blir befordrade, och vilka är det egentligen som utser och ansvarar för dessa befordringar?”

”Jämfört med dagens korrupta politiker, är de korrupta och morallösa tjänstemännen under Qing-dynastins sista år inte ens värda att nämna”.

”Skandaler likt dessa har blivit vanliga bland kommunistpartiets tjänstemän. Det måste bero på någon psykologisk mekanism i samhället. Psykologer bör analysera saken”.

(Intern länk.)

Published on

Ikea i Kina invaderat av singlar ute efter gratis kaffe

UPPDATERAT: Tidningen Shanghaaist publicerar en samling roliga bilder från blind dating-gruppen som håller till på Ikea.

Det är en vanlig syn att kineser sover i Ikea-butikernas soffor, och fyller på muggarna med gratis läsk en handfull gånger. Nu har Ikea i Shanghai också invaderats av singlar i åldrarna 45-65, som vallfärdar dit för gratis kaffe varje tisdag och torsdag kväll.

Gratis kaffe är då en förmån för alla med medlemskortet Ikea Family, och det är enligt WSJ inte ovanligt att singlarna tar med sig matlådor hemifrån, för att äta till kaffet medan de letar efter en partner.

Detta har skapat en inofficiell blind dating-grupp, som vuxit sig så stor att personalen tvingats ordna med ett särskilt område för dem.

”Singlarna ockuperade tidigare 80 procent av restaurangen, och våra kunder hade svårt att hitta sittplatser”, säger butikens PR-manager.

”Varje tisdag och torsdag sjunker restaurangens försäljning med cirka 20 procent, och vi gör av med sex boxar grädde och socker, jämfört med två på helgerna”.

Under en tisdagsförmiddag sågs över 70 medlemmar samtidigt sitta i ”zonen för gratis kaffe”, som kräver sex extra ordningsvakter och personal som checkar av medlemskorten.

Varje gång gruppen kommer till Ikea ges över 500 koppar kaffe ut.

Ikea har tillkännagivit att man är medveten om gruppens existens, genom en skylt som enligt WSJ ser ut såhär:

Ikea would hereby like to inform this group and its organizers: Your behavior is affecting the normal operations of the Ikea cafeteria, frequent fights and arguments do serious harm to the image both of Shanghai residents and Ikea. Bringing in outside food and tea violates the cafeteria’s regulations…If you are a member of this group, we feel we have warned you, do not use the resources of Ikea to organize events of this kind.

Det sägs också att gruppen som anordnar de inofficiella blind dating-aktiviteterna på Ikea tar fem kronor betalt av varje medlem.

Butikens PR-manager säger att de ännu inte lokaliserat någon organisatör av denna blind dating, men kommer behålla den särskilda och extra bevakade zonen för gratis kaffe.

Å andra sidan kan nog Ikea se mellan fingrarna med denna aktivitet och dess kostnader i form av vakter och kaffe.

Företaget tjänade nämligen fem miljarder kronor i Kina under fjolåret.

Lönsamheten är så god att antalet butiker i Kina ska utökas från dagens sju till femton stycken till år 2015.

Published on

Analys: Kina sålde vapen till Gaddafi

Globe and Mail skrev i helgen att kinesiska vapenföretag erbjudit Libyens diktator Gaddafi att köpa vapen och ammunition för över en miljard kronor i slutet av juli i år.

Enligt ett dokument som tidningen kommit över, skulle vapnen ha smugglats in via Sydafrika och Algeriet.

”Jag är nästan säker på att dessa vapen levererades och användes mot vårt folk”, säger chefen för Libyens nationella övergångsråd, och uttrycker ilska över att kineserna ens förhandlade om denna sorts affär med Gaddafis regim.

I dokumentet framgår att libyska tjänstemän åkt till Peking för att träffa representanter för tre stora och statligt ägda vapentillverkare.

Vapenföretagen ska sedan ha tackat libyerna för att vara diskreta och förstå nödvändigheten till hemlighetsmakeri och leverans via ett tredje land.

Försäljning av stora vapen som missiler och raketer att montera på fordon diskuterades.

Uppgifterna är naturligtvis genanta för Kina, och anses av många vara tecken på dubbelspel.

Kinas utrikesministerium svarade i måndags att de var ovetande om affärerna, och försäkrade samtidigt att inga hade levererats till Libyen.

”Gaddafis regim skickade folk till Kina för att kontakta kinesiska företag utan våra myndigheters vetskap”, sade utrikesministeriets talkvinna Jiang Yu.

”Kinesiska företag har inte tecknat några militära avtal med Libyen, och än mindre levererat några vapen till Libyen”.

Om en leverans i själva verket har skedde, innebar det att Kina bröt mot FN:s säkerhetsråds förbud mot vapenförsäljning till Libyen.

”Kina står för en försiktig och ansvarsfull attityd angående vapenexport”, säger Jiang Yu, och menar att myndigheterna strikt kontrollerar alla vapen som förs ut från Kina.

The Diplomat menar att Jiang Yus uttalande förmodligen stämmer – Kina levererade i juli inga vapen till Libyen.

Men, anser tidningen, uppgifterna är ändå skandalartade.

Att förhandlingar har ägt rum visar att Kinas regering har svårt att kontrollera de statligt ägda vapenföretagen, vilka fungerar som kapitalistiska bolag ute efter att göra vinst genom att sälja varor till i stort sett vilken kund som helst.

Man påpekar att statligt ägda företag inom många områden i Kina ofta går emot myndigheternas direktiv.

The Diplomat menar också att kinesiska politiker – i alla fall i detta ärende – verkar ha lärt sig av tidigare misstag, då man blåst upp frågor genom total förnekelse eller korkade uttalanden.

Nu erkänner man i alla fall att förhandlingar ägt rum, må vara utan myndigheternas påstådda vetskap.

Kina är fortfarande det enda landet i FN:s säkerhetsråd som inte erkänt Libyens nationella säkerhetsråd som landets nya ledning efter Gaddafi.

En annan intressant artikel i ämnet kommer från Wall Street Journal, som skriver att relationen mellan Kina och Gaddafi länge varit kantad av bekymmer och bråk.

Detta beror bland annat på Libyens diplomati med Taiwan, och uttalanden om en ”kinesisk nykolonisering” av Afrika.

Förra året skrev jag även en artikel om Kinas potentiella vapenexport till Sudan, också i strid med vapenembargo från FN.

Published on

Kina vill inte att USA:s ambassad rapporterar om luftföroreningar

NY Times uppmärksammar ett dokument som Wikileaks släppte i fredags, där myndigheterna i Peking försökte få amerikanska ambassaden att upphöra med rapporter om stadens luftföroreningar.

I juli 2009 ska de amerikanska tjänstemännen ha kallats till ett möte, där de uppmanades sluta mäta luftföroreningarna i Peking och posta värdena på Twitter för alla att läsa.

Värdena från USA:s ambassad är nämligen oftare värre än de officiella siffrorna från myndigheterna, vilket myndigheterna fruktade kunde få ”sociala konsekvenser”.

Enligt Wikileaks tillfrågades ambassaden därför om de åtminstone kunde blockera informationen för kinesiska internetanvändare.

Mätningarna fortsatte dock, och uppmärksammades särskilt i november i fjol, då API-värdet uppgick till 557, vilket överstiger det värde som Världshälsoorganisationen (WHO) associerar med hjärnskador, nervsjukdomar och hjärtattacker.

API är en internationellt vedertagen skala för att mäta luftkvalité, och redan då värdet passerar 100 uppmanas folk med hjärt- och lugnproblem att stanna inomhus.

I december i fjol var läget ännu värre, då API-värdet i Peking en kväll överskred 600.

Till Kinas förtret går ambassadens mätningar av Pekings luft än i dag att följa via @BeijingAir.

UPPDATERING: Här är en länk till dokumentet rörande luftföroreningarna. Vissa journalister spekulerar i om @BeijingAir var en av anledningarna till att Twitter blockerades i Kina 2009.

NY Times påpekar samtidigt att hundratals dokument från USA:s ambassad i Peking släppts via Wikileaks, vilket kan få katastrofala konsekvenser för kineser som i god tro talat med ambassaden.

Personer som talat med amerikanska myndigheter om bland annat social stabilitet, Tibet och situationen för uigurer i Xinjiang fick se sina namn och ämbeten publicerade på internet.

Många fruktar nu att de som uttalat sig kommer straffas.

De släppta Wikileaks-dokumenten från USA:s ambassad tar bland annat upp följande ämnen:

* Premiärminister Wen Jiabaos utfrysta roll i en kinesisk regering som anser honom alltför liberal

* En kinesisk befälhavares ilska över USA:s vapenförsäljning till Taiwan

* Potentiell överföring av kärnvapenteknologi till Iran via flyg som landar i Peking

* Iranska försök att köpa kärnvapenteknologi direkt av Kina, samt kinesiska företags vilja att sälja denna slags teknologi till Pakistan

Published on

Propagandabyrån ”tar kontroll” över två tidningar i Peking

The Guardian skrev just om hur Pekings propagandabyrå har tagit över två av huvudstadens dagstidningar.

Journalisterna vid de två tidningarna Beijing Times och Beijing News fick beskedet under fredagen, vilket genast skapade en rädsla för tilltagande censur.

”Detta betyder att det är mycket vi inte längre kommer kunna göra”, sade en anställd vid en av tidningarna, och lade till att de tidigare publicerat nyheter som andra avstått från.

The Guardian understryker att BJ Times och BJ News är kända för att vara vågade i sin rapportering om ämnen som myndigheterna finner känsliga.

Propagandamyndigheterna har tidigare bara bevakat de två tidningarna, men inte direkt styrt dem.

Detta ”har varit ett huvudbry för myndigheterna”, menar en medieanalytiker i Hongkong som The Guardian talar med.

Många anställda på tidningarna räknar nu med stora förändringar, som redan nu har börjat mörkas av myndigheterna.

Sökord relaterade till fallet censureras på Kinas största mikroblogg Sina Weibo.

En journalist som skrev om fallet på Sina Weibo fick ett meddelande från tjänsten, som manade honom att ta bort meddelandet eller förlora sitt användarkonto.

Många ser agerandet som ett steg i ledet från myndigheterna att kontrollera landets media och internet.

En rad åtgärder har vidtagits i detta syfte bara de senaste veckorna – särskilt efter tågolyckan i Wenzhou, där journalister och sociala medier satte stor press på myndigheter som inte ansågs ärliga nog.

En tjänsteman vid Pekings publicitetsbyrå nekade till detta, och sade till journalister vid en av de berörda tidningarna att övertagandet görs för att ”stärka tidningens inflytande”.

BJ News har varit i hetluften tidigare – 2005 avgick dussintals anställda efter att tidningens liberala redaktör fått sparken.