Björklunds kinesiska luftslott

 

tumblr_m3xbekdhYU1rvypkyo1_400

Det var med ett lyckorus som alla vi kinavänner och sinologer i Sverige tog emot Jan Björklunds budskap som fördes fram på en presskonferens i Rosenbad häromveckan: Skolverket ska ta fram ämnes- och kursplaner för kinesiska på grundskole- samt gymnasienivå. Nu är det alltså definitivt – kinesiskan blir ett viktigt inslag i den svenska skolan och Björklunds skolpolitik framstår plötsligt som mycket visionär och framtidsinriktad. En våt PR-dröm, helt enkelt.

Samtidigt är det en annan verklighet som råder på golven vid svenska högre lärosäten. Språk är i alliansens Sverige ett ord vars närmaste släktingar kommit att bli nedskärningar, nedläggningar, underfinansiering och nedåtgång. Detta beslystes inte minst i en artikel av Björn Melander vid Uppsala Universitet i DN samma dag som Björklunds uttalande:

”Det är djupt bekymmersamt att så pass många lärosäten anser sig behöva göra nedskärningar vad gäller språken. Sverige som nation förlorar på det”

Summan av den låtsasverklighet som Björklund presenterar och den verklighet som faktiskt råder gör hela affären med kinesiska i skolan till en innehållslös PR-kampanj där målet inte är att faktiskt få till en utbredd kinesiskaundervisning i svenska skolor, utan att plocka hem billiga poäng genom att framstå som nydanande och i takt med globala trender där kinesiskan kommit att bli ett handelsspråk av stor vikt och värde. 

När jag i samband med Björklunds uttalanden frågade Lena Rydholm, professor i kinesiska vid Uppsala Universitet, vad hon tyckte om utspelet, log hon hopplöst och skakade på huvudet: ”Vi skulle jättegärna vilja forsla in kinesiskastuderande på lärarutbildningarna runt om i landet, men nedskärningarna i antalet studieplatser vid universiteten gör det fullkomligt omöjligt”.

I nuläget måste Uppsala Universitet plocka bort sin kinesiskaundervisning på halvfart – ett mycket populärt alternativ för de som har parallella studier vid sidan om, vilket innebär ett fyrtiotal förlorade studieplatser om året. Till det ska tilläggas att det totala antalet utexaminerade kinesiskastuderande på kandidatnivå sällan går upp över tio stycken per år vid institutionen. Hur det blir på andra högre lärosäten återstår att se som det är upp till varje lärosäte att själva besluta om vilka utbildningar som ska skäras ned på och vilka som får bestå.

Idag i DN skriver Rydholm tillsammans med Joakim Enwall, professor i kinesiska vid Uppsala Universitet och tidigare kulturattaché vid svenska ambassaden i Peking, Torbjörn Lodén som är professor i kinesiska vid Stockholms Universitet och chef för Stockholms Konfuciusinstitut samt Michael Schoenhals vid Lunds Universitet en polemik mot det absurda i Björklunds kinesiska-linje ställt mot verkligheten för svensk utbildning i kinesiska:

”I Sverige finns för närvarande högst ett tiotal behöriga lärare i kinesiska inom grund- och gymnasieskolan. Diskrepansen mellan vad vi nu har och vad vi i framtiden behöver är enorm”.

Visst, det skulle behövas enorma omprioriteringar i regeringens skolbudget för att råda bot på det svarta hål som ligger mellan regeringens förhoppningar och det verkliga lärarunderlag som finns i svensk högre utbildningsväsende. Utan krafigt ekonomiskt stöd för utökning av högre utbildning i kinesiska blir Björklunds och regeringens förslag, som de fyra professorerna påpekar, ”en kejsare utan kläder”.

Att kinesiska i skolan överhuvudtaget påtalas är förstås att betrakta som något positivt. Bara man, så att säga, ”sätter pengarna vid munnen”. Under de år som kinesiskaförslagen påtalats av regeringen har de bemötts med positiva vibbar ute i landet. Men den goda responsen bör enbart ses som en vinst för regeringens PR-jippo kring kinesiskan, och inte som en reell framgång för det svenska skolsystemet.

Relaterat: DN, DN

ruben.evensen@gmail.com Twitter: @rubenevensen

Uppskattade du denna eller någon av InBeijings över 1 000 andra artiklar? Överväg då att stödja bloggen via Patreon eller Swish (0730705573). Ditt stöd gör att jag kan skriva här oftare och längre.

2 Comments

  1. Menar att det är en trend/hype att tala för att lära kinesiska. Även om kvaliteten på kinesisk engelskaundervisning är låg så lär sig alla kineser engelska. Det är svårt för svenskar att lära sig kinesiska som är användbar i affärer. Människor som inte talar engelska i företag som vill göra affärer utanför Kina blir mer och mer sällsynta. Under fem år med många besök i Kina är trenden tydlig. Om man som svensk vill arbeta med marknadsföring allmänna medier i Kina, är det förstås viktigt att förstå och läsa kinesiska, men för de flesta svenskar är det bättre att ägna tiden att bli ingenjör och fortsätta vara etta på engelska och kanske tyska än att ägna mycket tid åt kinesiska.
    I ett post peak oil samhälle blir det de närliggande språken som som är viktiga att kunna då man träffar och socialiserar med människor som talar dessa språk. Så blir det nog aldrig med kineser om de inte kommer hit och tar över.

    • Du har väldigt mycket rätt i det du säger Rutger!

      Men jag tror även att det är svårt att säga att alla vägar automatiskt leder till engelskan och att det är fruktlöst att lära sig kinesiska utanför medieyrket. Det handlar om en förändring i världens maktdynamik, där kulturen och språket oundvikligt följer med och blir viktigare. Det är lätt att säga att alla kommer tala engelska förevigt, men det är ju egentligen en produkt av det maktskifte där ett stort engelsktalande imperium lämnade över åt ett annat. Den eran är slut nu, men kanske inte språket. Personligen tror jag att det ALLTID kommer vara nyttigt med kinesiska, och att det blir allt nyttigare för varje år. Du har rätt i att det finns en hype, men som min artikel säger så är just bara en hype, ganska likt en finansbubbla, utan någon egentlig handlingsplan. Typ tio kandidater i kinesiska i hela sverige som utexamineras varje år. Förstås är det också som du säger, att det kan vara bättre att lägga sin tid på något annat. Särskilt som det tidsmässigt kan ta motsvarande en ekonomexamen eller ingenjör att lära sig.

      Jag tycker iallafall att det vore trevligt om fler lade manken till och började med kinesiska!

      /Ruben

Kommentera