Under de årliga nationella politiska möten som nu pågår i Peking, har en rad problem med landets miljö tagits upp. I helgen uppmärksammades även hur den stora åtgången av ätpinnar hotar Kinas skogar.
Vid restauranger runtom i landet äter gästerna ofta med ”engångs-pinnar”, som kastas efter att de använts endast en gång. Samma slags pinnar följer också nästan alltid med då man beställer hem mat.
Varje år förbrukas nu i Kina 80 miljarder par – alltså 160 miljarder stycken – ätpinnar av engångsmodell, enligt Bo Guangxin, ordförande vid statliga Jilin Forest Industry.
För att få ett begrepp om mångden, sade Bo att hela Himmelska fridens torg kunde fyllas 360 gånger med de ätpinnar som förbrukas årligen i Kina. Han menade vidare att 20 miljoner träd varje år går åt för att tillverka dessa.
Varje år tillverkas fler och fler ätpinnar – för att sedan slängas bort
Kinas skogar har under vår generation misshandlats svårt. På 1960-talet höggs en stor del av landets träd ner för att användas som bränsle till de bakgårdsungnar som producerade (värdelöst) stål under Det stora språnget.
Och på senare år har ekonomisk utveckling och miljöförstöring utgjort ett konstant hot mot skogsbeståndet. Enligt en rapport från 2009 täcks 20,36 procent av Kinas yta med skog, vilket placerar landet på plats 139 i världen, och kan jämföras med de dryga 60 procent av Sveriges yta som utgörs av skogar.
Då det gäller hektar skog per capita är läget givetvis ännu värre för Kina, som har 0,145 hektar skog per invånare, vilket är en fjärdedel mindre än världsgenomsnittet.
Bo menar att beståndet av Kinas skogar i mångt och mycket hänger på uppgiften att ändra folks matvanor. Det kan handla om att man börjar ta med sig egna ätpinnar ut, och att myndigheterna vidtar åtgärde för att gradvis ersätta engångs-pinnarna med andra hållbara alternativ.
