Julkalender: ”Peking – förändringarnas stad”, lucka 9

Nu är det dags för den nionde och näst sista luckan i julkalender ”Peking – förändringarnas stad”. Den sista luckan öppnas på julafton.

De tio luckorna presenterar var och en de tio kapitlen som finns i min bok ”Peking – förändringarnas stad”. I varje lucka berättas det om efterforskning och intervjuobjekt, och bjuds på en kort stycke av innehållet i det aktuella kapitlet.

I dag är det dags att öppna kapitel nummer nio:

Kapitel 9: ”Vanligt folk”

Vänner och bekanta frågar mig ofta om vad ”vanligt folk” tycker och tänker här i Kina. Kapitel 9 är ett försök att svara på detta, genom att skriva lite om bland annat utbildning, sjukvård och äktenskap.

Yang Ying, en av karaktärerna som förekommer genom hela boken, och tillika en av mina nära vänner sen 6-7 år tillbaka, ska gifta sig i början på nästa år. Vi talar ofta om förhållanden, och i kapitlet återger jag några av våra samtal:

Då vi nu sent en fredagskväll sitter på Costa Coffee vid Lamatemplet, berättar Yang Ying att hon gråtit varje kväll då det var dags att gå och lägga sig bredvid den nyblivne fästmannen. Hon är sedan länge van vid Pekings tempo och utmaningar, och nu nervös över hur hennes framtida liv i Chengdus utkanter kommer att bli. Men hon menar att det ”börjar bli dags” att gifta sig, och tillägger: ”Du vet, jag gav min oskuld till honom redan då vi var unga, och under alla dessa år i Peking har jag inte varit med någon annan.”

Det går inte att underskatta vikten av att gifta sig och bilda familj i kinesisk kultur, målet som hela livet går ut på och kretsar kring. Ju tidigare desto bättre. Singlar kan från 25 års ålder räkna med konstant tjat från släktingar och vänner om just giftermål; det är den centrala frågan, snarare än när man ska skaffa barn eller flytta ihop med någon. Som att giftermålet i sig garanterar en lycklig framtid.

Giftermål är alltså en väldigt central sak i Kina. Det har sina rötter i en helt annan kultur och ett helt annat system än vad vi är vana vid. I avsaknad av välfärdssystem och demokrati är det i Kina familjen – inte myndigheterna – som tar hand om varandra.

Det kan också tydligt ses gällande inställning och kostnader för utbildning och sjukvård. En av mina grannar lagar mat åt mig varje dag, och ofta går jag även hem till henne och äter. Då hennes mor nu har blivit sjuk har det visst fallit på hennes lott som yngsta syster att ta hand om mamma:

”Mamma hjälpte mig att uppfostra min son, och enligt kinesisk tradition är det nu jag som ska vara hemma och ta hand om mamma. Ingen säger att jag måste, men det är klart att jag ska!”, säger syster Jiang utan bry sig om huruvida mor eller son hör. Hon berättar vidare att hon i samband med nyåret därför tvingades sluta sitt jobb som kock på ett kafé vid Guozijian. I Kina är ålderdomshem sällsynt och dyra, samtidigt som de enligt Jiang står stick i stäv med den viktigaste beståndsdelen i kinesisk kultur, nämligen att värna om sin familj och i synnerhet att ta hand om de äldre.

Min granne Jiang – en högljudd men vänlig kvinna drygt 40 år gammal – har även en son som just har börja vid universitet. Kostnaderna för mors sjukvård och sonens utbildning samtidigt kommer givetvis som en smäll; särskilt då Jiang nu inte längre jobbar.

Men det löses av att familjen ställer upp. De äldre systrarna ger Jiang ekonomisk hjälp, och pojkens fars familj ställer upp med pengar för utbildningen.

Kapitlet rör också allmänhetens inställning till högtider, vidskepelse, minoriteter, förfäder och den alltid lika akuta bostadsfrågan.

Men samtidigt måste man komma ihåg att det är omöjligt att generalisera om en så stor stad som Peking, där skillnaden mellan invånarna är enorm. En av hela bokens viktigaste meningar förekommer i detta kapitel:

På gator och i gränder, vid avspärrade villakomplex och höghus, bor människor vars vardag och villkor har mindre gemensamt än kollektivet ”stockholmare”, ”svenskar” eller till och med ”skandinaver”.

Det främsta syftet med kapitlet ”vanligt folk”, är således att belysa att det i Kina inte finns något ”vanligt folk”.

”Peking – förändringarnas stad” (september 2013) rekommenderas till alla som har intresse eller nyfikenhet av Kina, främst vad gäller hur dess befolkning har påverkats och formats av landets otroligt snabba förändringar. Här kan ni läsa mer om boken, samt recensioner från flera svenska medier.

Boken är givetvis en perfekt julklapp, och kan köpas via exempelvis Adlibris (199 kronor) eller Bokia (197 kronor), samt direkt via Laurella & Wallin förlags webbutik.