Redan 2010 gick Kinas ekonomi om Japans i storlek och blev världens andra största. Men i Kina är det exportindustri och statliga investeringar som utgör majoriteten av BNP, så 2010 var hushållens konsumtion fortfarande 50 procent högre i Japan än i Kina.
De senaste åren har dock Kinas ledare uttryckligen sagt att de vill ändra på sin tillväxtmodell, och öka konsumtionens andel av ekonomin, vilket skulle ge Kina en visserligen något lägre men samtidigt även mer hållbar ekonomisk tillväxt.
Detta eftersom omvärldens importbehov minskar under global ekonomisk turbulens, samtidigt som de statliga investeringarna i områden som fastigheter och infrastruktur inte kan fortsätta växa för evigt.
Och nu verkar det som att Kinas myndigheter lyckats med detta, särskilt som The Economist uppmärksammar att Kina under 2013 passerade Japan och nu även är världens andra största konsument (bakom USA).
Visserligen har Kina ännu inte officiellt uppget värdet på sin konsumtion för fjolåret, men i och med att Japan i veckan rapporterade relativt låga siffror, så står det klart att Kina under 2013 konsumerade mer.
Att de två länderna byter plats beror inte endast på att Japans konsumtion de facto minskat de senaste åren, utan även att Kina har ökat sin dito, som The Economists grafik visar:
Mer precist så har försäljningen i Kinas detaljhandel 2010-2013 ökat med i snitt 15,1 procent på årsbasis, med ett rekord på 19,9 procent i januari 2011.
Det är alltså en snabbare ökning än Kinas BNP, och även snabbare än tillväxten inom såväl industritillverkning som export.
Det är också helt i linje med Kinas pågående ekonomiska femårsplan (2011-2015) där målet är att detaljhandeln ska öka i snitt 14 procent per år.
Även 2013 kommer ökningen i Kinas detaljhandel överstiga 13 procent, trots att ekonomin endast växte med 7,7 procent, vilket är den lägsta tillväxten i Kina sedan 1999.
Mycket tyder visserligen på att Kinas ekonomiska tillväxt kommer minska ytterligare; ekonomen Michael Pettis tror exempelvis att tillväxten under det kommande årtiondet kan bli så låg som 3-4 procent.
Han menar dock att detta i själva verket vore önskvärt för Kinas myndigheter, och ett naturligt resultat av ekonomins omställning från tillverkning och statliga investeringar till konsumtion. Och även om Kinas tillväxttakt sjunker, kommer konsumtionen högst sannolikt fortsätta öka snabbare än BNP.
Shopping – ett populärt tidsfördriv bland unga kineser
Det behövs nämligen. Allt sedan Kina med anledning av den globala finanskrisen lanserade sitt enorma stimulanspaket 2008, så har landets ekonomi utgjorts till 70 procent av statliga investeringar. Även 2012 så utgjorde hushållens konsumtion endast 36 procent av BNP.
Det kan jämföras med 61,2 procent av BNP i Japan, enligt den senaste statistiken som återges i diagrammet ovan. Motsvarande siffra för Sverige är cirka 50 procent, och i konsumtionstokiga USA över 70 procent.
Kina har, med några första stapplande steg, nu börjat närma sig omvärlden vad gäller konsumtion. The Economist påpekar att hushållens konsumtion inte bara växer mer procentuellt i Kina än i USA, utan även i absoluta tal. 2011, 2012 och förmodligen även 2013, så var Kina det land i världen som adderade mest värde till den globala konsumtionen.
Kort sagt kommer vi alltså se kineserna konsumera mer i framtiden, även om den ekonomiska tillväxten avtar. Samtidigt kan tillväxten vad gäller export, tillverkningsindustri och statliga investeringar väntas minska något.
