Med en månad kvar till klimatmötet i Paris är väl förutsättningarna knappast optimala, med larmrapporter om att ett ordentligt bindande avtal måste till om vi ska nå det omtalade tvågradersmålet.
Då Kinas president Xi Jinping talade med sin amerikanska kollega Barack Obama om detta i fjol så kunde de endast få till en ”överenskommelse” om att sänka sina respektive utsläpp med förhållandevis små mängder.
Kina och USA står tillsammans för nästan hälften av hela världens koldioxidutsläpp – och Kina för dubbelt så mycket som USA – så de båda länderna är absolut nödvändiga att ha med om ett globalt klimatavtal ska göra någon skillnad över huvudtaget.
Det var också Kina och USA som var två av de största bromsklossarna för att få till ett bindande avtal vid klimatmötet i Köpenhamn 2009.
I veckans nummer av Fokus skriver jag om hur Kina nu plötsligt verkat ha ändra inställning, och vara beredda till större uppoffringar än tidigare:
Den nya kinesiska miljömedvetenheten syntes tydligt när det i slutet av september i år var Xi Jinpings tur att åka på statsbesök till USA. Inför FN:s generalförsamling utlovade Xi klimatfinansiering på 25 miljarder kronor till utvecklingsländerna.
Än viktigare var att Xi gav löfte om att lansera ett nationellt system för utsläppshandel senast 2017, ett system som ska kontrollera och minska utsläppen genom gränsnivåer i varje provins. Ett pilotprojekt har redan sjösatts i sju av landets provinser, och varit så framgångsrikt att Xi denna gång med säkerhet vågade säga att Kina kommer minska sina utsläpp senast 2030.
Financial Times skrev efter Xi Jinpings besök i USA att Kina ”tar på sig ledartröjan” i frågan om klimatförändringar, och att landet förtjänar beröm för sina miljöåtaganden.
En anledning till detta, som jag också skriver i Fokus, är att kineserna själva börjat lida oerhört av sina utsläpp:
I augusti i år visade Berkley Earth, en NGO som forskar om klimatförändringar, att 1,6 miljoner kineser dör varje år på grund av luftföroreningar. Det är över 4 000 om dagen, eller närmare en femtedel av alla dödsfall i hela Kina.
Ny forskning visar också en stor ökning av missbildade barn i områden intill kolkraftverk, samt att Kinas luftföroreningar kostar från 5 upp till 13 procent av landets BNP. Situationen skapar därmed missnöje hos såväl befolkningen som politikerna.
Kinas nya inställning har redan satt press på andra utvecklingsländer. Bara två dagar efter Xi Jinpings framträdande i FN:s generalförsamling lovade Brasiliens president Dilma Rousseff att landet ska minska sina utsläpp med 37 procent under det närmaste årtiondet, och återställa 12 miljoner hektar regnskog till år 2030.
Bara hoppas att Kinas myndigheter, denna gång, är beredda att stå för sina ord.
