april 2016

Published on

Ny tuff lag försvårar för utländska NGO:s att verka i Kina

Under gårdagen antog Kina en ny, sträng och svepande lag för att bättre kunna kontrollera utländska NGO:s som verkar i landet.

Lagen placerar dessa utländska organisationer under säkerhetsministeriets kontroll, snarare än som tidigare under civilministeriets. Organisationerna måste registrera sig hos säkerhetsministeriet, och får heller inte använda sig av bankkonton som inte registrerats hos samma ministerium.

Vidare förbjuder lagen NGO:s att ägna sig åt politiska eller religiösa aktiviteter, och får heller inte skada ”Kinas nationella intressen” eller ”etniska enighet”.

Enligt den nya lagen måste alla utländska NGO:s förse myndigheterna med en årlig budget och arbetsplan. Polisen ges rätt att när som helst gå genom deras material samt besöka kontoren som också kan stängas ner omedelbart vid misstanke om ”illegala aktiviteter”.

Anställda kan godtyckligt förhöras och anhållas i femton dagar om de har ”hindrat rättvisan, hittat på rykten, skvallrat, spridit skadlig information, finansierat politiska eller religiösa aktiviteter eller hotat den statliga säkerheten”.

Straff kommer utmätas till individer som är ansvariga för NGO:s vars aktiviteter ”delar landet eller skadar den nationella enigheten eller uppviglar mot staten”.

Kinesiska tjänstemän har länge talat om nödvändigheten av en lag likt denna för att förbättra styret av de cirka 7 000 utländska NGO:s som hittills i Kina opererat i en gråzon.

Samtidigt intervjuar The Guardian en aktivist som är tveksam om lagens egentliga intentioner:

Lu Jun, a well-known social activist who was forced to move to the US last year after his organisation was targeted by law enforcement, described the decision to give greater powers to police as a disaster.

“The real purpose of the foreign NGO law is to restrict foreign NGOs’ activities in China and to restrict domestic-rights NGOs’ activities in China by cutting the connection between [the two],” he said.

Lu, whose group, Yirenping, has campaigned on health and employment issues, claimed Beijing was attempting to use the new legislation to neutralise foreign-supported groups that it suspected were attempting to destabilise the government. “They consider foreign NGOs and some domestic NGOs as a threat to their regime,” he said.

Även flera människorättsgrupper uttrycker stark kritik mot den nya lagen. William Nee vid Amnesty International menar att den ger myndigheter och polis i det närmaste obegränsad makt att styra utländska organisationers aktiviteter.

Kritiker menar att lagen, som börjar gälla från och med 1 januari 2017, instiftats på grund av myndigheternas rädsla för att utländska NGO:s sprider idéer om ”västerländska koncept” som demokrati och yttrandefrihet.

Deras arbete kommer även försvåras genom att varje utländsk NGO måste hitta en kinesisk partnerorganisation. Ännu finns ingen definition om vilka organisationer som tillåts agera partners, men sannolikheten är stor att många kinesiska organisationer inte vågar ta risken att associeras med dem.

Inte heller definieras tydligt vilka utländska organisationer som omfattas av den nya lagen. Enligt nyhetsbyrån Xinhua gäller bestämmelserna även för grupper som ”stiftelser, samhällsgrupper eller tankesmedjor”.

Enligt aktivisten Lu Jun innebär den nya lagen att Kina kommer se på NGO:s som ”fiender snarare än vänner”.

Detta kan i sin tur få flera organisationer att dra tillbaka såväl kontor som ekonomiska bidrag från Kina, vilket i sin tur skulle slå hårt mot inhemska NGO:s som redan i dag har stora restriktioner för finansiering och insamling av pengar.

Men främst kommer den nya lagen drabba Kinas handikappade, fattiga, sjuka, migrantarbetare aids-patienter, och andra marginaliserade grupper som många utländska och inhemska NGO:s kämpar för.

Published on

Hårdare tag mot religion att vänta i Kina

Under föregående helg uppmanade president Xi Jinping till en ”kinesifiering” av all religion i Kina, och varnade för att utländska aktörer försöker använda religionen för att ”infiltrera” det kinesiska samhället.

Uttalandena skedde på en särskild konferens om religösa aktiviteter där samtliga ledamöter av politbyråns ständiga utskott – Kinas högsta politiska instans – förutom en närvarade. Mötet var det första av sitt slag på nästan femton år, skriver bland annat Globe and Mail.

Xi poängterade bland annat vikten av att religiösa församlingar måste underställa sig kommunistpartiets ledarskap, samt att såväl pastorer som imamer måste ”buga sig inför kommunistpartiet”.

Vidare beordrade presidenten alla partimedlemmar att vara ”orubbliga marxistiska ateister” på sin vakt mot utländsk infiltration via religion. Religiösa grupper och individer, menade presidenten, behöver ”guidning och utbildning” från myndigheterna.

Allt detta går stick i stäv mot Kinas konstitution som förordar religionsfrihet för landets medborgare även om bara fem religioner är officiellt erkända: Buddism, taoism, islam, katolicism och protestantism. Myndigheterna har dock på olika vis försökt kontrollera utövningen av dessa religioner, bland annat genom att utse buddistiska lamor på egen hand eller inte erkänna påvens auktoritet.

Saker och ting har dock blivit mycket värre sedan Xi Jinping blev president i början av 2013. I min kommande bok – planerad utgivning andra halvåret 2016 – finns två kapitel vars innehåll fokuserar på den allt värre förföljelsen av religion i Kina.

Spiraler av våld och förtryck i Xinjiang och Tibet är sedan länge känt i omvärlden. Ett nyare och inte alls lika uppmärksammat påfund är den skoningslösa kampanj som förts mot kyrkor och troende kristna i Kina på senare år.

Sedan slutet av 2013 har över 2 000 kors tagits bort från kyrkor bara i provinsen Zhejiang, där flera kyrkor och katedraler också har jämnats med marken. Vid ett tillslag 2014 stormade 600 specialstyrkor och myndighetsagenter en kyrka i provinshuvudstaden Wenzhou och skadade en handfull följare allvarligt.

kina kyrkaKyrkan Sanjiang, en av Kinas störta, revs i Zhejiang under våldsamma former 2014 trots att den färdigställdes först året innan.

2014 var det värsta året för kristendomen i Kina på över ett decennium enligt den kristna människorättsgruppen China Aid. Antalet kristna som upplevde sig förtryckta ökade med 150 procent från året innan, och 1 274 kristna dömdes också under årets gång jämfört med bara tolv stycken 2013.

Vandalisering av kyrkor i Zhejiang har sedan dess varit vardagsmat, och inkluderar beslagtagandet av datorer eller pengar och andra tillgångar. Att Zhejiang drabbats så hårt beror på att där finns flest kristna i hela Kina; vidare är det också den provins där Xi en gång var partichef och därmed har många lojala politiska allierade.

Enligt många bedömare vill myndigheterna först ”testa” att förtrycka kristendomen i Zhejiang för att sedan lära av framgång och misstag då kampanjen sedan ska spridas över hela landet. Pilotprojekt likt detta är en vanligt förekomst inom kinesisk ekonomi och politik.

Nu verkar tiden vara mogen för att tvinga kristna över hela Kina att rätta in sig i ledet, särskilt som kommunistpartiet på senare tid verkar ha uppfattat sitt maktmonopol som allt mer hotat:

Religion is an important front in a vigorous Chinese campaign against foreign influence, which has most recently included draft rules to bar outside funding from NGOs and strict censorship of entertainment. Last week, a series of espionage warnings, posted in workplaces and on street corners, cast non-Chinese men as potentially dangerous intruders intent on stealing state secrets.

“They want to make sure that they have retained the reins of power,” said Lauren Pfister, a professor of religion at Hong Kong Baptist University. China is “slowly tightening the grips” on religion, he said. “The question is how far will this go?”

En indikation om hur långt man är beredd att gå gavs tidigare denna månad då en kvinna tidigare denna månad begravdes levande av en bulldozer i provinsen Henan, efter att ha protesterat mot myndigheternas rivning av en mindre kyrka där.

Flera fängelsedomar har också fallit under årets gång. I februari dömdes en pastor vid namn Bao Guohua till 14 års fängelse, och hans fru till 12 år, för bland annat förskingring. Sannolikt hänger straffen samman med parets högljudda protester mot rivningar av kyrkor och kors.

I mars 2016 dök advokaten Zhang Kai upp på statliga tv-nätverket CCTV med ett ”erkännande” om att ha läckt nationella hemligheter till utlandet samt ha suktat efter rikedom och kändisskap. Han hade kidnappats av säkerhetstyskor i Wenzhou sju månader tidigare, efter att ha försvarat flera fall med rivna kyrkor i rätten.

Hur försöker då kommunistpartiet rättfärdiga förföljelsen av religiösa aktiviteter som så tydligt bryter mot Kinas konstitution? Med sedvanligt dubbelspråk försöker nyhetsbyrån Xinhua reda ut situationen genom att rapportera om Xi Jinpings uttalande vid konferensen under föregående helg:

He promised to fully implement the Party’s policy of religious freedom, manage religious affairs in line with laws, retain the principle of religious independence and self-administration, and help religions adapt to the socialist society.

Authorities should work to unite religious and non-religious people, and guide those religious to love their country, protect the unification of their motherland and serve the overall interests of the Chinese nation.

Religious groups, meanwhile, must adhere to the leadership of the CPC, and support the socialist system and socialism with Chinese characteristics, Xi said.

They should ”merge religious doctrines with Chinese culture, abide by Chinese laws and regulations, and devote themselves to China’s reform and opening up drive and socialist modernization in order to contribute to the realization of the Chinese dream of national rejuvenation.”

Published on

Kina varnar för utlänningar på sin första ”utbildningsdag för nationell säkerhet”

Vid början av juli förra året skrev jag om att Kina antog en ny svepande nationell säkerhetslag. Den gav staten rätt att ta till ”alla nödvändiga åtgärder” för att försvara Kinas suveränitet och intressen, bland annat genom hårdare kontroll av internet för att ”hindra spridningen av olaglig eller skadlig information”.

Säkerhetslagen uppmanade även Kinas invånare att vara på sin vakt mot ”dåliga kulturella influenser”, ”onda grupperingar” samt ”kriminell verksamhet i religionens namn”.

Samtidigt som lagen antogs så utsågs 15 april till en särskild utbildningsdag för nationell säkerhet. 14 april – alltså i torsdags – citerade nyhetsbyrån Xinhua president Xi Jinping angående vikten av att beakta denna utbildningsdag:

Chinese President Xi Jinping has urged the country to conduct national security education and enhance people’s national security awareness.

Xi’s instructions were issued on Thursday, ahead of the first national security education day on April 15.

The whole Party and society should be mobilized to jointly safeguard national security, consolidate the social basis for national security and prevent and defuse security risks, he said.

Xi, who heads the national security commission, said national security is of paramount importance for the people to live and work in peace and for realizing the Chinese dream of national rejuvenation.

Under själva utbildningsdagen rapporterade Xinhua vidare hur partitjänstemän distribuerat material till bland annat myndighetsorganisationer, skolor, företag och bostadsområden. Materialet spreds såväl i fysisk form genom affischer och böcker, som via internet och andra digitala plattformar.

Enligt Xinhua ansvarar en professor vid det prestigefyllda universitet Tsinghua för materialet. Bland alla de faror som det kinesiska folket nu ska uppmärksamma finns naturligtvis även utlänningar, vilket bland annat exemplifieras genom följande tecknade serie:

kampanj1Den oskuldsfulla lilla kinesiska flickan blir medbjuden på en middag i syfte att förbättra hennes engelskakunskaper..

kampanj..en av västerlänningarna på middagen raggar upp henne, börjar bjuda ut henne och överösa henne med komplimanger och gåvor..

kampanj3..men det visar sig att han blott är ute efter statshemligheter, och försvinner sedan spårlöst efter att ha övertygat kvinnan om att dela med sig av dessa!

Serien, som består av dryga dussinet rutor, finns översatt i sin helhet här. Den har suttit uppe i affischform delar av centrala Peking sedan helgen.

Det är oklart vilka slags statshemligheter vanliga medborgare besitter som de kan dela med sig av till västerländska charmörer. Förmodligen är seriens främsta syfte att unga kineser inte ska tala politik med utlänningar över huvudtaget.

Desto mer klart är de hårda följder som kinesiska invånare riskerar för att bryta mot seriens uppmaningar. De två sista rutorna innehåller två konstaplar som i honnör förklarar risken för livstids fängelse för de kinesiska medborgare som delar med sig av känsliga information till utlänningar eller utländska organisationer baserade i eller utanför Kina.

Den erfarne Kina-analytikern Bill Bishop, som sköter nyhetsbrevet Sinocism, menar att man inte bör underskatta de eventuella risker och konsekvenser som denna nya säkerhetslag med sin utbildningsdag kan komma att föra med sig för utlänningar:

sinocism

Kort sagt så anar Bishop en paranoia i den kinesiska administrationen, främst bland de tjänstemän som ännu inte avskedats under någon av Xi Jinpings många kampanjer, och nu måste visa sig effektiva för att få behålla sina positioner.

Published on

Kinesisk advokat anhållen för att ha uppmärksammat Panama Papers

Förra veckan skrev jag här på InBeijing om hur Kinas myndigheter försöker tysta ner skandalen med Panama Papers eftersom flera av landets toppolitiker länkades till de brevlådeföretag som öppnats i Panama. Bland annat hade maken till president Xi Jinpings syster köpt ett sådant företag för en dollar för att kunna gömma sina tillgångar där.

Förutom att omöjliggöra sökningar på internet så censurerades såväl inhemska som utländska publikationer vilka skrev om ärendet. Vidare menade partitidningen Global Times att västerländsk media försöker använda Panama Papers för att ”attackera” Kina.

Som om det nu inte vore nog så anhölls advokaten Ge Yongxi under gårdagen för att ha postat ett inlägg om skandalen på sociala medier.

Han hämtades från sin bostad vid midnatt av fem civilklädda polismän efter att ha postat en satirisk bild med kort text om Panama Papers på sin Wechat under eftermiddagen. Familjen underrättades sedan att Ge befann sig på en polisstation för förhör.

Redan förra sommaren anhölls Ge två gånger efter att ha försvarat en annan advokat i ett rättsmål, samt för sin allmänna roll inom den grupp med människorättsadvokater som gör Kinas myndigheter nervösa. Han förbjöds även att resa utanför Kina efter att ha försvarat människorättsadvokaten Tang Jingling.

Sammantaget är det bara konstatera hur politiker och företagsledare i många länder hamnade i skottgluggen efter avslöjandet med Panama Papers. Men i Kina är det istället journalister och advokater som talar om skandalen som råkar illa ut.

Published on

Kinas vattenföroreningar ett allvarligare problem än luften

En ny undersökning som uppmärksammades i kinesisk media under gårdagen visar att över 80 procent av grundvattnet som används av jordbruk, fabriker och hushåll på den kinesiska landsbygden egentligen är för smutsigt för att vare sig dricka eller bada i.

Det handlar om officiella tester vid 2 103 underjordiska brunnar av det slag som majoriteten av alla byar och mindre städer är beroende av för sin vattenförsörjning. Djupare resorvarer som förser de flesta större kinesiska städer med vatten ingick alltså inte i undersökningen.

Icke desto mindre fick resultatet många analytiker att återupprepa farhågan om att det är föroreningar av vatten och inte luft som är Kinas största miljöproblem, rapporterar bland annat New York Times:

“From my point of view, this shows how water is the biggest environmental issue in China,” said Dabo Guan, a professor at the University of East Anglia in Britain who has been studying water pollution and scarcity in China.

“People in the cities, they see air pollution every day, so it creates huge pressure from the public. But in the cities, people don’t see how bad the water pollution is,” Professor Guan said. “They don’t have the same sense.”

En annan expert menade att bekymren med Kinas grundvatten nästa glömts bort trots att miljöproblem blivit ett allt mer diskuterat ämne i landet på senare år. Även denna rapport offentliggjordes långt tidigare innan kinesisk media uppmärksammade den under gårdagen.

Undersökningen av de drygt 2 000 brunnarna gjordes främst i norra och centrala Kina. 32,9 procent av dessa hade vatten av klassificeringsgraden 4, vilket innebär att det endast är säkert för industriell användning.

Ytterligare hela 47,3 procent av brunnarna fick den lägsta klassificeringsgraden 5. Bland föroreningarna var mangan, triazol och tungmetaller vanligt förekommande.

Ett kapitel i min nya bok som kommer ut senare i år är tillägnat Kinas miljöproblem. Där skriver jag en hel del om vattenproblemen, vilka försvåras av att Kina är hem åt en femtedel av jordens befolkning men bara sju procent av världens sötvatten. Lägg därtill en överanvändning som fått 250 av landets sjöar att torka ut under de senaste 50 åren.

Det går inte överskatta allvaret i föroreningen av de sparsamma vattenresurser som finns kvar. Förutom att en majoritet av grundvattnet är förgiftat, så är dessutom en tredjedel av landets floder och sjöar så skitiga att de bara kan användas till industri eller jordbruk.

Vidare är vattenföroreningarna mycket svårare att tackla än luftföroreningarna. Detta dels eftersom mätningarna av vattenkvalitén är mycket mer komplicerade än av luften och ofta måste genomföras manuellt.

Men främst för att det tar mycket längre tid att motverka vattenföroreningar. Medan det är fullt realistisk att minska antalet skadliga partiklar i luften på ett år eller mindre, så tar det ett par år innan ens mindre förändringar ger sig till känna i känsliga ekosystem som floder och grundvatten.

Under efterforskningarna till min nya bok kom jag även fram till följande:

* Många industrier som hanterar tungmetaller och farliga kemikalier ignorerar regler angående vattenföroreningar som deras aktiviteter innebär. Många statligt ägda företag betalar helt enkelt de relativt låga böter som föroreningarna leder till.

* Vattnet i reservoaren Dangjiakou, som står för cirka hälften av Pekings dricksvatten, innehöll 2007-2010 hela 20 gånger högre halter av bly än världshälsoorganisationens rekommendationer. Vattnet innehöll även skadliga mängder ammoniak, arsenik och nitrogen.

* Många bönder i Pekings grannprovins Hebei måste nu gräva 120-200 meter för att hitta grundvatten. För ett årtionde sedan var samma brunnar 20-30 meter djupa. Varje år försvinner cirka fyra miljarder kubikmeter grundvatten i norra Kina i en ond cirkel; bristen på rent ytvatten gör att man måste gräva djupare vilket får de naturliga reserverna att fyllas på långsammare.

* Vattentillgången per capita är mindre i Peking än i Palestina. Bristen på vatten är ett av de allra största hoten mot norra Kinas tillväxt, och vidare så varnar Världsbanken för att Kina redan till år 2020 riskerar 30 miljoner klimatflyktingar på grund av vattenbrist.

Published on

Kina och Panama Papers

Då skandalen Panama Papers rullades upp under helgslutet upptäcktes att även flera höga kinesiska politiker och deras familjer gömt tillgångar i så kallade brevlådeföretag.

Minst åtta nuvarande eller tidigare medlemmar av kommunistpartiets politbyrå kopplas till skandalen. Där ibland Xi Jinping, då maken till presidentens syster köpt ett företag i Panama för en dollar.

Även familjemedlemmar till Liu Yunshan och Zhang Gaoli nämns i utredningen. De båda är nuvarande medlemmar av politbyråns ständiga utskott som är Kinas högsta politiska instans.

I papperna finna också Li Xiaolin, dotter till den avskydda tidigare premiärministern Li Peng som är ökänd för sin ledande roll under massakern vid Himmelska fridens torg och därefter för skamlös korruption.

Trots detta har Li Peng – liksom Liu Yunshan och Zhang Gaoli – sluppit undan president Xi Jinpings omfattande kampanj mot korruption.

Med tanke på denna kampanj är Panama Papers särskilt pinsamt för Kina. Kampanjen har nämligen fått mycket kritik för att vara ett svepskäl för Xi Jinping att rensa ut politiska motståndare, snarare än att bekämpa korruption på riktigt.

Panama Papers ger ytterligare fog för denna teori och därför gör politiker och media i Kina sitt bästa för att tysta ner skandalen. Enligt Reuters har myndigheterna valt att inte kommentera händelsen alls, men det gjorde under dagen partitidningen Global Times:

But the Global Times, an influential tabloid published by the ruling Communist Party’s official People’s Daily, suggested in an editorial on Tuesday (April 5) that Western media backed by Washington used such leaks to attack political targets in non-Western countries.

”The Western media has taken control of the interpretation each time there has been such a document dump, and Washington has demonstrated particular influence in it,” the paper said.

(…)

Searches for the word ”Panama” on Chinese search engines bring up stories in Chinese media on the topic, but many of the links have been disabled or only open onto stories about allegations directed at sports stars.

Searches for ”Panama Papers” in Chinese bring up a warning that the results ”may not accord with relevant laws and rules so can’t be shown”.

Global Times nämnde givetvis inte kinesiska aktörers inblandning i affären. Kort sagt så censurerar Kina skandalen vad gäller inhemska politiker eller exempelvis Rysslands president Vladimir Putin, men väljer att göra information om fotbollsstjärnor som Lionel Messi eller vissa västerländska tjänstemän tillgänglig för den inhemska publiken.

Så medan Panama Papers leder till avgångar i Sydamerika och krav om nyval på Island – samt en allmän debatt om samhällsmoralen i en majoritet av världens länder – så innebär den selektiva censuren att skandalen knappt kommer leda till någonting alls i Kina. Förutom att möjligen späda på bilden av att utlänningar vill Kina illa.

Published on

Allt hårdare kritik mot Xi Jinping

Jag har tidigare skrivit mycket här på InBeijing om hur yttrandefriheten försämrats betydligt under Xi Jinpings tid vid makten. För en dryg månad sedan besökte presidenten personligen redaktionerna för Kinas tre viktigaste medier för att tvinga fram försäkra sig om deras lojalitet och positiva rapportering om kommunistpartiets ledarskap.

Fastighetsmogulen Ren Zhiqiang var en av få som vågade kritisera presidentens order, genom att påpeka att dessa medier finansieras av skattepengar och därmed främst bör tjäna allmänheten snarare än partiet. Efter uttalandet fick Ren motta hot i media, och hans mikroblogg med 37 miljoner följare stängdes ned.

Ren fick dock oväntat stöd från professor Cai Xia vid kommunistpartiets centrala partiskola. Hon menade att behandlingen av Ren bryter mot Kinas konstitution och skadar partiet genom att stoppa välbehövlig konstruktiv dialog.

Snart raderade censurmyndigheten även Cai Xias kommentarer från internet, men det visade sig att hon inte är ensam om att reagera på Xi Jinpings allt mer repressiva metoder. Under början av 2016 har kritik mot presidenten blivit såväl vanligare som mer vågad.

Affärsmagasinet Caixin genomförde nyligen en protest online för att försvara yttrandefriheten, samtidigt som en anställd på statliga nyhetsbyrån Xinhua publicerade en flitigt delad text som jämför klimatet i dagens Kina med kulturrevolutionen.

I slutet av mars 2016 sade också en redaktör vid inflytelserika Southern Metropolis Daily upp sig och publicerade ett avskedsbrev med skarp kritik mot den tilltagande censuren.

xi maoKritik mot Xi Jinping är även vanlig i utländsk media – här omslagen i de aktuella numren av Time Magazine och The Economist.

Även inifrån partiet kommer liknande signaler. I mars 2016 publicerade nämligen partiets interna disciplinkommission – som bekämpar korruption under ledning av Xis högra hand Wang Qishan – en essä på sin hemsida med rubriken ”En ärlig rådgivare är bättre än tusen ja-sägare”.

Där drogs historiska paralleller med dynastier som fallit på grund av att kejsare inte tillåtit diskussioner om rikets tillstånd. Essän menade att dagens Kina inte bör frukta att folket säger fel saker, utan snarare frukta att folket inte säger någonting alls.

I mars började även ett brev cirkulera online med krav på Xi Jinpings avgång. Det var undertecknat av ”lojala partimedlemmar” som kritiserade presidenten för maktcentralisering och personkult, samt att ha skapat en rad kriser inom såväl ekonomi som ideologi och kultur. Även här gjordes jämförelser med kulturrevolutionen.

Brevet saknar såväl avsändare som plattform men fick ändå myndigheterna att reagera starkt. Säkerhetsstyrkor arresterade flera familjemedlemmar till ett par kinesiska aktivister i utlandet som misstänktes ligga bakom eller ha information om brevet. Vidare anhölls även journalister i Kina, samt flera anställda vid internetsidor som valde att publicera delar av brevet.

De klumpiga reaktionen har främst tjänat till att dra ännu mer uppmärksamhet till brevet – men visar samtidigt att Xi Jinping avser fortsätta sätta hårt mot hårt. Eller som en analytiker beskriver det för The Guardian; ju mer makt presidenten tillförskansar sig, desto mer paranoid blir han.