Kinas farliga lek med den nationalistiska elden

Vill börja med att tacka er läsare för det generösa stöd jag fått under senaste veckan på Patreon och via Swish (0730705573). Till er som fört över minst 200 kronor via Swish, vänligen maila mig på jojje@inbeijing.se då jag under veckan kommer skicka ut belöningen i form av min första bok.

Farorna med nationalism som politiskt verktyg har visat sig i Kina i efterdyningarna av Haagtribunalens dom om Sydkinesiska havet. Som jag tidigare skrivit här på InBeijing, så förkastade domstolen i mitten av juli Kinas territoriella krav i området.

Innan och efter domen återgav politiker, akademiker och media i Kina endast myndigheternas åsikt i frågan, nämligen att Haagtribunalen saknar auktoritet i frågan och att domen därmed är ogiltig.

Istället matades allmänheten med ett nationalistiskt narrativ som går ut på att omvärlden gaddat ihop sig mot Kina för att förvägra landet dess historiska rätt till nästan hela Sydkinesiska havet. Ingen offentlig diskussion tilläts i frågan; såväl artiklar som bloggposter med minst avvikelse från myndigheternas linje raderades eller kritiserades utan pardon.

Som ett brev på posten blev allmänhetens reaktion efter Haagtribunalens dom stark. Kinas censurmyndighet blev nu istället upptagen med att radera inlägg på internet som krävde krig mot USA. Bloggare uppmanade till bojkott av Apples produkter och postade bilder på iPhones och iPads som de slagit sönder på nationalistiska grunder.

Uppretade demonstranter med nationalistiska banderoller samlades utanför Mcdonalds och KFC med krav på att snabbmatskedjorna skulle ”sticka från Kina”. Kunder som valt att äta på restaurangerna attackerades, och polis tvingades arrestera flera av demonstranterna.

Vidare försökte statlig media lugna ner situationen genom att understryka vikten av ”rationell patriotism”. Folkets dagblad och den statliga nyhetsbyrån Xinhua menade nu att bojkott mot Apple eller mango från Filippinerna främst ”skadar kinesiska intressen”.

bojkottDemonstranter utanför KFC uppmannar till bojkott mot USA, Japan, Sydkorea och Filippinerna och uttrycker samtidigt sin kärlek för ”det kinesiska folket”.

Utvecklingen visar på den delikata balansakten som Kina ägnar sig åt genom att å ena sidan försöka ta politiska poäng med hjälp av populistisk patriotism, å andra sidan kontrollera de nationalistiska utbrott som blir en konsekvens av detta och i sin tur hotar störa samhällsordningen.

Historien är givetvis fylld av exempel där auktoritära stater fått svårt att kontrollera sin egen befolkning efter att ha piskat upp nationalistiska stämningar, men sedan inte agerat på samma vis som den ton man fört i sin propaganda.

Trots detta så höjer Kina nu – bara dagar efter att man lyckats stävja bojkott och protester mot Filippinerna och USA – den nationalistiska retoriken mot sin nästa måltavla, nämligen Australien.

Statliga tidningen Global Times publicerade i helgen en ledare som uppmanade till attack mot australiensiska fartyg eller flygplan som tar sig in på internationellt vatten eller luftrum vid Sydkinesiska havet för att utöva den fria navigation som internationella lagar föreskriver.

Australien är ett perfekt mål, menar Global Times, eftersom landet inte ens kan beskrivas som en ”papperstiger” utan i bästa fall blott är en ”papperskatt”. Vad man från kinesiskt håll upprörs över är främst att Australien har närmat sig USA i frågan om Sydkinesiska havet, trots att Kina samtidigt är landets största handelspartner:

Australia calls itself a principled country, while its utilitarianism has been sizzling. It lauds Sino-Australian relations when China’s economic support is needed, but when it needs to please Washington, it demonstrates willingness of doing anything in a show of allegiance.

Analysts say that besides trying to please the US, it also intends to suppress China so as to gain a bargaining chip for economic interests. China must take revenge and let it know it’s wrong. Australia’s power means nothing compared to the security of China. If Australia steps into the South China Sea waters, it will be an ideal target for China to warn and strike.

Australia is not even a ”paper tiger,” it’s only a ”paper cat” at best. At a time when its former caretaker country the UK is dedicated to developing relations with China, and almost the whole of Europe takes a neutral position, Australia has unexpectedly made itself a pioneer of hurting China’s interest with a fiercer attitude than countries directly involved in the South China Sea dispute. But this paper cat won’t last.

Enligt Australian Broadcast Corporation har det kinesiska utrikesministeriet även nyligen utfärdat en varning till sin australiensiska motpart i frågan, och på internet har flera användare ropat på en bojkott av kinesisk turism till Australien.