Veckans nyhetsbrev innehåller långt mer viktiga nyheter än det förra, då nya saker skett på en rad viktiga områden inklusive motsättningar i Sydkinesiska havet och det pågående handelskriget mellan USA och Kina.
Vidare fortsätter den ökade repressionen mot etniska minoriteter i Xinjiang att skapa rapporter, liksom Kinas nya toppnivåer vad gäller stålproduktion och utsläpp av koldioxid.
Den nedanstående nyhetsbrevet är denna vecka helt enkelt fullt med viktiga händelser som alla förtjänar större uppmärksamhet. Förhoppningsvis kan sammanfattningarna tjäna till grund för ytterligare läsning för de riktigt intresserade.
Brevet har vidare kunnat skrivas tack vare er läsares generösa donationer till InBeijing via Patreon, som nu är uppe på 172 dollar i månaden! Vänligen överväg att sponsra med en liten slant om du har nytta eller utbyte av vad jag skriver.
EKONOMI & HANDEL
U.S.-China Trade Talks End in an Impasse – Under veckoslutet befann sig USA:s handelsminister Wilbur Ross med en delegation i Peking för att fortsätta förhandlingarna om det handelskrig som står för dörren mellan USA och Kina. Bland annat New York Times uppger dock att samtalen var relativt fruktlösa. Inga överenskommelser offentliggjordes efteråt, samtidigt som kinesiska tjänstemän säger till statlig media att man vägrar förbinda sig till att köpa fler amerikanska varor om USA inte först skrotar de höjda tullar som man ska inför på kinesiska varor värda 50 miljarder dollar i mitten av juni. Om detta inte sker kommer dessutom ”alla ekonomiska överenskommelser” som hittills ingåtts att ogiltigförklaras, uppger samma tjänstemän. Jag har här på InBeijing varnat för detta handelskrig sedan i mars. Tullar och andra åtgärder kommer implementeras, då det handlar om en konflikt mellan två missnöjda populistiska administrationer om inte vill ge vika för varandra. Detta kommer påverka in bara USA och Kina, och utan hela den globala ekonomin. För den som vill läsa mer om detta handelskrig på svenska, köp ett nummer av tidningen Affärsvärlden i mitten av denna vecka. Där skriver jag långt om detta ämne.
China’s looming financial crisis – Det har nu pratats så länge om en finanskris eller en ekonomisk krasch i Kina, att skribenter eller analytiker som framhåller risken av en sådan nu närmast blir ignorerade per definition. Ändå finns det fortfarande olyckskorpar som varnar för just detta, och menar att de ekonomiska stimulanser som utfärdats de senaste åren snarast har tjänat till att skjuta problemen en bit längre fram, eller rent av gjort bubblan ännu större. En rådgivare till Australiens finansminister under den asiatiska finanskrisen skrev i veckan för Lowy Institute att någon form av ekonomisk kris kommer infinna sig i Kina tidigt nästa årtionde. Inte bara för att ”nästan alla länder” som genomgår en snabb ekonomisk utveckling förr eller senare kommer uppleva en sådan kris, utan även för att Kina lanserade ett stort ekonomiskt stimulanspaket 2015, då man de facto hade en bra möjlighet att ta itu med problemen inom det finansiella systemet. Skribenten framhåller att det finns flera pragmatiska, duktiga ekonomer inom Kinas administration, som länge insett nödvändigheten av att göra upp med ineffektiva statliga företag. Dock har dessa hamnat i bakgrunden till fördel för Xi Jinpings politiska målsättning att tillväxten ska ligga på 6,5 procent fram till 2020. I motsats till att avstå från ekonomiska stimulanser och istället acceptera en något lägre tillväxt, har man alltså fortsatt på den inslagna vägen av ekonomiska stimulanser vilket nu har gjort situationen ännu mer svårhanterlig och riskabel.
POLITIK & INTERNATIONELLA RELATIONER
US plans ’steady drumbeat’ of exercises in South China Sea: Mattis – USA:s försvarsminister Jim Mattis klargjorde förra veckan att USA:s flotta kommer fortsätta navigera i Sydkinesiska havet likt ”ett stadigt trummande”, trots protesterna från Kinas håll. Uttalandet kom bara ett par dagar efter att Kina reagerat kraftfull på de två amerikanska militärfartyg som seglat i närheten av fyra konstgjorda öar med vilka Kina gör anspråk på stora delar av detta hav. Det kom också efter att Kina för ett par veckor sedan landat bombplan som kan bestyckas med kärnvapen på en av dessa öar. Jim Mattis passade samtidigt på att säga att Xi Jinping ”brutit sitt löfte” som han avgav 2015 om att inte militarisera det Sydkinesiska havet, och passade även på att säga att Kina som enda nation har invändningar när USA seglar på internationellt vatten i området. Uttalandet kommer också efter USA bannlyst Kina från den stora militärövningen RIMPAC – där över 20 länder medverkar – med anledning av de kinesiska aktiviteterna i Sydkinesiska havet.
Philippine President Rodrigo Duterte will go to war with China if it crosses ‘red lines’ and claims disputed resources, foreign ministry warns – Det är inte bara USA som har invändningar mot Kinas alltmer offensiva framfart i Sydkinesiska havet. I veckan kom även varningar från Filippinerna, vars president Rodrigo Duterte hotade att gå i krig om Kina börjar utvinna naturresurser från ett område just utanför den filippinska kusten som Kina stick i stäv med såväl internationell lag som ett tidigare beslut från Haagtribunalen gör anspråk på. Duterte satte vidare upp en rad ”röda linjer”, som landets utrikesminister sedan fick återge i bland annat South China Morning Post. Dessa inkluderar bland annat kinesisk konstruktion i omtvistade Scarborough Shoal, eller kinesiska försök att föra bort ett strandat filippinsk fartyg i området vilket används som militär utpost. Duterte har sedan han kom till makten två år sedan fått växande kritik från flera håll i Filippinerna för att hans vurmande för Kina innebär en fara för Filippinernas självständighet. Detta utspel kan givetvis vara ett försök att blidka kritikerna.
China has turned Xinjiang into a police state like no other – Den kraftigt ökande repressionen mot muslimer i Kinas västra provins Xinjiang har fått stor uppmärksamhet världen över de senaste månaderna, vilket främst beror på rapporter om det lägersystem för politisk omskolning dit upp till en miljon muslimer har förts sedan början på förra året. The Economist sammanfattade förra veckan situationen i en lång artikel där jämförelse görs med såväl apartheid som gulag. (Jag har tidigare skrivit om detta ämne här och här på InBeijing, samt en lång artikel i veckans nummer av nyhetsmagasinet Fokus.)
INTERNET, TEKNIK & MEDIA
China has 9 of the world’s 20 biggest tech companies – Bland annat Marketwatch plockade i veckan upp en rapport som visar att nio av världens tjugo största teknikföretag räknat i marknadsvärde är kinesiska. Fem amerikanska (Apple, Amazon, Microsoft, Google och Facebook) ligger visserligen i topp, men trenden är icke desto mera tydlig då Kina för fem år sedan endast hade tre företag på denna lista. Nu ligger Alibaba och Tencent på plats sex respektive sju. Faktorerna bakom ökningen av kinesiska teknikföretags storlek och värde finns främst att hitta i Kina, eftersom företagen i fråga främst riktar sig till den inhemska befolkningen. Bland annat, skriver Marketwatch, utgörs landets ekonomiska tillväxt i dag till 62 procent av konsumtion, jämfört med 35 procent år 2003. Internetanvändningen har också ökat dramatiskt, särskilt på mobila plattformar, där användningen räknat i data steg med över 150 procent i fjol. Kinesiska användare är också redo att överge sina personuppgifter till företag och tjänster online i betydligt större utsträckning än exempelvis amerikanska.
With Cambodia’s free press under fire, ’China model’ makes inroads – Den senaste tidens utveckling av medielandskapet i Kambodja har på många vis varit oroande. Bland annat har den frispråkiga tidningen Phnom Penh Post tvingas stänga ner, sedan dess rapporter på många vis upprört den auktoritära premiärministern Hun Sen, som har styrt landet i över tre årtionden. Bangkok Post uppmärksammade i veckan hur Hun Sens administration inför valet i sommar nu istället har börja forma landets medielandskap efter kinesisk modell, och även använt resurser från Kina till detta syfte. Ägaren för Fresh News, som nu är en av de viktigaste aktörerna inom Kambodjas media, har flera gånger uttalat sitt stöd för Kina som helhet samt landets ökade investeringar i och inflytande över Kambodja. Som tack har flera ur hans personal bjudits på ”mediaresor” av Kina, som betalas av landets regim. Fresh News har nu också lanserat en kinesisk version av sin hemsida, som även hyllar kinesisk medias modell och rapportering. Kambodja tog emot över tio miljarder kronor i kinesiska investeringar i fjol, vilket var en fördubbling jämfört med året innan. Många av lånen är kopplade till Kinas nya sidenvägar.
ENERGI & MILJÖ
Dramatic surge in China carbon emissions signals climate danger – Kanske kom det som en överraskning för många då Greenpeace förra veckan kungjorde att Kina nu släpper ut mer koldioxid än på sju år och tillverkar mer stål än någonsin tidigare. Uppgifterna, som bygger på officiell statistik, har återgetts av flera medier men sammanfattas bäst på Greenpeace egen hemsida. Där klargörs även sammanhanget; ökad stålproduktion och ökade utsläpp visar på att Kinas omställning från en ekonomi baserad på tung industri, till en ekonomi baserad på konsumtion och och servicesektor. Därför införde Peking nya stimulanser i tung industri för att hålla tillväxten uppe, vilket nu har börjat märkas i utsläppen av koldioxid och produktion av stål. Greenpeace understryker också vad detta innebär för den globala kampen mot klimatförändringar. Då Kinas utsläpp 2014-2016 stod still, gavs en välbehövlig återhämtning då även de globala utsläppen kunde minska något. Men givet att Kina släpper ut över en fjärdedel av världens växthusgaser, så måste ”resten av världen springa för att stå still” så länge Kina fortsätter öka sina utsläpp, vilket alltså har varit fallet hittills i år. Sammantaget beräknas Kinas koldioxidutsläpp öka med cirka fem procent 2018. (Läs mer här via InBeijing.)
China’s President Xi Jinping calls for increased efforts to tackle pollution – Samtidigt som Kinas åtgärder för miljön i allmänhet och utsläpp i synnerhet lämnar mer att önska, så fortsätter den vackra retorik från Peking som fått många att på senare tid uppfatta Kina som någon slags förebild inom detta område. Under ett möte förra veckan sade president Xi Jinping att Kina gjort ”fantastiska framsteg” för att bekämpa landets luftföroreningar, men att dessa ännu inte ”konsoliderats” fullt ut. Xi sade att målet att skapa ”ett vackert Kina” nästan är uppnått, och uppmanade vidare till etableringen av en ”ekologisk civilisation” senast år 2035. South China Morning Post noterar att andeled skadliga luftpartiklar visserligen har minskat något i Kinas storstäder, men fortfarande ligger långt över internationella standarder och riktmärken. Tidningen citerar även landets miljöministerium, som varnar för att kampen mot smogen har nått ett ”dödläge”, och att experter därför efterlyser hårdare åtgärder för att förbättra Kinas luftkvalitet.
SAMHÄLLE & KULTUR
Taiwanese labeled as Chinese in court action against Norway – Den av mina tweets som fått mest uppmärksamhet den senaste veckan är det om de taiwanesiska studenterna i Norge, som får sin nationalitet ändrad när de skriver in sig på norska universitet. Även fast studenterna reser in i Norge med sina taiwanesiska pass, så skrivs deras personuppgifter om till ”Kinesiska medborgare” innan de börjar studera. Asia Times uppmärksammar hur en rad klagomål har framförts på denna punkt, såväl från studenterna själva som andra individer och organisationer, vilka anser att Norge här böjer sig för inför ännu ett krav som många andra länder avfärdar. Förklaringar från Norge innefattar att detta inte innebär några skillnader för de taiwanesiska studenter som vistas i landet, samt att norska myndigheter inte erkänner Taiwan som land.
Taiwan Plans Sculpture Honoring Liu Xiaobo, the Nobel-Winning Activist – 13 juli, på årsdagen av hans bortgång, kommer en bronsstaty till aktivisten Liu Xiaobos ära att uppföras i hjärtat av Taipei, just i närheten av skyskrapan Taipei 101. New York Times intervjuar grundaren till organisationen ”Friends of Liu Xiaobo”, som ligger bakom initiativet. Han menar att statyn hör hemma i Taiwan för att landets grundläggande värderingar är frihet och demokrati, samt att Taiwan just nu utgör det största hotet mot Kina. Statyn är också ett bevis på att Taiwans samhälle inte räds de upptrappade hoten från Kinas håll. Statyn kommer bestå av en tom stol och en bok, inklusive en avbild av en nobelprismedalj med Liu Xiaobos ansikte på.
Liaison Office indirectly owns most bookshops – Jag har tidigare på InBeijing och i min böcker ofta varnat för Kinas ambition att kontrollera kultur och diskurs i Hongkong. Kidnappningen av Gui Minhai och hans kollegor var ett steg i ledet av kontroll över media och litteratur. Sedan dess har produktion och försäljning av regimkritisk litteratur minskat dramatiskt i Hongkong. Förutom den rädsla som kidnappningarna skapade, så har kinesiska myndigheter även köpt ut en stor del av stadens bokindustri. RTHK rapporterade i veckan att kinesiska myndigheter genom sitt viktigaste kontor (Liasion Office) i Hongkong nu direkt eller indirekt äger över hälften av stadens bokaffärer.
