Det senaste veckorna har allt fler rapporter kommit om hur Xi Jinping och hans politik i allt större utsträckning ifrågasätts i Kina. Kritiken ska enligt uppgift inte enbart komma från akademiker, utan tvivlet sägs vara utbrett även bland politiker och näringsliv.
I slutet av juli publicerade Xu Zhangrun, professor i juridik vid prestigefyllda Tsinghua University, ett öppet brev med kritik mot Xi Jinpings politik som fått mycket uppmärksamhet. Bland annat New York Times citerar delar av brevets innehåll:
“People nationwide, including the entire bureaucratic elite, feel once more lost in uncertainty about the direction of the country and about their own personal security, and the rising anxiety has spread into a degree of panic throughout society,” Professor Xu wrote in an essay that appeared on the website of Unirule Institute of Economics, an independent think tank in Beijing that was recently forced out of its office.
“It’s very bold,” Jiang Hao, a researcher at the institute, said in an interview. “Many intellectuals might be thinking the same, but they don’t dare speak out.”
Xu framhåller att president Xi Jinpings hårdhänta politik har förstört årtionden av reformarbete i Kina. Han uppmanade vidare Kinas parlament att upphäva det beslut som fattades i mars och gav president Xi Jinping möjlighet att styra landet på livstid.
Det är osäkert vad som kommer ske med Xu, som just nu befinner sig på gästprofessur i Japan. Flera andra akademiker har dock slutit upp bakom kritiken, varav en blev gripen av polis i sitt hem mitt under en direktsänd intervju med Voice of America.
Ett stort antal rapporter har dock kommit under augusti att missnöjet med Xi Jinpings politik är utbrett även inom den politiska världen i Kina. Detta sägs bero mycket på det handelskrig son just nu utspelar sig med USA, där den kinesiska sidan spelat högt men misslyckats.
Bland annat Bloomberg skildrar hur Kinas inställning till konflikten med USA har varit idel högtravande, vilket potentiellt lett till en allvarligare situation än vad som annars varit nödvändigt:
In May, entering trade negotiations with the U.S., China projected swagger and self-confidence. Xi dispatched Liu He, his top economic adviser, to the U.S. with the official designation of his “personal envoy.” Liu returned to proclaim victory: There would be no trade war, he said in nationally televised interviews. Then came the shock. Trump imposed $50 billion in tariffs on China. That’s since escalated to a threat to impose a 25 percent tariff on $200 billion worth of Chinese goods, prompting the country to warn the U.S. against “blackmailing” it over trade. Meanwhile, a slowing economy makes China more vulnerable to damage from a trade war, which economists predict could cut as much as half a percentage point from growth.
Chinese academics, economists, and some officials have begun to question whether the leadership could have done more to avoid the confrontation. As carefully worded essays circulate on the WeChat forum, the grumbling has begun to echo around the halls of government. One Finance Ministry official says China made a “major misjudgment” of Trump’s determination to confront the country. Others wonder if China underestimated the durability of American power.
Även Reuters rapporterar om inhemska tvivel mot den propaganda och nationalism som Xi Jinping och hans närmaste medarbetare valt att hantera handelskriget mot USA med.
A growing trade war with the United States is causing rifts within China’s Communist Party, with some critics saying that an overly nationalistic Chinese stance may have hardened the U.S. position, according to four sources close to the government.
(…)
A backlash is being felt at the highest levels of the government, possibly hitting a close aide to Xi, his ideology chief and strategist Wang Huning, according to two sources familiar with discussions in leadership circles.
Wang Huning – som ska var arkitekten bakom slogan ”den kinesiska drömmen” – anklagas för att ha överdrivit sin användning av propaganda för att höja upp Kinas läge i såväl handelskriget som andra frågor till onaturliga höjder.
Källor som Reuters har talat med medger att Kinas förutsättningar på många vis är sämre än vad det högsta ledarskapet försöker ge sken av, och att man missbedömt situationen i synnerhet vad gäller handelskriget med USA.
I förlängningen tycks detta även ha lett till en diskussion bland många kinesiska politiker – som sannolikt på olika vis känner sig åsidosatta – om lämpligheten med att Xi Jinping centraliserat så oerhört stor makt kring sin egen person.
”Ett stort motstånd har under de senaste veckorna formats kring Xi Jinpings absoluta makt”, kommenterade Richard McGregor nyligen.
Nyligen sade även Jerome Cohen att ”välinformerade kinesiska källor” under sina besök i USA berättat för honom om det interna slitningarna som existerar i Kinas ledarskap.
Även om de flesta rapporter är överens om att Xi Jinping än så länge sitter säkert vid makten, så är det värt att notera när så många och kunniga analytiker och medier på samma gång varnar för en alltmer utbredd kritik mot hans hårdföra ledarskap.
Den som är ytterligare intresserad kan läsa följande artiklar:
”Is Xi Jinping’s Bold China Power Grab Starting to Backfire?” (Bloomberg)
”Cracks appear in ’invincible’ Xi Jinping’s authority over China” (The Guardian)
”Chinese leadership is facing a rare backlash for its handling of the US trade dispute” (CNBC)
”Xi Jinping sees some pushback against his iron-fisted rule” (Washington Post)
”As China’s Woes Mount, Xi Jinping Faces Rare Rebuke at Home” (New York Times)
”Handling of U.S. trade dispute causes rift in Chinese leadership: sources” (Reuters)
