Reportrar utan gränser (RSF) släppte just sin årliga ranking gällande global pressfrihet. Där står klart att Hongkong tappar tre placeringar till plats 73 av 180 länder och territorier, bakom exempelvis Tunisien och Elfenbenskusten.
I den absoluta botten backar Kina ytterligare en placering i och med att landet passeras av Syrien. Kina ligger nu på plats 177 i världen vad gäller pressfrihet, bakom länder som Saudiarabien och Kuba.
Vad gäller Hongkongs tapp så är det särskilt sorgligt i och med att det gått så pass fort. Vad som en gång kallades för Asiens fria stad, låg på plats 18 när RSF införde sin globala ranking år 2002, och på plats 34 så sent som år 2010.
Enligt RSF är Kinas ökade inflytande över staden den främsta enskilda anledningen till Hongkongs dramatiska ras. I den nya rapporten står följande att läsa om utvecklingen i Hong Kong:
Beijing’s baleful influence has led to a decline in press freedom in Hong Kong, which is supposed to enjoy separate status as a special administrative region until 2049. The most notable recent incident was the expulsion of Financial Times Asia editor Victor Mallet in October 2018. As vice-president of the Foreign Correspondents’ Club of Hong Kong (FCCHK), Mallet had chaired an event that wasn’t to Beijing’s liking. More than half of Hong Kong’s media owners, most of whom have major business interests in mainland China, are also members of political bodies on the mainland such as the National People’s Congress and the Chinese People’s Political Consultative Conference. The Chinese Communist Party’s Liaison Office in Hong Kong controls – partly or entirely – several media outlets in the territory including two daily newspapers, Tao Kung Pao and Wen Wei Po.
Situationen i Kina beskrevs närmare av RSF redan förra månaden i rapporten ”China’s Pursuit of a New World Media Order”, vars innehåll jag också sammanfattade här på InBeijing.
Som titeln på förra månadens rapport antyder så har Kinas regim inte bara som ambition att kontrollera de kinesiska medierna, utan även att med auktoritära metoder sprida sin uppfattning om mediernas roll som propagandaverktyg till andra delar av världen.
Detta uppmärksammades även i dagens rapport enligt följande:
By relying on the massive use of new technology, President Xi Jinping has succeeded in imposing a social model in China based on control of news and information and online surveillance of its citizens. At the same time, he has been trying to export this oppressive model by promoting a “new world media order” under China’s influence. China’s state and privately-owned media are now under the Communist Party’s close control while foreign reporters trying to work in China are encountering more and more obstacles in the field.
För den som är mer intresserad av mediernas situation i Kina så intervjuades passande nog Erik Halkjaer, ny ordförande för RSF i Sverige, i Asienpodden förra veckan.
Avsnittet, som ni kan lyssna på nedan, har förra månadens rapport om Kina som utgångspunkt:
Taiwan ligger kvar på plats 42, vilket i fjol innebar att landet var högst rankat i hela Asien. På årets lista passeras dock Taiwan av Sydkorea, som avancerar två positioner till plats 41.
Sydkoreas avancemang kopplas till landets nya president Moon Jae-in, som själv tidigare har varit politisk fånge på grund av sitt engagemang som människorättsaktivist. Något som av RSF beskrivs som ”ett andrum” för pressfriheten i Sydkorea, då landet under det senaste årtiondet fallit 30 platser på denna ranking.
Vad gäller Taiwan så pekas president Tsai Ing-wen ut som en ledare som säger sig vilja värna om pressfriheten, men samtidigt har tagit få konkreta åtgärder för att förbättra situationen.
RSF framhåller även hur Kina utnyttjar svagheter i Taiwans medielandskap, bland annat genom att köpa upp eller på andra vis påverka landets medier, samt använda friheten på Taiwans internet för att sjösätta diverse disinformationskampanjer.
Se årets kompletta ranking här via RSF:s hemsida.
För att läsa mer om hur Kina påverkar medielandskapet i världen och även i Sverige, se mitt inlägg ”Sverige pekas ut i ny rapport av Reportrar utan gränser om hur Kina påverkar utländska medier” från förra månaden.
