H&M köper bomull från arbetsläger i Xinjiang

RÄTTELSE: I en tidigare version av denna text stod det H&M köper garn direkt från Huafu Fashion Co. Detta stämmer inte. Garnet når H&M först efter att ha passerat genom underleverantörer.

Enligt en kartläggning som Wall Street Journal publicerade i helgen, så är Hennes & Mauritz ett av flera företag som använder sig av material som tillverkas i fabriker i västra Kina dit arbetare tagits mot sin vilja.

Medan flera andra bolag nu säger sig ha stoppat inköp från Xinjiang för att utreda saken, är H&M det enda företaget som på frågor från Wall Street Journal blott kort konstaterar att man inte har några planer på att byta leverantörer i regionen.

Wall Street Journal har undersökt en tillverkare vid namn Huafu Fashion Co., som producerar bomullsgarn i regionen Xinjiang. I slutet av 2017 publicerades en video från en av Huafus nyöppnade fabriker, där 600 arbetare i kamouflagekläder står givakt under sin månadslånga ”yrkesutbildning” som genomförs i samarbete med lokala myndigheter.

Fabriken i fråga sägs vara den största i världen för tillverkning av färgat bomullsgarn. Likaledes uppger lokala myndigheter att fabriken är en del av ”införandet av yrkesutbildning på stor skala”.

Wall Street Journal förklarar hur arbetarna har hamnat där och vilken slags utbildning de utsätts för:

Residents there are routinely forced into training programs that feed workers to area factories, according to locals, official notices and state media.

Political indoctrination is a significant component of the programs, which are aimed at ethnic Uighurs and other Muslim minorities, according to official notices. Along with vocational skills, the curriculum covers Mandarin Chinese, the importance of the Communist Party and national unity, Chinese law and how to counter extremism—such as not dressing too conservatively or praying too frequently. The programs can include militarylike drills.

For workers and factory bosses, resistance to such programs could result in detention as suspected extremist sympathizers.

Det handlar alltså om regelrätt tvångsarbete. För de arbetare som vägrar samarbeta finns risken att bli slussad vidare till något av de många politiska fångläger som under de senaste dryga två åren upprättats runtom i Xinjiang.

Detta märktes mycket väl när Wall Street Journal besökte en av Huafus fabriker i Aksu, en stad som tidningen beskriver vara full med taggtråd, poliskontroller och övervakningskameror. Tre fjärdedelar av invånarna är uigurer, som är regionens största muslimska minoritetsgrupp.

Så här beskriver tidningen sitt försök att tala med ett par av de anställda vid Huafus fabrik:

Speaking to residents is difficult; local officials interrupted interviews during The Wall Street Journal’s recent trip to the region. In one interview near the Huafu mill, with officials hovering nearby, 20-year-old Subinur Ghojam and a co-worker said they had come to the factory from a trianing program. ”Before I used to have extremist thoughts, but now they are all gone,” Ms Ghojam said.

After she was heard telling a reporter she had been in a training center, officials took her inot a room in an adjacent restaurant. She then returned and said, ”They say it’s secret. Even spekaing of it is not allowed.”

Två personer med kunskap om H&M säger att garn från Huafu används för att tillverka företagets t-shirts. Garnet ska enligt uppgift också används till produkter för Adidas och Esprit.

På frågor från Wall Street Journal, så uppger Adidas att man har instruerat sina leverantörer med att upphöra köpa material från Huafu medan ärendet utreds. Adidas förbjöd redan 2016 sina leverantörer att anställa arbetare som tillhandahålls av myndigheterna i Xinjiang, på grund av oro för tvångsarbete och diskriminering.

Även Esprit säger att man just nu utreder Huafu. Men H&M nöjer sig däremot med ett kort svar om att man inte har några planer på att leta efter några nya leverantörer i regionen.

Heinz, GAP och Coca-cola är exempel på fler företag som sägs köpa material från arbetslägren i Xinijang, ofta genom långa leverantörskedjor. Se nedan tweet från en av de reportrar som var i Xinjiang för Wall Street Journals räkning:

Detta är förvisso inte första gången som multinationella storföretag kliver över lik för att utnyttja billig arbetskraft i Xinjiang.

Förra månaden skrev jag här på InBeijing om hur Volkswagens vd Herbert Diess sade sig ”inte känna till” att det finns politiska läger i Xinjiang, då han intervjuades om företagets investeringar i regionen.

Det är heller inte första gången Hennes & Mauritz anklagas för att köpa produkter från kinesiska arbetsläger eller fängelser.

China Digital Times sammanfattade liknande företeelser för ett drygt år sedan, i en artikel med rubriken ”H&M, C&A, 3M Investigate Claims of Prison Labor”.

Där berättar den brittiske medborgaren Peter Humphrey hur han under sin fängelsevistelse i Kina tvingades tillverka produkter som sedan såldes till internationella företag.

China Digital Times återger även Hennes & Mauritz policy för leverantörer enligt följande: ”H&M requires its supplier factories to sign a commitment that explicitly says ’forced labour, bonded, prison or illegal labour is not accepted.'”