Statligt kinesiskt kärnkraftföretag bygger och äger stora delar av ny svensk vindkraft

Allt eftersom det går upp för omvärlden att företag i Kina enligt lag måste samarbeta med myndigheterna och förse landets regim med information, ifrågasätts kinesiskt inblandning i byggnation av telenätverk och annan kritisk infrastruktur i allt större utsträckning.

Därför är det häpnadsväckande att ett statligt kinesiskt kärnkraftsföretag står för närmare en femtedel av utbyggnaden av svensk vindkraft 2017-2022. Detta rapporterade Sveriges Radio i helgen, och noterade att det som ofta annars är fallet med statligt kinesiska företag handlar om uppköp genom dotterbolag och allehanda företagskonstruktioner.

För ett år sedan köpte nämligen det europeiska dotterbolaget till statliga China General Nuclear Power Corporation (CGN) majoriteten av första etappen till Markbygden i Piteå kommun, ett projekt som ska bli Europas största landbaserade vindkraftspark.

Därmed är CGN delaktigt i investeringar på över 16 miljarder kronor i svensk vindkraft, eller totalt 321 vindkraftverk. Investeringarna sker förutom i Piteå även på platser som Bollnäs och Gällivare, rapporterar Sveriges Radio.

Man intervjuar även Oscar Almén, Kinaanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, som har följande att säga om utvecklingen:

– Om man inte ska vara konspiratorisk kan man tänka att det är en investering i förnyelsebar energi, och det är bra för både Kina och Sverige att man får in kapital och utvecklar det. Å andra sidan kan man tänka att den här typen av ägande går att använda som påtryckningsmedel, säger Oscar Almén.

Totalt investeras enligt Sveriges Radio 90 miljarder kronor i ny svensk vindkraft mellan 2017 och 2022, vilket innebär att CGN står för närmare en femtedel av denna nybyggnation.

Med bakgrund mot pågående kontroverser angående Huawei, är det märkligt att så få svenska medier eller politiker snappat upp de kinesiska investeringarna i vår sektor för förnyelsebar energi. Hittills har jag bara hittat texter i Expressen och Dagens Industri, som mer eller mindre återger Sveriges Radios rapportering.

Sveriges Radio har dock själva följt upp sin rapportering genom en kort intervju med energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman, som menar att de kinesiska investeringarna i svensk vindkraft inte utgör någon säkerhetsrisk.

Detta med argumentationen att Sverige i dagsläget har stora överskott på el. Något som givetvis kan förändras i och med svenska regeringens målsättning att Sverige ska ha 100 procent förnybar energi senast år 2040.

Samtidigt är CGN sedan i höstas svartlistat i USA, där man beskylls för att ha stulit amerikansk kärnteknik för militärt bruk. Amerikanska företag är alltså belagda med förbud att handla med samma bolag som nu köper upp stora delar av svensk vindkraft.

I samband med svartlistningen uppmärksammade bland annat Financial Times hur CGN redan 2016 åtalades för att stöld av amerikansk kärnteknik, vilket resulterade i en fällande dom året därpå:

In August 2017, an engineer from the company was found guilty of helping to enlist US nuclear power experts to aid the development of special nuclear material, including some technologies with military applications, for CGN.

Financial Times rapporterade även att CGN är särskilt aktivt i tidningens hemland Storbritannien. Föruto stora investeringar i vindkraft, är CGN tillsammans med andra kinesiska företag inblandade i utbyggnaden av brittisk kärnkraft genom omtalade investeringar på tiotals miljarder kronor i en reaktor vid Hinkley Point.

Amerikanska myndigheter varnade under fjolåret brittiska myndigheter för att samarbeta med CGN inom detta område. Enligt Financial Times försöker brittiska myndigheter också finna en väg att stänga ute CGN från Hinkley Point med anledning av nationell säkerhet, då mycket har ändras sedan företaget 2016 skrev under ett avtal om utbyggnaden av en kärnkraftreaktor där.

CGN ägs av State-owned Assets Supervision and Administration Commission of the State Council (SASAC), som i sin tur lyder under Kinas statsråd.

Uppskattade du denna eller någon av InBeijings över 1 800 andra artiklar? Överväg då att prenumerera på InBeijing Premium, eller att stödja sidan via Patreon eller Swish (073-0705573). Ditt stöd gör att jag kan skriva här oftare och längre.

4 Comments

  1. Jag läste en mycket intressant artikel om hur Sovjet i början av tjugotalet var i desperat behov av hårdvaluta. Lösningen blev att öppna en kedja av bensinstationer i Sverige. Ett antal inspektörer från Sovjet åkte landet runt och ”inspekterade” strategiska mål, militäranläggningar etc en praktisk lösning för att skapa en närvaro i ett framtida strategiskt område…
    Rasmus Malm har beskrivit historien i boken ”Naftasyndikat”

    • Ja, en relevant jämförelse givetvis. Man får nästan ta för givet att alla stora projekt som särskilt statliga kinesiska företag rullar ut i utlandet innehåller en stor risk för spionage. Och med tanke på utvecklingen i Kina just nu, så vet vi att denna slags information kan komma att användas för alla möjliga tveksamma syften.

  2. Han heter Fredrik Malm och berättar om sin bok i Smedjans podd. Mycket intressant lyssning. Malms historia är också delvis en släkthistoria eftersom det var hans mammas farfar som byggde upp och ledde bensinbolaget Naftasyndikatet som ägdes av dåvarande Skp och finansierades av Sovjet.

  3. Som lekman är det uppenbart olämpligt att låta en totalitär stat som Kina att investera i en känslig sektor som energiförsörjningen. Möjligheten att använda detta ägande som påtryckningsmedel är uppenbar.

    Man blir lite nyfiken på hur regering och riksdag resonerar mellan skål och vägg i en sådan här fråga. Väger de arbetstillfällen som skapas av investeringarna upp riskerna? Eller tänker man att det inte är någon fara eftersom ”Kina aldrig skulle bete sig illa”? Tror man att Kina svarar med att försvåra svensk affärsverksamhet i Kina om vi begränsar utländskt ägande i känsliga sektorer? Eller har man inte tänkt alls och insett att kinesiska investeringar kan ske i känsliga sektorer?

Kommentera