Taiwans befolkning markerar avstånd från Kina och omfamnar egen identitet efter coronavirus

Kulturell identitet bland befolkningen i Taiwan och Hongkong är något som jag skrivit om tidigare här på InBeijing, samt mer ingående för mina prenumeranter via Patreon. Det finns nämligen en tydlig trend att en mindre del av invånarna där ser sig som kineser, och en större andel istället anser sig vara endast taiwanes eller hongkonges.

Trenden att markera avstånd till såväl Kinas myndigheter som en kinesisk identiet har accelererat särskilt snabbt i Taiwan under de senaste månaderna. Detta visar en undersökning från Taiwan Public Opinion Foundation som presenterades i dag.

Undersökningen fokuserade förutom på kulturell identitet och politiska sympatier även på coronaviruset, med frågor rörande allt från munskydd till myndigheternas hantering av utbrottet. Resultatet visar tydligt på förtroende för den egna regeringen och en djupt rotad misstro till Kinas kommunistparti.

71,5 procent av de svarande i Taiwan Public Opinion Foundations senaste undersökning är “nöjda” eller “mycket nöjda” på det vis som landets regering hanterat den rådande situationen kring coronaviruset.

Samtidigt visar resultaten att 67,3 procent “inte tror” eller “inte alls tror” att Kinas kommunistparti kan hantera virusutbrottet på ett effektivt vis.

Bara under de senaste månaderna går också att se en tydlig trend gällande ett ökat stöd för den sittande presidenten Tsai Ing-wen. Hennes politik vad gäller såväl relationen med Kina som övriga viktiga politiska frågor.

68,4 procent av de svarande är “nöjda” eller “mycket nöjda” med hur president Tsai Ing-wen hanterar så kallade “viktiga nationella frågor”.

71,5 procent är nöjda med presidentens politik gentemot Kina, vilket är en ökning från 52,6 procent bara från slutet av förra året.

Det är givetvis svårt att avgöra huruvida utvecklingen hänger samman med allt mygel från kinesiska myndigheter kring coronaviruset, eller om det beror på alla hot och försök till påverkan från Kinas håll inför Taiwans presidentval förra månaden.

Det finns ju en hel del potentiella orsaker att välja emellan. Klart är i alla fall att stödet för regeringspartiet Democratic Progressive Party (DPP) – som alltså förespråkar en mer restriktiv politik gentemot Kina – har ökat betydligt på en väldigt kort tid.

41,1 procent av de tillfrågade stöder nu det sittande regeringspartiet DPP, vilket är en ökning från 33 procent på bara tre månader. Notera att andelen osäkra (“stöder inget parti”, grå stapel till höger) har minskat betydligt sedan dess, vilket sannolikt hänger samman med att presidentvalet hölls förra månaden.

Ännu mer dramatisk blir ökningen av stödet för DPP från en längre tidshorisont. För ett år sedan var stödet för DPP blott 24,2 procent, jämfört med drygt 30 procent för oppositionspartiet KMT.

Kanske ännu mer anmärkningsvärt och talande är hur känslorna kring en egen nationell taiwanesisk identitet har utvecklats på bara några månader. Fler än åtta av tio intervjuade ser sig endast som “taiwanes” snarare än som kines eller blandning mellan de båda kategorierna.

Det är den högsta nivån sedan mätningarna startade 1991, och en enorm skillnad från de 13,5 procent som då såg sig endast som “taiwanes”.

Den senaste tiden har det ju också varit ett väldans rabalder om vad Taiwan bör kallas i internationella sammanhang, i allt från organisationer till bokningssidor för flygbolag och hotell. Varför inte fråga taiwaneserna själva?

“Taiwan” är då det utan tvekan mest populära valet. Till och med “Republiken Kina, Taiwan” är mer populärt än “Republiken Kina” som den kinesiska regimen föredrar och ofta tvingar fram att Taiwan måste heta i officiella sammanhang.

83,2 procent av de intervjuade ser sig som “taiwanes”, jämfört med bara 5,3 procent som “kines” och 6,7 procent som en kombination av de båda.

Över tid är förändringen häpnadsväckande. 1991 var det 86,6 procent av landets befolkning som såg sig som antingen “kines” eller en blandning mellan “kines” och “taiwanes”.

Närmare hälften av de svarande vill att “Taiwan” används för att benämna deras land i internationella organisationer, idrottsmästerskap och annat.

Trots att – eller kanske på grund av – kinesiska myndigheters allt mer uttalade anspråk på Taiwan, så glider alltså befolkningens förtroende och samhörighetskänsla med Kina och dess regim allt längre bort från den världsbild som kommunistpartiet vill förmedla.

Hanteringen av coronaviruset har definitivt bidragit till att öka skepsisen mot Kina på Taiwan, och sannolikt även i andra länder.

Samtidigt verkar Xi Jinpings dröm om en “återförening” mellan Kina och Taiwan på fredlig väg vara mer avlägsen än någonsin tidigare, då befolkning känner sig allt mindre kinesisk och i allt större utsträckning stöder den sittande regering som vill hålla Kina på armlängds avstånd.

Läs mer om undersökningen via Taiwan Public Opinion Foundations hemsida, där resultaten från ett par dussin frågor presenteras i grafer.

Uppskattade du denna eller någon av InBeijings över 1 800 andra artiklar? Överväg då att prenumerera på InBeijing Premium, eller att stödja sidan via Patreon eller Swish (073-0705573). Ditt stöd gör att jag kan skriva här oftare och längre.

Bli först med att kommentera

Kommentera