Förra månaden skrev jag en text med rubriken ”Kina och USA har trappat upp militära aktiviteter i Sydkinesiska havet under 2020” här på InBeijing, med flera exempel på hur den kinesiska militären under årets gång agerat alltmer aggressivt i Sydkinesiska havet med omnejd.
Ingenstans har detta varit tydligare än kring Taiwan, och aldrig sällan har det varit tydligare än under juni månad 2020.
Tidigare i dag rapporterade flera medier om hur det sjunde kinesiska stridsflygplanet på mindre än två veckor jagats iväg av Taiwans flygvapen. Detta sedan de kinesiska planen tagit sig in i den så kallade luftzonen för identifiering i försvarssyfte (air defense identification zone, ADIZ), en zon som nästan varje land har kring sitt territorium, där flygplan först måste identifiera sig innan de äntrar.
Taiwan News citerar en av landets parlamentariker med erfarenhet från utrikes- och försvarsfrågor, som menar att den plötsliga dramatiska ökningen av kinesiska stridsflygplan som sänts på uppdrag för att provocera det taiwanesiska flygvapen kan vara ett tecken på att Kina har placerat mer trupper i Sydkinesiska havet.
Stridsflygplanen kan också komma från baser inne i Kina, säger samma parlamentariker, vilket potentiellt kan vara ett ännu mer oroande tecken. En sådan ökning av kapacitet inom Kinas flygvapen vad gäller uppdrag på lång distans skulle göra det ännu svårare för Taiwan att kartlägga de kinesiska flygplanen och flygfältens positioner.
Taiwans flygvapen står också här inför ett dilemma. Att inte svara på de kinesiska intrången genom att möta stridsflygplanen i luften och tvinga dem att vända vore givetvis riskabelt. Likaledes är det också riskabelt att allt oftare behöva just detta, eftersom det ökar risken för missförstånd och olyckor.
I vilket fall så står det klart att de kinesiska intrången kommer att fortsätta. Under kvällen lokal tid i dag måndag, meddelade nämligen taiwanesiska myndigheter att ett åttonde kinesiskt stridsflygplan på bara två veckor jagats bort sedan det utan förvarning tagit sig in i Taiwan ADIZ:
For the eighth time over the last two week, Chinese fighter jet once again entered #Taiwan’s ADIZ. Today, two fighter jets were detected around noon and were soon repelled by #Taiwan’s Air Force. https://t.co/TDIZxb32EL
— William Yang (@WilliamYang120) June 22, 2020
Vad är då egentligen syftet med dessa tillfälliga intrång på taiwanesiskt luftrum? South China Morning Post skrev i helgen närmare om frågan, och intervjuar lokala forskare och militäranalytiker på Taiwan.
Förutom flyguppdragen, har man även kunnat se en upptrappad kinesisk aktivitet till sjöss. I min text från förra månaden, skrev jag bland annat om hur Kinas hangarfartyg Liaoning nyligen siktats inte långt utanför Taiwans kust två gånger.
South China Morning Post påpekar nu hur en grävtrålare (dredger) tidigare denna månad tagit sig i närheten av den taiwanesiska ön Penghu och börjat gräva efter sand. I mars månad rammade vidare ett dussintal kinesiska fiskebåtar ett fartyg från Taiwans kustbevakning som fick svåra skador av incidenten.
Detta är bara två av cirka 1 200 kinesiska fartyg som enligt den taiwanesiska kustbevakningen sedan januari i år opererat i vatten som Taiwan kontrollerar.
De ökade påtryckningarna i luften och till sjöss utgör en så kallad ”grå zons-taktik”, där Kinas militär försöker skrämma Taiwan och trötta ut dess försvar utan att ägna sig åt konventionella strider. Det är också en signal till USA, som på senare tid varit alltmer uttalade i sitt stöd för och på olika vis närmat sig Taiwan.
En intervjuad analytiker beskriver på följande vis fördelarna som denna taktik innebär för Kinas militär:
Alexander Huang Chieh-cheng, a professor of strategic studies and international relations at Tamkang University in Taipei, said the PLA’s fly-bys of Taiwan had a number of benefits for the mainland military.
“First, they create a ‘pattern’ and a ‘new normal’ if not a ‘fait accompli’ that ‘disregards’ the unspoken understanding between the two sides for decades,” Huang said, referring to the understanding that the two sides avoid crossing a median line in the Taiwan Strait.
“Second, it can be seen as … psychological operations targeting Taiwan’s general public [to create panic].”
He said that in the process, the PLA was also exhausting Taiwan’s air defence personnel, and testing and collecting signal data from the island’s defence systems.
Flyguppdragen ger även militären mer kunskap och information om hydrologin mellan Taiwan och Filippinerna.
Det finns ingen som helst anledning att tro att denna slags militära aktiviteter kring Taiwan kommer minska. Snarare tvärtom. Som jag förklarade närmare förra månaden, så har Peking blivit alltmer uttalat och hotfullt i sina anspråk på Taiwan. Detta särskilt sedan regeringspartiet Democratic Progressive Party (DPP), som förespråkar ett större avstånd till Kina, på nytt vann landets presidentval i januari i år.
Vidare så påpekar intervjuade experter i South China Morning Post att Kinas militär har planerat flera övningar i området, bland annat en i augusti där man ska öva på att landsätta trupper, i närheten av ögruppen Dongsha som Taiwan kontrollerar.
Det är alltså bara räkna med fortsatt militär intimidering i luft och vatten kring Taiwan. Frågan är om och i så fall när Kinas militär kommer ta nästa steg, som resulterar i dödsoffer vilket var fallet vid gränsområdet till Indien så sent som förra veckan.
