Diplomatisk härdsmälta då Kina åtalar två kidnappade kanadensare i hämndaktion

Michael Spavor (v) och Michael Kovrig (h) har varit frihetsberövade i 18 månader, och ska nu åtalas för brott relaterade till spioneri och nationell säkerhet.

Två av Kinas många utomrättsliga arresteringar av utländska medborgare har den senaste veckan fått relationerna mellan Kina och Kanada att nå nya bottennivåer, med ordkrig på på högsta diplomatiska nivå.

Det handlar om Michael Kovrig och Michael Spavor, två kanadensare i verksamma i Kina som i december 2018 plötsligt försvann, bara några dagar efter att Huaweis finanschef Meng Wanzhou arresterades på Vancouvers flygplats.

Meng, som är dotter till Huaweis grundare och därmed sannolikt företagets arvinge, greps efter en arresteringsorder från USA för misstankar om att ha sålt utrustning till Iran i strid med internationella sanktioner.

Då det stod klart att Kovrig och Spavor hade frihetsberövats utan någon konkret misstanke, var det tydligt för många att de hade kidnappats dels som en hämnd för Meng Wanzhou, dels som ett försök att pressa Kanada att släppa Meng fri. Då något sådant frisläppande inte skedde, arresterades de båda Michael formellt våren 2019.

Sedan dess har kinesiska myndigheter – på flera och inte särskilt subtila vis – genom påtryckningar försökt förmå Kanada att släppa Meng och låta henne återvända till Kina snarare än att utlämnas till USA. Kanadas regering har vänligt men bestämt försökt förklara att man har ett fristående rättsväsende som kommer hantera frågan, samt att politikerna vare sig har rätten eller möjligheten att påverka domstolens beslut.

Föga förvånande har detta fallit inför döva öron i Peking. För att sätta ytterligare press på Kanada, har de båda Michael under sin nu över 18 månader långa fångenskap vare sig fått träffa familj eller advokater. Konsulära besök har endast tillåtits sporadiskt, och nu helt upphört med COVID-19 som förevändning.

Enligt uppgifter publicerade av bland annat BBC, så har Kovrig och Spavor förhörts upp till åtta timmar om dagen, och tvingats leva i celler där lysrören är tända dygnet runt. Några uppgifter om fysisk tortyr har visserligen inte kommit ut, men psykisk tortyr är praxis i Kinas hantering av politiska fångar, inklusive utländska medborgare.

I skarp kontrast har Meng Wanzhou spenderat de senaste 18 månaderna i sin lyxvilla i Vancouver, där hon enligt egna uppgifter ägnat sig åt läsning och oljemålning. Hon kan kommunicera fritt med omvärlden och har kunnat välja sin egen försvarsadvokat.

För Meng Wanzhou, Huaweis finanschef och arvtagare, har husarresten i lyxvillan bland annat ägnats åt läsning och oljemåleri.

Det kan knappast bli mer tydligt att de båda Michaels öden står och faller med huruvida Meng Wanzhou tillåts återvända till Kina. Icke desto mindre dömde en kanadensisk distriktsdomstol i slutet av förra månaden till hennes nackdel, i en dom som innebar att Meng måste stanna i sin husarrest och samtidigt ökade sannolikheten för att hon kommer utlämnas till USA.

Kinesiska diplomater och myndigheter har vid upprepade tillfällen offentligt nekat att det skulle finnas något samband mellan Meng Wanzhou och de arresterade kanadensarna. Man har dock flera gånger med all önskad tydlighet antytt att så i själva verket är fallet, bland annat genom att nämna de båda fallen i samma meningar i uttalanden och presskonferenser.

Kinas statliga medier har inte varit lika finkänsliga. Tvärtom har de ofta kopplat samman de båda fallen, men andemeningen att Kovrig och Spavor endast kommer få lämna Kina om Kanada släpper Meng Wanzhou, låt vara att kanadensiska myndigheter då skulle behöva kränka det egna rättssystemets självständighet.

Det kom därför inte som någon chock när Kina förra veckan meddelade att Michael Kovrig och Michael Spavor nu ska åtalas. Brottsrubriceringarna innefattar spionverksamhet och brott mot Kinas nationella säkerhet, lagar bestående av gummiparagrafer genom vilka de av kommunistpartiet kontrollerade domstolarna enkelt kan döma kanadensarna till långa fängelsestraff utan bevisföring.

Fallet har varit en utmaning för Kanadas relationer till Kina i allmänhet, och för landets liberala premiärminister Justin Trudeau i synnerhet. Han gjorde sig tidigt känd för att försöka bygga en bra relation till Kina, vilket lett till kritik för naivitet och eftergifter. Det senaste halvåret har såväl Kanadas befolkning som landets parlament tydligt visat att de vill se en hårdare linje mot Kina.

De senaste dagarna har en helt ny retorik kunnat ses från premiärministern. Trudeau var till en början försiktig, och uttryckte i helgen “djupa besvikelse” över att Michael Kovrig och Michael Spavor ska åtalas. Ett svagt uttalande som skapade kritik i den inhemska debatten.

Inte nog med det. Trots det försiktiga uttalandet kom omedelbart en reaktion från Kina, vars utrikesministerium dundrade att kanadensiska ledare måste upphöra med “oansvariga kommentarer” om fallet.

Det var nu redan för sent för Trudeau att backa med trovärdigheten i behåll. Istället har han i början av denna vecka tagit bladet från munnen och avfärdat rättegångarna mot de två kanadensarna som politiska, med tydligt koppling till Meng Wanzhou.

Bland andra Japan Today återger premiärministerns ord:

At his daily briefing on Monday Trudeau said: “This arbitrary detention of Canadian citizens is unacceptable and deeply concerning, not just to Canadians but to people around the world who see China using arbitrary detentions as a means to political ends.”

Trudeau said “we deplore” what was obviously from the beginning “a political decision made by the Chinese government” which continues to pressure Canada.

I en artikel med rubriken “Trudeau points to ‘direct link’ between detained Canadians and arrest of Huawei executive” rapporterar Politico vidare hur Trudeau anklagar Kina för att koppla samman rättegångarna med Meng Wanzhou, och uttrycker dessutom tacksamhet för stödet som “vänner och allierade” världen över visat i fallet.

Tacket kom bara några timmar efter att USA:s utrikesminister Mike Pompeo avfärdat Kinas beslut att ställa de båda kanadensarna inför rätta som “politiskt motiverat och helt grundlöst“.

Således har Kinas aggressiva diplomati och utomrättsliga kidnappningar av utländska medborgare drivit Kanada i famnen på USA, trots att Trudeau tidigt gjorde sig känd som en häftig kritiker av Donald Trumps administration.

Kanada kan således läggas till på den växande lista av länder – USA, Australien, Indien, Taiwan, Sverige… – som just nu upplever nya bottennivåer i relationen till Kina.

Debaclet blev knappast heller bättre av Chen Weihua, redaktör för statliga China Daily i Europa, i helgen på Twitter gav uttryck för sin uppfattning att Meng Wanzhou är värd minst tio gånger så mycket som Michael Kovrig och Michael Spavor. Den nu raderade tweeten såg ut på följande vis:

Uttalandet har skapat en debatt i sig, som bland andra The Globe och Mail skildrar i artikeln “Huawei’s Meng far more valuable than Canada’s Kovrig and Spavor, Chinese journalist says“.

Förutom en rangordning i människovärde som säkert inte är helt ovanligt hos företrädare för Kinas regim, väcker Michael Kovrig och Michael Spavors öde följande tankar:

* Medborgare i alla länder som ligger i diplomatisk fejd med Kina löper risk att på olika vis trakasseras eller i värsta fall anhållas som en slags politisk hämnd. Detta är inte någon överdriven negativt hittepå, utan den verklighet vi lever i här och nu. Fråga Kovrig och Spavors anhöriga. Sedan de försvann har – förvisso obekräftade – uppgifter till och med cirkulerat om att kinesiska myndigheter har en lista med personer från olika länder att arrestera när detta behövs.

* Om Huawei nu är ett privatägt företag utan betydande kopplingar till kinesiska myndigheter, som bolaget själva påstår, varför är myndigheterna då beredda att gå så långt för att få Meng Wanzhou frigiven?

* Omedelbart efter att Meng Wanzhou arresterads i Vancouver, dömdes en kanadensisk medborgare till döden i Kina för drogsmuggling. Domen uppehölls i förra våren, samtidigt som Kovrig och Spavor officiellt arresterades. Kina har nyligen även dömt en australiensisk man till döden, just efter att de diplomatiska relationerna med Australien nått botten på grund av COVID-19 och handel.

Uppskattade du denna eller någon av InBeijings över 1 800 andra artiklar? Överväg då att prenumerera på InBeijing Premium, eller att stödja sidan via Patreon eller Swish (073-0705573). Ditt stöd gör att jag kan skriva här oftare och längre.

Bli först med att kommentera

Kommentera