Överväldigande stöd för Hongkongs nya säkerhetslag i FN:s råd för mänskliga rättigheter

När FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC) sammanträdde tidigare i veckan, uttrycktes stort stöd för Hongkongs nya nationella säkerhetslag. Kubas representant läste upp ett uttalande på 53 länders vägnar, som menade att lagen är fördelaktig för Hongkongs välstånd på lång sikt eftersom den skapar en säker omgivning som garanterar invånarnas lagliga rättigheter och friheter.

Kubas representant sade vidare att lagen är förenlig med “ett land, två system” och ändå är en del av Kinas “inre angelägenheter”, som inte bör utsättas för påverkan utifrån. Uttalandet uppmanade även “relevanta aktörer” att sluta använda Hongkong som verktyg för att lägga sig i dessa inre angelägenheter.

Kinesiska medier och diplomater har triumferat framhållit uttalandet som ett bevis på omvärldens breda stöd för den nya lagen. Så här skriver exempelvis Global Times:

A total of 53 countries supported China’s national security law for Hong Kong at the 44th Session of the United Nations Human Rights Council (UNHRC) in Geneva on Tuesday, triumphing over 27 members that attacked and called for harsh measures against China over issues involving Hong Kong, Xinjiang and Tibet.

The landslide victory was seen by experts as showing that China’s achievements in human rights have won more supporters and become known by wider audiences. The double standards of some Western countries that tried to politicize the UNHRC and to use human rights-related issues as weapons to attack China, brought themselves more criticism within the international community.

Som texten antyder, lästes också ett uttalande med kritik mot den nya nationella säkerhetslagen upp under mötet. Detta av Storbritanniens representant, var uttalande dock endast backades upp av 27 länder.

Axios har listat de länder som skrivit under uttalandena för och emot lagen i FN:s råd för mänskliga rättigheter, och kom föga förvånande fram till att det fanns en uppdelning mellan mer och mindre demokratiska nationer på de båda sidorna.

Av de 27 länder som ställer sig bakom kritiken mot lagen, klassas alla som “fria” i tankesmedjan Freedom House globala index över politiska och civila rättigheter. De 53 som omfamnade lagen var däremot nästan uteslutande icke fria eller endast delvis fria, enligt samma index.

Se nedan den fulla listan av dessa länder, som först publicerades av Axios:

Supporting: China, Antigua and Barbuda, Bahrain, Belarus, Burundi, Cambodia, Cameroon, Central African Republic, Comoros, Congo-Brazzaville, Cuba, Djibouti, Dominica, Egypt, Equatorial Guinea, Eritrea, Gabon, Gambia, Guinea, Guinea-Bissau, Iran, Iraq, Kuwait, Laos, Lebanon, Lesotho, Mauritania, Morocco, Mozambique, Myanmar, Nepal, Nicaragua, Niger, North Korea, Oman, Pakistan, Palestine, Papua New Guinea, Saudi Arabia, Sierra Leone, Somalia, South Sudan, Sri Lanka, Sudan, Suriname, Syria, Tajikistan, Togo, UAE, Venezuela, Yemen, Zambia and Zimbabwe.

Opposing: Australia, Austria, Belgium, Belize, Canada, Denmark, Estonia, Finland, France, Iceland, Ireland, Germany, Japan, Latvia, Liechtenstein, Lithuania, Luxembourg, Marshall Islands, Netherlands, New Zealand, Norway, Palau, Slovakia, Slovenia, Sweden, Switzerland, and the U.K.

USA finns inte med på listan, då landet 2018 beslutade sig att lämna FN:s råd för mänskliga rättigheter. Detta är enligt Axios artikel också en av de främsta anledningarna till det överväldigande stödet för uttalandet som är positiv till lagen.

Keith Harper, som var amerikansk representant i detta råd 2014-2017, vittnar om att frågor likt dessa vanligtvis är “en kamp mellan Kina och USA“. Sedan USA har lämnat eller trappat ner sin närvaro i detta och andra internationella sammanhang, har Kina trappat upp sina aktiviteter betydligt.

Enligt Harper brukar Kina sätta “otrolig press” på länder att att stödja denna slags uttalanden. Länder som stödjer uttalandena sägs också belönas med med fördelaktiga avtal vad gäller ekonomi och annat.

Exempelvis noteras att drygt 40 av dessa länder innefattas i Kinas nya sidenvägar, samt att flera afrikanska länder försöker omförhandla lån i kölvattnet av COVID-19. En av Axios reportrar understryker vidare att Peking med ekonomisk hävstång lyckats få FN:s råd för mänskliga rättigheter att stödja precis den slags aktiviteter som det var menat att motsätta sig.

Mönstret känns givetvis igen från Världshälsoorganisationen, och väcker återigen frågeställningarna i vilken utsträckning dessa internationella institutioner längre är effektiva för sitt syfte, samt vad som skulle kunna göras för att förbättra denna effektivitet.

Uppskattade du denna eller någon av InBeijings över 1 800 andra artiklar? Överväg då att prenumerera på InBeijing Premium, eller att stödja sidan via Patreon eller Swish (073-0705573). Ditt stöd gör att jag kan skriva här oftare och längre.

Bli först med att kommentera

Kommentera