Hongkongs nya nationella säkerhetslag upplevs som särskilt oroande för många på grund av dess breda gummiparagrafer. Såväl analytiker som akademiker och lokala politiker har sedan lagen presenterats försökt uttyda vad som egentligen utgör ett lagbrott och inte.
Något som vi dock fick större tydlighet i under gårdagen är vilka befogenheter säkerhetslagen ger till polis och säkerhetstjänst. Detta efter att en nyinrättad särskild kommitté som ska se till så att lagen efterföljs hållit sitt första möte.
Kommittén leds av regeringschef Carrie Lam och innefattar bland annat även stadens chefsministrar för säkerhet och polis. Den innefattar även Luo Huining, chef vid det kinesiska kommunistpartiets högsta beskickning i staden, och tillika numera Carrie Lams rådgivare i frågor om nationell säkerhet.
Under måndagens möte diskuterades bland annat den lika omfattande som oklara paragraf 43 i lagens 66 paragrafer. Kommittén meddelade efter mötet att lagen nu ger polisen rätt att utan domstolsorder göra husrannsakan i privata fastigheter, samt begära att internetleverantörer tar bort eller delar med sig av information som kan tänkas äventyra den nationella säkerheten.
Enligt reglerna för implementering av paragraf 43 av Hongkongs nya nationella säkerhetslag – som Hong Kong Free Press publicerar i sin helhet – ska vare polis av graden ”assistant commissioner” eller högre kunna genomföra husrannsakan i vad som kallas brådskande situationer.
Även South China Morning Post citerar denna del av det nya lagliga dokumentet om implementering av paragraf 43 enligt följande:
Under the new implementation rules, police are required to apply to a magistrate for a warrant to enter and search any premises for evidence, but “under exceptional circumstances, a police officer not below the rank of assistant commissioner of police may authorise his officers to enter the relevant place and search for evidence without a warrant”.
Samma oklara definitioner används vad gäller internet. Enligt lagtexten måste internetföretag, publicister och enskilda individer ta bort meddelanden eller information online som anses utgöra ett hot mot den nationella säkerheten. Den som inte hörsammar en sådan förfrågan riskerar böter på motsvarande drygt 100 000 kronor och ett års fängelse.
Än värre så kan polisen – då det finns ”skälig grund” till misstanke om nationella säkerhetsbrott – begära att internetleverantörer och plattformar som sociala medier att identifiera användare och assisterar med nödvändig enkryptering. Även på denna punkt riskerar följderna bli samma böter och fängelsestraff som ovan.
En lokal advokat som South China Morning Post talar med framhåller att denna implementering verkar vara mycket mer oroande än själva lagen. Implementeringen ger polisen direkta befogenheter som endast rättsväsendet tidigare haft, menar advokaten, och understryker hur de ”särskilda omständigheterna” vad gäller såväl husrannsakan som internet inte på något vis specificeras i lagtexten, och därmed kan användas godtyckligt av polisen.
Flera globala internetföretag har reagerat på denna otydlighet. Facebook och Whatsapp har meddelat att man ”pausar” all förfrågan på information från Hongkongs myndigheter, medan man utvärderar den nationella säkerhetslagen närmare med hjälp av internationella experter på mänskliga rättigheter.
Sent i går kväll meddelade även Twitter att man tillfälligt pausar liknande förfrågningar från Hongkongs myndigheter. Telegram har gått ett steg längre och uppget att man kommer vägra varje förfrågan av information, tills dess att ”internationellt konsensus” råder kring de pågående politiska förändringarna.
Som bland annat noteras i South China Morning Post, så kommer de nya reglerna med all säkerhet innebära att internetföretag slutar investera i Hongkong, samtidigt som de även kommer uppfattas som avskräckande för det internationella affärsvärlden som helhet.
Vidare ger implementeringen av artikel 43 även polisen rätt att begränsa misstänkta individers rörelsefrihet och frysa deras tillgångar. Detta ska ske genom att personer som är misstänkta för brott mot lagen ska få sina resehandlingar eller tillgångar beslagtagna. För detta krävs förvisso fullmakt, men det är samtidigt värt att komma ihåg hör de domare som ska arbeta med fall som rör den nationella säkerhetslagen utses av Carrie Lam själv.
Ett sista viktigt och minst lika otydligt tilläg efter gårdagens möte innebär att ”politiska organisationer” som är baserade i Taiwan eller utlandet måste dela med sig av information som inkluderar deras politiska aktiviteter i Hongkong, personlig information och finansiella detaljer. De organisationer som inte lyder riskerar böter på drygt 100 000 kronor och sex månaders fängelse.
Som redan har framhållits, så kan detta användas för att sätta ytterligare politisk press på Taiwan, särskilt med tanke på det samarbete som har kunnat ses mellan aktivister på de båda platserna och i viss mån även taiwanesiska myndigheter:
This could get ugly fast. Taiwan's Mainland Affairs Council has an office in Hong Kong that issues visas and basicallly provides consular services to Taiwan citizens. Given recent events, the issuance of Taiwan visas could easily be viewed as a violation of NSL. https://t.co/6FI386A2cx
— Chris Horton 何貴森 (@heguisen) July 6, 2020
Nu när den nationella säkerhetslagen med sina gummiparagrafer väl har antagits, är det viktigt att följa själva implementeringen närmare. Något jag kommer göra noggrant här på InBeijing.
I helgen publicerades en samtal med mig om Hongkongs nya säkerhetslag i podcasten Global Bar, som finns att lyssna på under de första 15 minuterna i inslaget nedan.
