Nu i veckan blockerade brittiska myndigheter slutligen Huawei från att delta i utbyggnaden av landets 5G-nät. Dessutom ska företagets komponenter helt fasas ut från det brittiska telenätet till år 2027.
Beslutet möttes med stor ilska i Peking. Statlig kinesisk media talar om vikten med ”öppna och smärtsamma hämndaktioner” mot Storbritannien, då det från Kinas håll vore ett svaghetstecken att förhålla sig passivt.
Kinesiska myndigheter har också varnat för att man kommer vidta nödvändiga åtgärder för att bemöta Storbritanniens ”diskrimiering” av Huawei. Bland annat uppger handelsministeriet att övriga kinesiska investeringar i landet också kan komma att omvärderas, då brittiska myndigheter i och med beslutet sägs ha föråt principer om en fri marknad.
Den fräna reaktionen från Peking ter sig märklig med tanke på att såväl Huawei som kinesiska myndigheter bestämt hävdar att företaget är ett privat bolag, utan betydande kopplingar till regimen.
Vidare kommer Storbritanniens beslut efter en lång process, som började med att premiärminister Boris Johnson i januari i år meddelade att Huawei kommer tillåtas vara en del av det brittiska 5G-nätet. Sedan dess har Johnson upplevt stora påtryckningar, från såväl de egna leden som USA.
The Guardian framhåller hur Donald Trump tar åt sig äran för bannlysningen av Huawei, då hans administration drivit en särkilt hård linje för att utestänga bolaget från 5G-nät världen över:
The US president claimed credit for the UK move, boasting in a press conference that no White House “has been tougher on China” than his administration.
“I did this myself, for the most part,” he said as he spoke of having worked to pressure countries to not use Huawei, adding: “If they want to do business with us, they can’t use it.
Medan de amerikanska påtryckningarna särskilt spelat en viss roll för beslutet, så har såväl analytiker som brittiska politiker framhållit att det har desto mer att göra med en växande allmän misstro mot Kinas regim under de senaste månaderna. Detta på grund av bland annat utvecklingen i Hongkong, propagandakriget kring COVID-19 och den kinesiska ambassadörens aggressiva retorik i Storbritannien.
Under årets gång har en samling parlamentariker skapat China Research Group, en gruppering med främsta syfte att bannlysa Huawei. Gruppen, som innehåller dussintals parlamentariker från Johnsons eget parti, har hotat med att tvinga fram en omröstning i frågan om premiärministern inte självmant utesluter Huawei från landets 5G.
Desto viktigare än detta omvända ”blame game” angående vad som ligger bakom beslutet, är att det sannolikt kommer få stora följder för Huaweis verksamhet i andra länder världen över. Storbritanniens bannlysning kan nämligen komma att fungera som en slags tunga på vågen för regeringar som tvekar över huruvida man bör släppa in Huawei i sina 5G-nät.
I en artikel med rubriken ”U.K. ban on Huawei prompts calls for tougher EU approach”, skriver Politico om hur politiker i andra europeiska länder som motsätter sig Huawei nu har fått vatten på sin kvarn. Detta främst i Tyskland, som är det viktigaste marknaden i Europa som ännu inte tagit beslut i frågan.
Tyska EU-parlamentariker beskyller nu Angela Merkel för att agera hinder för en gemensam blockering av Huawei inom unionen. Frankrike har redan i princip utestängt bolaget, medan länder som Holland och Belgien sägs följa utvecklingen i Storbritannien nära och förväntas agera därefter.
En anledning till detta är att Storbritannien anses kompetent när det kommer till cyberförsvar och andra relaterade områden. Om brittiska myndigheter anser att Huawei är för riskabelt, så kommer sannolikt andra regeringar också fatta beslutet att man inte heller kan hantera de säkerhetsrisker som företagets närvaro i 5G-näten innebär.
Ett annat viktigt land som ännu inte beslutat om Huawei är Kanada. South China Morning Post understryker att det nu det blir svårt för kanadensiska myndigheter att motivera användningen av Huawei, då samtliga övriga länder i underrättelsealliansen Five Eyes har infört förbud mot bolaget.
Tidningen noterar att geopolitiska faktorer kommer spela in även i Kanada, särskilt med tanke på de nya bottennivåerna i den bilaterala relationen länderna emellan med anledning av de två kanadensiska medborgare som Kina kidnappade för 18 månader sedan som ”hämnd” för att Huaweis finanschef arresterades i Vancouver.
Kinesiska myndigheter uppger att man förväntar sig att Storbritannien ändrar beslutet, vilket dock knappast är troligt på grund av en rad inrikes- och utrikespolitiska faktorer. Mer troligt är alltså att beslutet kvarstår, samt leder till förbud mot Huawei i ännu fler länder.
Samtidigt som allt detta sker, så deltar Huawei i skrivande stund i utbyggnaden av 5G-nätet i Sverige. Förra månaden skrev jag närmare här på InBeijing om hur Tele2 anlitat Huawei i detta syfte, sedan digitaliseringsminister Anders Ygeman sagt att ”inte ser några problem” med företaget.
Den som behöver en påminnelse om riskerna med att använda Huawei i kritisk infrastruktur kan med fördel läsa mina tidigare texter ”Därför måste Huawei förse Kinas myndigheter med information” och ”Det verkliga problemet med Huawei och andra kinesiska aktörer” här på InBeijing.
