Fokus på Kina under Taiwans nationaldag

Under gårdagen inföll Taiwans nationaldag. Med tanke på den senaste tidens upptrappade retorik och militära aktiviteter från Kina, kom den alltmer hotfulla situationen i Taiwan-sundet att dominera såväl medierapportering som delar av de tal landets politiska ledare höll i samband med firandet.

Som ett kvitto på dessa hot, tog sig ett kinesisk stridsflygplan utan förvarning in i Taiwans luftzon för identifiering, vilket var den sextonde gången på bara tre veckor.

I sitt årliga tal under nationaldagen återupprepade president Tsai Ing-wen att Taiwan är villigt att föra politiska samtal med Kina i syfte att förbättra säkerheten och bevara freden i området.

Men liksom tidigare underströk hon vidare att en sådan dialog måste äga rum med ömsesidig respekt och villkor som uppehåller båda sidornas värdighet som grund.

Detta budskap gick sannolikt inte hem i Peking i år heller. Den kinesiska ledningen har skrotat snart sagt all politisk dialog med Taiwan sedan 2016, då Tsai Ing-wens administration uppgav att man inte erkänner 1992 års konsensus, en löst sammansatt överenskommelse med innebörden att Kina och Taiwan tillhör ett och samma land.

Med anledning av detta och de militära hoten ovan, så var Tsai också mycket noga med att understryka hur den egna beredskapen är den viktigaste komponenten för att slå vakt om fred och säkerhet.

Hon lovade därför att Taiwan kommer fortsätta modernisera sin militär och stärka landets asymmetriska försvarsförmåga.

I samband med Taiwans nationaldag har en rad analyser och artiklar publicerats av olika medier om allvaret i situationen, samt vad en eventuell kinesisk militär aktion skulle komma att innebära. Främst nedanstående tre texter rekommenderas:

”Here’s What Could Happen If China Invaded Taiwan” (Bloomberg)
”Strait shooting: Defending Taiwan is growing costlier and deadlier” (The Economist)
”U.S. warns China against Taiwan attack, stresses U.S. ’ambiguity’” (Reuters)

Jag kommer analysera dessa tre och fler texter i morgondagens nyhetsbrev som går ut till prenumeranter av InBeijing Premium.

Ett särskilt noterbart exempel på hur Kinas kontrollbehov över Taiwan ofta kan vara kontraproduktivt uppstod denna nationaldag med Indien som huvudaktör.

Bland andra Focus Taiwan skriver hur Kinas ambassad i Indien tidigare i veckan kontaktade omkring 250 indiska journalister med instruktioner om att inte referera till Taiwan som ett ”land” eller en ”nation” i sin rapportering om nationaldagen.

Incidenten skapade stor kontrovers på sociala medier, och fick det indiska utrikesministeriet att kommentera saken med att indiska medier minsann är fria att skriva precis vad de vill.

Men inte nog med det. Indiens regeringsparti Bharatiya Janata Party beslutade sig dessutom för att hänga upp ett hundratal affischer med Taiwans flagga samt orden ”Taiwan, grattis på nationaldagen 10 oktober” på olika platser i New Delhi, inklusive på gatlyktorna runtom Kinas ambassad.

En av de många affischer som Indiens regeringsparti hängde upp utanför Kinas ambassad i New Delhi i samband med Taiwans nationaldag

En intervjuad indisk professor säger till Taiwans nyhetsbyrå Central News Agency att COVID-19 i kombination med de militära sammandrabbningarna mellan länderna på senare tid har resulterat i starka anti-kinesiska sentiment bland såväl politiker som invånare i Indien.

Dessa negativa känslor gentemot Kina har enligt uppgift även gjort att man i Indien har börjat uppmärksamma situationen för sin demokratiska like Taiwan i en större utsträckning än tidigare.

Den klumpiga uppläxningen från Kinas ambassad till landets presskår gör förstås bara saken ännu värre för kinesiska myndigheter.

Taiwans utrikesminister Joseph Wu var heller inte sen med att tacka Indien för stödet:

Senaste nytt på Kinamedia