Den senaste veckan har jag och Expressens redaktion mottagit två stycken mail från den kinesiska ambassaden i Stockholm, vars politiska sektion uttrycker missnöje med mina texter i tidningen. Jag kommer nu att publicera mailens innehåll här på InBeijing.
Detta dels för att visa upp den sorts retorik som kinesiska myndigheter ofta använder, dels för att visa för ambassaden att tonen och de förtäckta hoten i mailen inte biter.
Det hela började efter att Expressen förra veckan publicerade min artikel ”Sverige bör bojkotta vinter-OS i Kina 2022”, som ifrågasatte det kloka i att låta en diktatur som driver politiska fångläger för miljontals etniska minoriteter arrangera vinter-OS 2022.
Dagen efter artikel kom ett upprört mail från Kinas ambassad, adresserat till mig och vidarebefordrat till Expressens redaktion. Vad gör man då man får ett obehagligt mail från myndigheterna i världens största diktatur? Bör man alls svara?
Enligt devisen att den som brottas med en gris främst blir gyttjig själv, anser jag personligen att det inte finns särskilt stor mening med att inleda en diskussion. Den kinesiska ambassadens politiska sektion kommer inte berätta någonting intressant, och allt jag säger till dem kan potentiellt användas emot mig.
Efter mailet beslutade jag mig istället i samråd med Expressen för att skriva en artikel om själva mailet. Detta resulterade i texten ”Så försöker kinesiska ambassaden tysta mig” i början av denna vecka.
I den artikeln finns början av mailet från ambassaden bifogat som skärmdump, innehållandes partiets propaganda om situationen i Xinjiang. Det hävdas att det inte alls pågår någon inlåsning av etniska minoriteter i Xinjiang, och vi uppmanas istället läsa på om repressionen mot samerna i Sverige.
I slutet av mailet slår ambassaden an en aningen mer personlig ton:
This is not your first attempt to smear China on media. It is hoped you will take off colored glasses, and start doing something that can help the Swedish public to get to know a real China and promote China-Sweden friendship, instead of racking the brain to throw mud on China and obstruct the mutual understanding between the two peoples.
Embassy of China in Sweden
7 January 2021
Även detta är ett steg i ledet i den sedvanliga propagandan, där utländska journalister utmålas som fördomsfulla bråkmakare. Varför kan de inte bara i likhet med Kinas statliga medier tjäna myndigheternas intressen?
Efter detta första mail så skrev jag alltså en artikel i Expressen om innehållet, snarare än att svara på mailet. Utan ha svarat så kom dock snabbt ett andra mail från ambassaden efter att artikeln publicerades.
Det andra mailet var kortare och mer koncist, med en något hårdare ton:
Mr. Jojje Olsson,
Cc to Expressen,We respect freedom of expression, and never tried to silence you. You are entitled to your opinions, but not facts, still less fabrications. It is hoped that you will stop baseless smears and attacks on China. Only those that respect others will be respected. Those that throw dirt on others will only get their own hands dirty. We are also entitled to responding to false claims, and we are willing to stay in communication with you.
Embassy of China in Sweden
12 January 2021
Jag planerar heller inte att svara på detta andra mail, av samma anledning som ovan. Dock har jag talat med några bekanta om innehållet. För flera personer med erfarenhet från Kina, så framstår tonen utan tvekan som hotfull.
När kinesiska myndigheter utfärdar hot, så måste det göras på ett vis som inte är olagligt. Den kinesiska ambassaden skulle exemplevis inte kunna hota mig eller någon annan svensk journalist med att om du fortsätter skriva liknande saker, så kommer vi att fimpa dig. Det skulle bryta mot svensk lagstiftning.
Därför måste man istället använda sig av metaforer. ”De som kastar smuts på andra kommer också få smutsiga händer”, är en ganska så tydlig metafor för att om du fortsätter attackera oss, så kommer vi attackera dig.
Likaledes används formuleringen ”it is hoped” ofta av kinesiska myndigheter. Den har samma innebörd som ”we hope” – och upplevs nog av många som ännu mer kuslig – men kan inte klassas som rättsligt olaglig eller hotfull eftersom man inte säger rakt ut vem det är som hoppas.
Som vanligt så varvas piskan också med moroten. ”Vi är villiga att hålla kontakten med dig”, om du vill ha information från oss för att kunna publicera något som vi tycker om, vilket innebär att vi slutar hota och istället stryker dig medhårs.
I tider då Kinas regim har allt mindre skrupler inför att fängsla eller på andra vis straffa även utländska meningsmotståndare, är vaga hot likt dessa ofta nog för att ge önskade resultat. Den som utsätts känner obehag och personlig risk, och tänker sig ofta för innan publiceringen av nästa text om Kina.
Det är givetvis inte roligt för någon att råka ut för dessa förtäckta hot. Icke desto mindre är det ännu viktigare att inte ge efter, eftersom det sällan finns någon återvändo då man väl börjat kompromissa med diktaturen.
Som jag konstaterade i min artikel för Expressen, så verkar den politiska viljan i Sverige saknas för att göra något åt den kinesiska ambassadens ständiga utfall mot svenska journalister och opinionsbildare. Oavsett anledning, så verkar regeringen inte se det som särskilt bekymmersamt att Pekings ombud direkt kontaktar svenska journalister och tidningar i hotfull ton.
Personligen ser jag ambassadens agerande som ett kvitto på att Kinas regim upplever kopplingen mellan koncentrationslägren i Xinjiang och Vinter-OS i Peking 2022 som extra känslig. Annars skulle de inte reagera på detta vis.
Därför hoppas jag att svenska civilsamhället – för regeringen lär inte ta täten – nu på allvar börjar diskutera bojkott av vinterolympiaden i februari nästa år. Också Dagens Nyheter publicerade i dag en insändare med rubriken ”Bojkotta vinter-OS i Peking 2022”.
